< 1 Samuelsboken 16 >
1 Och HERREN sade till Samuel: "Huru länge tänker du sörja över Saul? Jag har ju förkastat honom, ty jag vill icke längre att han skall vara konung över Israel. Fyll ditt horn med olja och gå åstad jag vill sända dig till betlehemiten Isai, ty en av hans söner har jag utsett åt mig till konung."
And the LORD said to Samuel, How long wilt thou mourn for Saul, seeing I have rejected him from reigning over Israel? fill thy horn with oil, and go, I will send thee to Jesse the Beth-lehemite: for I have provided me a king among his sons.
2 Men Samuel sade: "Huru skall jag kunna gå dit? Om Saul får höra det, så dräper han mig." HERREN svarade: "Tag en kviga med dig och säg: 'Jag har kommit för att offra åt HERREN.'
And Samuel said, How can I go? if Saul shall hear [it], he will kill me. And the LORD said, Take a heifer with thee, and say, I have come to sacrifice to the LORD.
3 Sedan skall du inbjuda Isai till offret, och jag skall då själv låta dig veta vad du bör göra, och du skall smörja åt mig den jag säger dig."
And call Jesse to the sacrifice, and I will show thee what thou shalt do: and thou shalt anoint to me [him] whom I name to thee.
4 Samuel gjorde vad HERREN hade sagt, och kom så till Bet-Lehem Men när de äldste i staden fingo se honom, blevo de förskräckta och frågade: "Allt står väl rätt till?"
And Samuel did that which the LORD spoke, and came to Beth-lehem. And the elders of the town trembled at his coming, and said, Comest thou peaceably?
5 Han svarade: "Ja. Jag har kommit för att offra åt HERREN. Helgen eder och kommen med mig tid offret." Och han helgade Isai och hans söner och inbjöd dem till offret.
And he said, Peaceably: I have come to sacrifice to the LORD: sanctify yourselves, and come with me to the sacrifice. And he sanctified Jesse and his sons, and called them to the sacrifice.
6 När de nu kommo dit och han fick se Eliab, tänkte han: "Förvisso står HERRENS smorde här inför honom."
And it came to pass when they had come, that he looked on Eliab, and said, Surely the LORD'S anointed [is] before him.
7 Men HERREN sade till Samuel "Skåda icke på hans utseende och på hans högväxta gestalt, ty jag har förkastat honom. Ty det är icke såsom en människa ser; en människa ser på det som är för ögonen men HERREN ser till hjärtat."
But the LORD said to Samuel, Look not on his countenance, or on the hight of his stature; because I have refused him: for [the LORD seeth] not as man seeth; for man looketh on the outward appearance, but the LORD looketh on the heart.
8 Då kallade Isai på Abinadab och lät honom gå fram för Samuel. Men han sade: "Icke heller denne har HERREN utvalt."
Then Jesse called Abinadab, and made him pass before Samuel. And he said, Neither hath the LORD chosen this.
9 Då lät Isai Samma gå fram. Men han sade: "Icke heller denne har HERREN utvalt."
Then Jesse made Shammah to pass by. And he said, Neither hath the LORD chosen this.
10 På detta sätt lät Isai sju av sina söner gå fram för Samuel; men Samuel sade till Isai: "HERREN har icke utvalt någon av dessa."
Again, Jesse made seven of his sons to pass before Samuel. And Samuel said to Jesse, The LORD hath not chosen these.
11 Och Samuel frågade Isai: "Är detta alla ynglingarna?" Han svarade: "Ännu återstår den yngste, men han går nu i vall med fåren." Då sade Samuel till Isai: "Sänd åstad och hämta hit honom, ty vi skola icke sätta oss till bords, förrän han kommer hit."
And Samuel said to Jesse, Are here all [thy] children? And he said, There remaineth yet the youngest, and behold, he keepeth the sheep. And Samuel said to Jesse, Send and bring him: for we will not sit down till he hath come hither.
12 Då sände han åstad och lät hämta honom, och han var ljuslätt och hade sköna ögon och ett fagert utseende. Och HERREN sade: "Stå upp och smörj honom, ty denne är det."
And he sent, and brought him in. Now he [was] ruddy, [and] also of a beautiful countenance, and a good appearance. And the LORD said, Arise, anoint him: for this [is] he.
13 Då tog Samuel sitt oljehorn och smorde honom mitt ibland hans bröder; och HERRENS Ande kom över David, från den dagen och allt framgent. Sedan stod Samuel upp och gick till Rama.
Then Samuel took the horn of oil, and anointed him in the midst of his brethren: and the Spirit of the LORD came upon David from that day forward. So Samuel arose, and went to Ramah.
14 Men sedan HERRENS Ande hade vikit ifrån Saul, kvaldes han av en ond ande från HERREN.
But the Spirit of the LORD departed from Saul, and an evil spirit from the LORD troubled him.
15 Då sade Sauls tjänare till honom: "Eftersom en ond ande från Gud kväljer dig,
And Saul's servants said to him, Behold now, an evil spirit from God troubleth thee.
16 må du, vår herre, tillsäga dina tjänare, som stå inför dig, att de söka upp en man som är kunnig i harpospel, på det att han må spela på harpan, när den onde anden från Gud kommer över dig; så skall det bliva bättre med dig."
Let our lord now command thy servants, [who are] before thee, to seek a man [who is] a skillful player on a harp: and it shall come to pass, when the evil spirit from God is upon thee, that he will play with his hand, and thou wilt be well.
17 Då sade Saul till sina tjänare: "Sen eder för min räkning om efter en man som är skicklig i strängaspel, och fören honom till mig."
And Saul said to his servants, Provide me now a man that can play well, and bring [him] to me.
18 En av männen svarade då och sade: "Betlehemiten Isai har en son som jag har funnit vara kunnig i strängaspel, en käck stridsman och en förståndig man, därtill en fager man; och HERREN är med honom."
Then answered one of the servants, and said, Behold, I have seen a son of Jesse the Beth-lehemite, [that is] skillful in playing, and a mighty valiant man, and a man of war, and prudent in matters, and a comely person, and the LORD [is] with him.
19 Så sände då Saul bud till Isai och lät säga: "Sänd till mig din son David, som vaktar fåren."
Wherefore Saul sent messengers to Jesse, and said, Send to me David thy son, who [is] with the sheep.
20 Då tog Isai en åsna, som han lastade med bröd, vidare en vinlägel och en killing, och sände detta med sin son David till Saul.
And Jesse took an ass [laden] with bread, and a bottle of wine, and a kid, and sent [them] by David his son to Saul.
21 Så kom David till Saul och trädde i hans tjänst och blev honom mycket kär, så att han fick bliva hans vapendragare.
And David came to Saul, and stood before him: and he loved him greatly; and he became his armor-bearer.
22 Och Saul sände till Isai och lät säga: "Låt David stanna kvar i min tjänst, ty han har funnit nåd för mina ögon."
And Saul sent to Jesse, saying, Let David, I pray thee, stand before me; for he hath found favor in my sight.
23 När nu anden från Gud kom över Saul, tog David harpan och spelade; då kände Saul lindring, och det blev bättre med honom, och den onde anden vek ifrån honom.
And it came to pass, when the [evil] spirit from God was upon Saul, that David took a harp, and played with his hand: so Saul was refreshed, and was well, and the evil spirit departed from him.