1 Samuelsboken 19
1 Och Saul talade med sin son Jonatan och med alla sina tjänare om att döda David; men Sauls son Jonatan var David mycket tillgiven.
Saul in achapa Jonathan le asohteho jouse toh David thana ding lunggel anei khompi tan ahi. Ahinlah Joanthan le David golphatah ahi lhon jeh chun,
2 Därför omtalade Jonatan detta för David och sade: "Min fader Saul söker att döda dig. Tag dig alltså till vara i morgon och håll dig gömd på någon plats där du kan vara dold.
Jonathn in David jah’a, “Kapan, jing jingkah le tha ding nagoi, chinghtheiyin, loulai sunga kisel nading mun khat kihol’in,” tin apa thilgon ho jouse chu aseipeh tan ahi.
3 Men själv vill jag gå ut och ställa mig bredvid min fader på marken, där du är, och jag vill tala om dig med min fader; om jag då märker något, skall jag sedan omtala det för dig.
“Chutengle, keiman kappa chu munchom khatna puidong ing kating, nachungchang thu kihoulimpi ing katin, kamudoh chengse chu nang kaseipeh ding nahi,” tin aseipeh kit tan ahi.
4 Och Jonatan talade till Davids bästa med sin fader Saul och sade till honom: "Konungen må icke försynda sig på sin tjänare David ty han har icke försyndat sig mot dig, utan vad han har gjort har varit till stort gagn för dig.
Ajing jingkah in, Jonathan in David chungchang thu apa komah aphatna le athilpha boljeng aseipeh in ahi. Chule Jonathan in apa koma chun, “Lengpa chu asoh David douna-a chonse lou ding ahi chule David in nangma dounan thil imacha abolpoi, aman ajochanin aphat jousen nakithopin ahi,” ati.
5 Han tog ju sin själ i sin hand och slog ned filistéen, och HERREN gav så hela Israel en stor seger; du har själv sett det och glatt dig däråt. Varför skulle du då försynda dig på oskyldigt blod genom att döda David utan sak?"
“Pathen thahatna jal'a Philistine mihatpa anatha-a Israelte dinga gal lentah eina jopeh-u phatlai chu nasuhmil hitam? Hichea thilsoh chungchanga chu nangma nana kipa dehset hilou ham? Achutia ahileh imacha bolselou, mona neilou David chu ipi bolla thading nagot ham? Ajeh imacha aumpoi!” ati.
6 Och Saul lyssnade till Jonatans ord; och Saul svor: "Så sant HERREN lever, han skall icke dödas."
Hijeh chun Saul in Jonathan thusei chu phatah’in angaijin chuin akihahsel’in, “Hingjing Pakai min pan’a kasei ahi, David chu kithat louding ahi,” ati
7 Sedan kallade Jonatan David till sig; och Jonatan omtalade för honom allt som hade blivit sagt. Därefter förde Jonatan David till Saul, och han var i hans tjänst såsom förut.
Hiche jouchun Jonathan in David akouvin, thil ijakai asepeh tan ahi. Chule aman David chu Saul komah apuijin, amasa bangin David in leng inpi’ah na atong kit in ahi.
8 När så kriget åter begynte, drog David ut och stridde mot filistéerna och tillfogade dem ett stort nederlag, så att de flydde för honom.
Chuin Philistine tetoh gal kisatna aumkit in, David in asepaite akipuijin Philistine tetoh akisat in, amaho nasatah in athat-in ahile, amaho ajam tauve.
9 Men en ond ande från HERREN kom över Saul, där han satt i sitt hus med spjutet i handen, under det att David spelade på harpan.
Ahinlah nikhat hi Saul in’ah atouvin tengcha akhut ah akichoijin ahile, Pathen a kona hungkon lhagao dihlou chun hetman louvin achungah ahung chu kit’in ahile, David in angai bangin semjang asailaitah in,
10 Då sökte Saul att med spjutet spetsa David fast vid väggen; men denne vek undan för Saul, så att han allenast stötte spjutet in i väggen. Och David flydde och kom undan samma natt.
Saul in David chu atengcha choiya chun akhoa, bangtoh khobeh ding agotna ahile, David ana ki-otdoh in, atengcha chun bang ah akibut lut jeng in, hiche jan chun David akiseldoh tan ahi.
11 Emellertid sände Saul till Davids hus några män med uppdrag att vakta på honom och att sedan om morgonen döda honom. Men Mikal, Davids hustru, omtalade detta för honom och sade: "Om du icke i natt räddar ditt liv, så är du i morgon dödens man."
Chuin Saul in David ain-langa avelhi ding in asepaite asollin ahi. Asepaite jah’ah, ajing jingkah teng aina kona ahung potdoh tengle natha dingu ahi, tin thu apen ahi. Ahinlah ainneipi Michal in David jah’a, “Tujana nakiseldoh louva ahileh, jing jingkah leh nathi ding ahitai,” ati.
12 Därefter släppte Mikal ned David genom fönstret; och han begav sig på flykten och kom så undan.
Chuin ainneipi Michal in kotcha neo langa kon in akhai lhan, ajamdoh in, ahoi dohtai.
13 Sedan tog Mikal husguden och lade honom i sängen och satte myggnätet av gethår över huvudgärden och höljde täcket över honom.
Hichun amanun milim khat alan, alupna ah ponsa khat asil peh’in, asam ding in kelcha mul asem peh in ahi.
14 När sedan Saul sände sina män med uppdrag att hämta David, sade hon: "Han är sjuk."
Chuin sottol le ho ahung uva David matding agot uleh, ainneipin adam hih in athou joupoi tin alep in ahi.
15 Då sände Saul dit männen med uppdrag att skaffa sig tillträde till David själv och sade: "Bären honom i sängen hitupp till mig, så att jag får döda honom."
Ahinlah Saul in asottol leho jah’a thu apen, “Alupna a konin hinkaidoh un, kathading ahi,” atin ahi.
16 Men när männen kommo in, fingo de se att det var husguden som låg i sängen, med myggnätet över huvudgärden.
Ahin alupna-a kona kaidoh ding agot uva aponsil chu agah hodoh uva ahileh, milim kisemthu, alua kelchamul chu amudoh tauve.
17 Då sade Saul till Mikal: "Varför har du så bedragit mig och släppt min fiende, så att han har kommit undan?" Mikal svarade Saul: "Han sade till mig: 'Släpp mig; eljest dödar jag dig.'"
Hijeh chun Saul in Michal jah’a, “Ipibolla hitia hi nei joulhep’a, kagalmi keija kona najamdoh sah ham?” atin ahile, Michal in jong, “Aman neikithopi louva ahileh katha ding nahi eitijeh’a kabol ahi,” tin ana donbut in ahi.
18 När David nu hade flytt och kommit undan, begav han sig till Samuel i Rama och omtalade för denne allt vad Saul hade gjort honom. Och han och Samuel gingo till Najot och stannade där.
David ajamdoh in Ramah khopi’ah achen Samuel to akimuto lhonin, chule Saul in achunga itobang tah’a na atoh ham ti aseipeh tan ahi. Samuel in David akilhonpin Ramah gamsunga Naioth mun’ah acheng tan ahi.
19 Och det blev berättat för Saul att David var i Najot vid Rama.
David Ramah gamsunga Naioth muna aume ti thulhut Saul’in ana jatan ahi.
20 Då sände Saul dit några män med uppdrag att hämta David. Men när Sauls utskickade fingo se skaran av profeterna i profetisk hänryckning, och fingo se Samuel stå där såsom deras anförare, kom Guds Ande över dem, så att också de fattades av hänryckning.
Hichun aman David manding in sottol-le ho asoltan ahi. Ahinlah amaho agalhun phat’un, Samuel lamkaina a themgao phabep in gaothu asei pet’u atohkha uvin, Saul sottol leho chu Pathen lhagao chung uvah ahung chun, amahon jong gaothu aseipan tauvin ahi.
21 När man omtalade detta för Saul, sände han dit andra män; men också de fattades av hänryckning. Och när han då ytterligare, för tredje gången, sände dit män med samma uppdrag, fattades också dessa av hänryckning.
Chuin Saul in hichu ajahdoh kit phat’in, sottol dangho asolkit in ahileh, amahon jong gaothu aseiden kit tauvin ahi. Athumvei chan nan jong angai ngai ahiuve.
22 Då begav han sig själv till Rama; och när han kom till den stora brunnen i Seku, frågade han: "Var äro Samuel och David?" Man svarade: "De äro i Najot vid Rama."
Chuphat’in, Saul amatah Ramah kho jonin achetai, Secu’a um twikul lentah phung ahin phah in, “Samuel le David hoiya um lhon em?” tin adongin ahile, “Ramah gam'a Naioth mun ah aum lhone,” tin mi koiham khat in ahin donbut in ahi.
23 Då begav han sig dit, till Najot vid Rama. Men Guds Ande kom också över honom, så att han hela vägen gick i profetisk hänryckning, ända till dess att han kom fram till Najot vid Rama.
Ahin Ramah gam'a Naioth ajot chun, lampi’ah Pathen lhagao Saul chungah ahung chun, Naioth alhun kahsen gaothu aseiyin ahi.
24 Då kastade också han av sig sina kläder, i det att också han blev fattad av hänryckning inför Samuel; och han föll ned och låg där naken hela den dagen och hela natten. Därför plägar man säga: "Är ock Saul bland profeterna?"
Saul in apon abotkeh in, akeochang in tollhang ah alumin, Samuel angsung’ah sun nilhum jan khovah in gaothu asei in ahi. Chuin mihon aveuvin, adatmouvin, “Iti dana, Saul jeng jong themgao lah’a jao hitam?” atiuvin ahi.
