1 Kungaboken 4

1 Konung Salomo var nu konung över hela Israel.

Solomon Lengpa Israel mite ho jouse chunga vai ana hom in ahi,

2 Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;

Hitichun ama ding’a vaihom a pang ho jouse chu hicheng hi ahiuve: Zadok chapa Azariah chu thempun apang in,

3 Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;

Shisha chapa teni Elihoreph leh Ahijah chu lekha sun in apang lhon in, Ahilud chapa Jehosaphat chu thusimbu ching in apang in ahi,

4 Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;

Jehoiada chapa Benaiah chu sepaite lamkaijin apang in, Zadok le Abiather chu Thempun apang lhonne,

5 Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;

Chu jong leh Azariah kitipa Nathan chapa chu Gambeh gam vaipo ho jouse chunga vaihom in apang’e, Nathan themgao chapa Zabud chu lengpa thumop in apang in ahi,

6 Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.

Ahishar chu Leng inpi thilkeoho vengtup in apang in, Abda chapa Adoniram chu soh na tonga kimang ho vetup in apang in ahi.

7 Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.

Solomon in Israel pumpia thunei dingin gambeh vaipo som le ni ana koiyin ahi. Amaho hin leng insung’a neh le chah ho jouse asuhtup jing diu ahi. Amaho khat cheh chun kumkhat sung’a lhakhat cheh ading a amopoh diu ahi.

8 Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;

Hiche gamvaipo som le ni ho minchu hiche ho hi ahiuve: Ephraim thing lhang a cheng Benhur,

9 Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;

Bendeker hin Makaz, Shaalbim, Beth-shemesh leh Elon-bethhanan apoh ahi,

10 Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;

Ben-hased in Arubboth leh Socoh chuleh Hepher gam jong apoh ahi.

11 Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;

Ben-abinadab in Naphoth-dor (Ama hin Solomon chanu khat Taphath kitinu chu a kichen pi ahi).

12 Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;

Ahilud chapa Baana in Taanach le Magiddo, Jezreel noiya um Zerethan komma Bethshan pumpi apon, chuleh Bethshan apat Abel-meholah kikah gam pumpi Jokmeam chung lang jong apon ahi.

13 Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;

Ben-geber in Ramoth-gilead le Gilead na Jeir khopi ho pum in apon (Jair kitihi Manasseh phung ahi), chuleh Bashan a Argob gamkol jong apon, chuleh sum eng kelkot kiget khum leh kulpi kikai khum khopi lentah cheh somgup jong apohtha’n ahi.

14 Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;

Iddo chapa Ahinadab in Mahanaim apon,

15 Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;

Ahimaaz in Naphtali apon (Ama hin Solomon chanu lah a khat Basemath chu akichen pin ahi).

16 Baana, Husais son, i Aser och Alot;

Hushai chapa Banna in Asher leh Aloth apon,

17 Josafat, Paruas son, i Isaskar;

Paruah chapa Jehoshaphat in Issachar apon,

18 Simei, Elas son, i Benjamin;

Ela chapa Shimei in Benjamin apon,

19 Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

Uri chapa Geber in Gilead gamleh, Amorite mi leng Sihon gam leh Bashan leng Og gam jong ahop ahi. Judahh gam pumpia gam vaipo khat jong ana koiyin ahi.

20 Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.

Judahh leh Israel tehi twikhanglen pang’a neldi jat apha jeng un ahi. Ama ho hi neh le chah ijakai jong aneng chat jeng un ahi.

21 Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.

Solomon hin sahlang gam Euphrates vadung apat Lenggam jouse ahin, lhanglam gamkai Egypt gamgi chinna kona Philistinete gam gei aboncha chunga hi lengvai apoh ahi.

22 Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,

Solomon Leng inpi’a nikhat nehle chah ding chu changbong neldisel atena jakhat leh somnga leh aneh a tena jathum,

23 tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

Chuleh bongchal thao cheh som, hamhing lah a kivah thao chet bong somni leh kelngoi jakhat, hicheng lah a hi sakhi chal ho leh sangan ho jong ki simtha loulai chuleh sakhi golho leh ahchal thaotah ho jong kisimtha lou ahi.

24 Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,

Ajeh chu Solomon hin Eupharates lhunglam gamsung, Tiphsah apat Gaza geija lhanglam gam sese chunga vaipoh thaneina anei ahin, Euphrates lhumlam gamsunga lenggam jouse chunga jong tha anei sohkei ahi, ahivang in Solomon in ajetle avei a mite jouse chutoh chamna anei jing ahi.

25 Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.

Solomon damlai sung in Judahh le Israel sung pumpi sung’a hin chamna leh bitna ana um'in ahi, chuleh sahlanga Dan gam apat lhanglam Sheba gei jin min ama ama in le lou mongtah in ana neijun ahi.

26 Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.

Solomonin a kangtalai ho koi na ding sangsomli jen anei jin chuleh sakol jong sangsom leh sangni aneiye.

27 Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.

Gambeh vaipo hon kitah tahle lolhing tah in Solomon Lengpa le leng inpia anneh twidon avat umlou hellin, aneh jing theina diuvin ama ama ki ngansena dung jui cheh in atong doh jing un ahi.

28 Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.

Hiche chungchon ahin ama hon sakol chang leh changpol jong sakol ho neh dingin ah akoi neng jing un ahi.

29 Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,

Pathen in Solomon chu chihna le hethem theina twikhanglen pang’a neldi jat apen ahi.

30 så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.

Tahbeh in achihna hin solam gamkai ja miching ho jouse leh Egypt gamsung’a michingte jouse akhokhel in ahi.

31 Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.

Ama chihna hin midang jouse akhel in Ezra mi Ethan sang in jong aching jon, Mahol chapate Heman le Calcol chule Darda ho sang in jong gamcheng in aching jon, a minthan na hin avel’a mite ho jouse a khokhel in ahi.

32 Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.

Aman thuchih sangthum leh la sangkhat le nga ana abol in ahi.

33 Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.

Aman thingphung ho thudol, Lebanon gam a Cedar thingho, pal khekeh kah chung dunga kehthei hyssop hamhing neoho chang geijin jong ana seitheije, aman gamsaho thudol vachate thudol ahin, a-op a kithol tho ho thudol ahin chule ngaho thudol jengin jong ana sei soh kei jin ahi.

34 Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.

Leiset chunga lengho jousen athusei aja uvin chuleh athusei ngai dingin palai ho asol uvin ahi.