1 Samuelsboken 12
1 Och Samuel sade till hela Israel: "Se, jag har lyssnat till edra ord och gjort allt vad I haven begärt av mig; jag har satt en konung över eder.
Amalalu, Sa: miuele da Isala: ili dunuma amane sia: i, “Na da dilia hanai liligi nama adole ba: i amo na da dilima i. Na dili ouligima: ne hina bagade dilima i.
2 Nu är det eder konung som skall vara eder ledare, nu då jag är gammal och grå; I haven ju redan mina söner ibland eder. Hittills är det jag som har varit eder ledare, från min ungdom ända till denna dag.
Amola wali amo dunu da dili esala, amoea ouligimu. Be na da da: i hamone gago aligi, amola na mano da dili goyo. Na da goiga ganini dili ouligisa mana, waha wea da: i hamoi.
3 Se har står jag, vittnen nu mot mig inför HERREN och inför hans smorde. Har jag tagit någons oxe, eller har jag tagit någons åsna? Har jag förtryckt någon eller övat våld mot någon? Har jag tagit mutor av någon, för att jag skulle se genom fingrarna med honom? Jag vill då giva eder ersättning därför."
Na da wea. Na da dilima adi liligi giadofale hamoi galea, Hina Gode Ea si da: iya amola hina bagade dunu ni ilegei dunu amo ea si da: iya nima adoma. Na da inia bulamagau o inia dougi wamolabala? Na da inia: liligi bidi fa: no imunusa: udigili labala: o inia liligi bagade amoane bidi fonobahadi ianu labala? Na da enoga hano suligi sia: nabibala: ? Na da adi liligi na afae giadofale hamoi galea, na da dabe imunu.”
4 De svarade: "Du har icke förtryckt oss, du har icke övat våld mot oss; och från ingen människa har du tagit något."
Dunu ilia da bu adole i, “Afae hamedafa, dia da ninima bidi fa: no imunusa: liligi hame lai, amola ninia liligi bidi fonobahadiga hame lai, amola dia da ninia liligi afae hame lai, amola dia da nini hamedafa igabosu.”
5 Då sade han till dem: "HERREN vare vittne mot -- eder, och hans smorde vare ock vittne denna dag, att I icke haven funnit något i min hand." De svarade: "Ja, vare det så."
Sa: miuele da adole i, “Hina Gode amola na ilegei hina bagade dunu, amo elea fawane da ba: le, dilia da na da moloidafa dunu sia: i dagoi.” Isala: ili dunu da bu adole i, “Dafawane! Hina Gode da ninima ba: su dunu esala.”
6 Samuel sade till folket: "Ja, HERREN vare vittne, han som lät Mose och Aron uppstå och förde edra fäder upp ur Egyptens land.
Sa: miuele da gebe amanewane sisia: asi, “Hina Gode Hifawane da Mousesema amola Elanema ilegei. Hifawane da dilia aowalali Idibidi soge ganodini esalu amo fadegalesi.
7 Så träden nu fram, för att jag må gå till rätta med eder inför HERREN angående allt gott som HERREN i sin rättfärdighet har gjort mot eder och mot edra fäder.
Waha dilia aligia gowane leloma, amola na da dilima Hina Gode Ea midadi diwaneya udidimu. Na da Hina Gode Ea liligi noga: i hamoi amo dilima amola dilia aowalalima hamoi amo olelemu.
8 När Jakob hade kommit fram till Egypten, ropade edra fäder till HERREN, och HERREN sände Mose och Aron, som förde edra fäder ut ur Egypten och läto dem bosätta sig här i landet.
Ya: igobe amola ea sosogo ilia da Idibidi sogega ahoanoba, Idibidi dunu ilia da ilima bagadewane igaboi, amola dilia aowalalia da Gode Ea fidima: ne didigia: i. Amabeba: le, Gode da Mousese amo Elane asunasiagai. Elawa da dili Idibidi soge ganodini esalu amo oule misini sogebi gui ha: ini fima: ne asunasi dagoi.
9 Men när de glömde HERREN, sin Gud, sålde han dem i Siseras hand, härhövitsmannens i Hasor, och i filistéernas hand och i Moabs konungs hand, och dessa stridde mot dem.
Be Isala: ili dunu da ilia Hina Gode amo gogolei dagoi. Amaiba: le Gode da Filisidini dunu amola Moua: be hina bagade amola Ha: isou moilai bai bagade fi ilia dadi gagui dunu ouligisu dunu ea dio amo Sisela, amo dilia Isala: ili aowalali dunuma hasalasima: ne, logo doasi dagoi.
10 Men då ropade till HERREN och sade: 'Vi hava syndat, ty vi hava övergivit HERREN och tjänat Baalerna och Astarterna; men rädda oss nu från våra fienders hand, så vilja vi tjäna dig.'
Amalu dilia aowalalia da Gode Ea fidima: ne dinana agoane sia: su, “Ninia da wadela: i hou hamoi, bai Hina Gode Dima baligifa: le, ogogole ‘gode’ Ba: ile amola A: siedalode elamama sia: ne gadosu. Ninima ha lai dunu ilia nini osa: la heda: sa: besa: le nini gaga: ma, amasea, ninia da Dima nodone sia: ne gadomu!
11 Då sände HERREN Jerubbaal och Bedan och Jefta och Samuel och räddade eder från edra fienders hand runt omkring, så att I fingen bo i trygghet.
Amabeba: le, Gode da Gidione dilima afugisiagai, amalu Bela: ge afugisi amalu Yefeda afugisi amalu fa: nodafa, na afugisi. Ninia fawane da defegagale dili ha lai dunuga osa: la hedasa: besa: le, dili gaga: i amoga dilia da hahawane esalusu.
12 Men när I sågen att Nahas, Ammons barns konung, kom emot eder, saden I till mig: 'Nej, en konung måste regera över oss', fastän det är HERREN, eder Gud, som är eder konung.
Be dilia da ba: loba, A:mone fi ilia hina bagade dunu Na: ihase da gadenenewane dili doaga: la: muba: le, dilia Gode amo higale, dilia da nama hina bagade dunu eno dili ouligilaloma: ne lamusa: nama adole ba: i!
13 Och se, här är nu den konung I haven utvalt, den som I haven begärt; se, HERREN har satt en konung över eder.
Be waha hina bagade dunu dili hanaiga lai amo goea, dili da amo adole ba: i, amo waha Hina Gode da e dilima i dagoi.
14 Allenast man I nu frukta HERREN och tjäna honom och höra hans röst och icke vara gensträviga mot HERRENS befallning. Ja, både I och den konung som regerar över eder mån följa HERREN, eder Gud.
Dilia da Godema lalegaguli, Ea sia: nabasea, Ema sia: ne gadosea, Ea Sema dedei huluane fa: no bobogesea, amola dilia hina bagade dunu amola dilia da Hina Gode Ema fawane fa: no bobogesea, dilia da hahawane fifi ahoanumu.
15 Men om I icke hören HERRENS röst, utan ären gensträviga mot HERRENS befallning, då skall HERRENS hand drabba eder likasom edra fäder.
Be dilia da Hina Gode Ea sia: amo mae nabawene, amola Ea hamoma: ne sia: i amo hame hamosea, E da dilima amola dilia hina bagade dunuma, ha lai ganumu.
16 Träden nu ock fram och sen det stora under som HERREN skall göra inför edra ögon.
Amaiba: le moloiwane lelawane aligima. Amasea, Gode da dilima gasa bagade hou hamobe, dilia da ba: mu.
17 Nu är ju tiden för veteskörden; men jag vill ropa till HERREN att han må låta det dundra och regna. Så skolen I märka och se huru mycket ont I haven gjort i HERRENS ögon genom eder begäran att få en konung."
Waha da esoi bagade. Dafawanela: ? Be na da Hina Godema sia: ne gadomu, amola Hina Gode da gugelele amola gibu imunu. Amo liligi defele doaga: sea, dilia da hina bagade dunu lamusa: adole ba: beba: le, dilia da Hina Godema wadela: le hamoi amo dili dawa: digimu.”
18 Och Samuel ropade till HERREN, och HERREN lät det dundra och regna på den dagen. Då betogs allt folket av stor fruktan för HERREN och för Samuel.
Amalalu, Sa: miuele da Hina Godema sia: ne gadoi, amola, amogalawane Hina Gode da gugelele amola gibu i. Amaiba: le dunu ilia da Hina Godema amola Sa: miuelema bagadewane beda: i.
19 Och allt folket sade till Samuel: "Bed för dina tjänare till HERREN, din Gud, att vi icke må dö, eftersom vi till alla våra andra synder ock hava lagt det onda att vi hava begärt att få en konung."
Amola ilia da Sa: miuelema amane sia: i, “Dafawane, dia Hina Bagade Gode Ema nini fidima: ne sia: ne gadoma, amasea nini da mae bogoma: ne gaga: i dagoi ba: mu. Waha ninia da dawa: digisa, ninia da wadela: i hou bagade hamosu, amo hamosawane ninia da hina bagade dunu eno lamusa: adole ba: beba: le, wadela: i hou hamoi dagoi.”
20 Samuel sade till folket: "Frukten icke. Väl haven I gjort allt detta onda; men viken nu blott icke av ifrån HERREN, utan tjänen HERREN av allt edert hjärta.
Sa: miuele da bu adole i “Mae beda: ma! Be amomane dilia da wadela: i hou hamoi dagoi. Be Hina Gode ea hou lalegagui mae yolesima. Be dilia dogoga amola asigi dawa: suga, Hina Godema dafawaneyale dawa: ma.
21 Viken icke av; ty då följen I tomma avgudar, som varken kunna hjälpa eller rädda, eftersom de äro allenast tomhet.
Ogogole ‘gode’ ilima mae fa: no bobogema. Ilia da dili hame fidimu amola hame gaga: mu. Bai amo da dafawane Gode hame.
22 Ty HERREN skall icke förskjuta sitt folk, för sitt stora namns skull, eftersom HERREN har behagat att göra eder till sitt folk.
Hina Gode da noga: le dadawa: lu, Ea hamomusa: ilegei, amola E da dili fisiagamu hamedafa dawa: Bai E da dili Ea fidafa hamomusa: ilegei dagoi.
23 Vare det ock fjärran ifrån mig att jag skulle så synda mot HERREN, att jag upphörde att bedja för eder! Jag vill fastmer lära eder den goda och rätta vägen.
Be na dili fidima: ne, Hina Godema hame sia: ne gadolala ganiaba, na da Hina Godema wadela: le hamona: noba. Hina Gode! Na da amo sia: ne gadosu fisimu higa: i gala mabu! Be amomane na da dilima hou ida: iwane olelemu da defea.
24 Allenast frukten HERREN och tjänen honom troget av allt edert hjärta. Ty sen vilka stora ting han har gjort med eder!
Be dilia Hina Gode Ea sia: mae yolesili, nabawane hamoma. Dilia Ea gasa bagade hou dili fidima: ne hamoi amo bu dawa: ma.
25 Men om I gören vad ont är, så skolen både I och eder konung förgås."
Be dilia da gebewane wadela: i hou hamonanea, Hina Gode da dilia amola dilia hina bagade dunu gugunufinisimu.”
