1 Samuelsboken 21

1 Och David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt, när han fick se David, och frågade honom: "Varför kommer du ensam och har ingen med dig?"

David loe Nob vangpui ah kaom qaima Ahimelek khaeah caeh; Ahimelek mah David to hnuk naah zit; to pongah anih khaeah, Tikhoe minawk hoi angzo ai ah, nangmabueng nang zoh loe? tiah a naa.

2 David svarade prästen Ahimelek: "Konungen har givit mig ett uppdrag, men han sade till mig: 'Ingen får veta något om det uppdrag vari jag sänder dig, och som jag har givit dig.' Och mina män har jag visat till det och det stället.

David mah qaima Ahimelek khaeah, Siangpahrang mah hmuen maeto sak hanah ang paek; anih mah kai khaeah, Toksak hanih kang patoeh han, kang thuih ih lok hae mi mah doeh panoek hmah nasoe, tiah ang naa. Ka tamnanawk to ih ahmuen to baktih ahmuen ah angcu o hanah ka patoeh boeh.

3 Giv mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas."

Vaihi na ban ah timaw na tawnh? Na tawnh ih takaw kae pangato maw, to tih ai boeh loe na tawnh ih kawbaktih hmuen doeh na paek ah, tiah a naa.

4 Prästen svarade David och sade "Vanligt bröd har jag icke till hands; allenast heligt bröd finnes -- om eljest dina män hava avhållit sig från kvinnor."

Toe qaima mah David khaeah, Takaw rumram loe ka tawn ai, toe thendoeng loe nongpata khaeah caeh ai moe, ciimcai ah om nahaeloe, takaw ciim loe ka tawnh, tiah a naa.

5 David svarade prästen och sade till honom: "Ja, sannerligen, kvinnor hava på sista tiden varit skilda från oss; när jag drog åstad, voro ock mina mäns tillhörigheter heliga. Därför, om också vårt förehavande är av helt vanligt slag, är det dock i dag heligt, vad våra tillhörigheter angår."

David mah qaima khaeah, Kholong ka caeh pacoeng hoi vaihni ni thumto karoek to, kawbaktih nongpata hoiah doeh kang kom ai; thendoeng ih hmuen loe ciimcai bae; takaw doeh kami boih mah caak ih takaw baktiah ni oh; vaihniah ni takaw kangtha to suek o vop, tiah a naa.

6 Då gav prästen honom av det heliga; ty där fanns icke något annat bröd än skådebröden, som hade legat inför HERRENS ansikte, men som man hade burit undan, för att lägga fram nybakat bröd samma dag det gamla togs bort.

Caboi nuiah suek ih takaw ai ah loe, takaw kalah om ai boeh pongah, caboi nuiah suek ih takaw kangquem to takhoe moe, azuengah kangtha suek ih takaw, Angraeng hmaa ih kaciim takaw kabae to qaima mah lak anih hanah paek.

7 Men där befann sig den dagen en av Sauls tjänare, som var satt i förvar inför HERREN, en edomé vid namn Doeg, den förnämste av Sauls herdar.

To na niah Saul ih tamna maeto to ahmuen ah oh toeng, anih loe Angraeng hmaa ah toksak; anih loe Edom kami ah oh, anih to Dog, tiah kawk o, anih loe Saul ih tuu toepkung ah oh.

8 Och David frågade Ahimelek ytterligare: "Har du icke här till hands något spjut eller något svärd? Ty varken mitt svärd eller mina andra vapen tog jag med mig, eftersom konungens uppdrag krävde så stor skyndsamhet."

David mah Ahimelek khaeah, Tayae, to tih ai boeh loe sumsen na tawn ai maw? Siangpahrang ih hmuen to karangah sak han oh pongah, kaimah ih sumsen hoiah palaanawk to ka sin ai, tiah a naa.

9 Prästen svarade: "Jo, det svärd som har tillhört filistéen Goljat, honom som du slog ned i Terebintdalen; det finnes, inhöljt i ett kläde, där bakom efoden. Vill du taga det med dig, så tag det; ty något annat än det har jag icke." David sade: "Dess like finnes icke; giv mig det."

Qaima mah, Nang mah Elah azawn ah hum ih Philistin acaeng Goliath ih sumsen loe hae ah oh; kahni hoi ayaw hmoek moe, khukbuen suekhaih ahnuk bangah oh bae; na koeh nahaeloe la khae, to hmuen khue ai ah loe kalah sumsen om ai, tiah a naa. David mah, To baktih hmuen loe naa ah doeh om ai, kai han na paek ah, tiah a naa.

10 Och David stod upp och flydde samma dag för Saul och kom till Akis, konungen i Gat.

David mah Saul to zit pongah to na niah cawnh moe, Gath siangpahrang Akhish khaeah caeh.

11 Men Akis' tjänare sade till honom: "Detta är ju David, landets konung! Det är ju till dennes ära man sjunger så under dansen: 'Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.'

Toe Akhish ih tamnanawk mah anih khaeah, Hae David loe Israel siangpahrang na ai maw? Saul mah sangto hum moe, David mah sang hato hum, tiah hnawhaih hoi laasak o thuih ih kami na ai maw? tiah a naa o.

12 David lade märke till dessa ord, och han begynte storligen frukta för Akis, konungen i Gat.

To lok to David mah palung thung hoi poek naah, Gath siangpahrang Akhish to paroeai zit.

13 Därför ställde han sig vansinnig inför deras ögon och betedde sig såsom en ursinnig, när de ville fasthålla honom, och ritade på dörrarna i porten och lät spotten rinna ned i sitt skägg.

To pongah nihcae hmaa ah kamthu baktiah angsak pae moe, nihcae khaeah kamthu baktiah oh pae; a toektaboe mui pongah tamtuih to longsak moe, khongkha pongah angmathaih to tarik.

14 Då sade Akis till sina tjänare: "I sen ju huru vanvettigt mannen beter sig. Varför fören I honom till mig?

Akhish mah a tamnanawk khaeah, khen oh, kamthu kami ho na hnu o ai maw, tih hanah kai khaeah nang hoih o loe?

15 Har jag då sådan brist på vanvettiga människor, att I behövden föra denne hit, för att han skulle bete sig vanvettigt inför mig? Skulle en sådan få komma in i mitt hus?"

Kai mah kamthu kami patoh han koeh, tiah na poek o pong maw kai khaeah kamthu hae nang hoih o? Hae baktih kami hae ka imthung ah akun han oh maw? tiah a naa.