1 Samuelsboken 13

1 Saul hade varit konung ett år, och när han nu regerade över Israel på andra året,

Saul leng’a ahungpan chun akum somthum alhingtai chule kum somli le ni sungin lengvai anapon ahi.

2 utvalde han åt sig tre tusen män ur Israel. Av dessa hade Saul själv hos sig två tusen i Mikmas och i Betels bergsbygd, och ett tusen hade Jonatan hos sig i Gibea i Benjamin. Men det övriga folket hade han låtit gå hem, var och en till sin hydda.

Saul in Israel sepaiho lah’a konin atumbeh in mi sangthum alheng doh in, mi sangni chu Micmash le Bethel molsanga umpin, sangkhat vangchu Saul chapa Jonathan toh Benjamin gam Gibeah khopi’ah aum un chule mipi amoh cheng chu a inlam cheh uva asoltan ahi.

3 Och Jonatan dräpte filistéernas fogde i Geba; och filistéerna fingo höra det. Men Saul lät stöta i basun över hela landet och säga: "Detta må hebréerna höra."

Hiche phat chomkhat jouvin, Geba ah Philistine sepai touho chu Jonathan in asat in ahile, Philistinete chu ajoutauve. Hijeh chun Saul in gamsung tin ah kelki sumkon amut in, chule hitin aseiye, “Hebrew mipi te, hiche hi ngai tem’un, Philistine te dounan thoudoh un,” ati.

4 Så fick hela Israel höra omtalas att Saul hade dräpt filistéernas fogde, och att Israel därigenom hade blivit förhatligt för filistéerna. Och folket bådades upp att följa Saul till Gilgal.

Israel mite jousen Saul in Philistinete chu Geba ngahmun khat abulu in asuhmang jeh in Philistine til’a sangin Isarelte chu ahot tauve tithu ajahdoh phat un, Israel sepai apumpi chu Gilgal’a Saul kithopi dia kikhom khom din thupeh anei tauvin ahi.

5 Under tiden hade filistéerna församlat sig för att strida mot Israel: trettio tusen vagnar och sex tusen ryttare, och fotfolk så talrikt som sanden på havets strand; och de drogo upp och lägrade sig vid Mikmas, öster om Bet-Aven.

Chuin Philistinete chu Israel tetoh kisat ding in akigong un, asakol kangtalai’u sangthum, sakol touthem mihem sang gup akigong’un chule mipi galsat ding chu twikhangle kam'a neldi jat hellin atam’un ahi.

6 Då nu israeliterna sågo sig vara i nöd, i det att folket svårt ansattes, gömde sig folket i grottor, i skogssnår och bland klippor, i fasta valv och i gropar.

Israel mite nochimto’a aum’u ahetdoh phat’un, mipi techu atijauvin alungdong gam tauvin, songko ho’ah, hamboh lah’ah, chule kotong dung ah akisel gam taove.

7 Och somliga av hebréerna gingo över Jordan in i Gads och Gileads land. Men Saul var ännu kvar i Gilgal; och allt folket följde honom med bävan.

Mi phabep Jordan vadung agalkai’un, Gad le Gilead gamsung ah akisellun ahi. Hiche kahlah’a chun Saul Gilgal ah aume chule amite chu tijat in akihot hot jengun ahi.

8 När han nu hade väntat sju dagar, intill den tid Samuel hade bestämt men Samuel likväl icke kom till Gilgal, begynte folket skingra sig och gå ifrån honom.

Saul in Samuel chu nisagi jen angah in, hitichun Samuel in jong akitepna banga Gilgal’a ahung thei tahlou jeh in, mipite akithe cheh gam tauvin ahi.

9 Då sade Saul: "Fören fram till mig brännoffers- och tackoffersdjuren." Därpå frambar han brännoffret.

Chuin Saul in, “Govam thilto hole chamna thilto neihin choi pehun “atin ahi. Chule Saul amatah in govam thilto ho lhandohna aneitan ahi.

10 Men just när han hade slutat att frambära brännoffret, kom Samuel. Då gick Saul honom till mötes för att hälsa honom.

Saul in govam thilto lhandohna aboljou tah’in, Samuel jong ahung lhungpaiyin, chuin Saul chun kimutopi a chibai boldin apotdoh in ahi.

11 Men Samuel sade: "Vad har du gjort!" Saul svarade: "När jag såg att folket skingrade sig och gick ifrån mig, under det att du icke kom inom den bestämda tiden, fastän filistéerna voro församlade vid Mikmas,

Hichun Samuel in, “Ipi bolla nahim?” tia adohle, Saul in jong adonbutin, “Nangla nikho kitep nabanga hung louva, mipi ho jouse keija kona akithe cheh uva, chule Philistine ten Micmash a akikhop khom’u kamu phatna kanabol ahitai,” ati.

12 då tänkte jag: Nu komma filistéerna hitned mot mig i Gilgal, och jag har ännu icke bönfallit inför HERREN. Då tog jag mod till mig och offrade brännoffret."

Hijeh a chu kasei ahi, “Tua hi Philistine te eiho dou dinga Gilgal’a kigosadem a um u ahitan, Pakai henga panpina jeng jong kanathum man lou ahitai, hiche jeh’a chu govamna thilto kanabol ahtai,” ati.

13 Samuel sade till Saul: "Du har handlat dåraktigt. Du har icke hållit det bud HERREN, din Gud, har givit dig; eljest skulle HERREN hava befäst ditt konungadöme över Israel för evig tid.

Hichun Samuel in adonbut in, “Nangoltave, nangman Pakaiyin nathupeh ho nanit tapoi, asei angai lechun Pakaiyin Israelte lenga imatih chan’a dinga natung jing ta dinga,” ati.

14 Men nu skall ditt konungadöme icke bliva beståndande. HERREN har sökt sig en man efter sitt hjärta, och honom har HERREN förordnat till furste över sitt folk, eftersom du icke har hållit vad HERREN bjöd dig."

“Ahinla, tua hi naleng gam kichaitei ding ahitai. Pakaiyin ama lungthim he mikhat ahol ahitai. Pakaiyin amite chunga vaihom ding hi, lhendohsa akoi ahitai. Ijeh inem iti leh nangin thupeh nanit tapoi,” ati.

15 Därefter stod Samuel upp och gick från Gilgal till Gibea i Benjamin. Men Saul mönstrade det folk som fanns hos honom: vid pass sex hundra man.

Chuin Samuel in Gilgal adalhan ajotna ding’a akichetai. Adanghon vang asepaite kithopi dia che Saul nung ajuitauve. Hichun amaho Gilgal apat Benjamin gamsung’a Gibeah ah ache toutauve. Hichun Saul in asepaite ama nungjui ho chu avetoh in ahile pasal mi jagup tobang asimdohtai.

16 Och Saul och hans son Jonatan stannade i Geba i Benjamin med det folk som fanns hos dem, under det att filistéerna hade lägrat sig vid Mikmas.

Chuin Saul le achapa Jonathan chule amani toh umkhom miho chu Benamin gamsung’a Geba a chun aum tauve, ahinlah Philistine mihon Micmash a panmun asem’un ahi.

17 Och en härskara, delad i tre hopar, drog ut ur filistéernas läger för att härja: en hop tog vägen till Ofra i Sualslandet,

Hichun Philistine te, mibulu ding loithum chun panmuna kon chun ahung potdoh'un, loikhat chu Shual gam Oprah jotna lampi chu ajon’un,

18 en hop tog vägen till Bet-Horon, och en hop tog vägen till det område som vetter åt Seboimsdalen, åt öknen till.

Chule loikhat chun lhumlam a um Beth-horon lam chu ajon un, chule loi khat chun Zeboim phaicham gamthip kingah na gamgichin lampi ajot’un ahi.

19 Ingen smed fanns då i hela Israels land, ty filistéerna fruktade att hebréerna skulle låta göra sig svärd eller spjut.

Hichelai chun Israel gam pumpia chun thihkheng khatcha ana umpon ahi, ajeh chu Philistine ten achuti louva ahile Hebrew miten chemjam le tengcha kikhen get unte atiu ahi.

20 Och så måste en israelit alltid begiva sig ned till filistéerna, om han ville låta vässa sin lie eller sin plogbill eller sin yxa eller sin skära,

Hijeh a chu Israel techu amitakip langkon, aloukaina, aheichau chule atupheng’u, akhet hem nom uva ahile akheng dinga Philistine te henga chesuh ji ahiuve.

21 när det hade blivit något fel med eggen på skärorna eller plogbillarna, eller med gafflarna eller yxorna, eller när oxpikarnas uddar behövde rätas.

Tupheng, langkon thih, thihka, tucha thihmol, heicha chang suh hemna man chu paisa khat tobangbep ahi.

22 Härav kom sig, att när striden skulle stå, ingen enda av Sauls och Jonatans folk hade ett svärd eller ett spjut; allenast Saul själv och hans son Jonatan hade sådana.

Chuti chun chuche nikhoa kon’in Saul le Jonathan toh kiloi miho khut’a chun chemjam le tengcha khat cha, Saul le achapa Jonathan tilou adang akimupon ahi.

23 Men filistéerna läto en utpost rycka fram till passet vid Mikmas.

Philistine sepaihon ho chun Micmash lampi chang din achedoh un ahi.