1 Kungaboken 16
1 Och HERRENS ord kom till Jehu, Hananis son, mot Baesa; han sade:
To naah Baasha koeh ai ih Angraeng ih lok Hanani capa Jehu khaeah angzoh,
2 "Se, jag har lyft dig upp ur stoftet och satt dig till furste över mitt folk Israel. Men du har vandrat på Jerobeams väg och kommit mitt folk Israel att synda, så att de hava förtörnat mig genom sina synder.
nang hae maiphu thung hoiah kang toengh tahang moe, kaimah ih Israel kaminawk zaehoikung ah kang suek; toe nang loe Jeroboam ih loklam ah na caeh moe, kaimah ih Israel kaminawk na zaesak pacoengah, nihcae zaehaih hoiah kai palung nang phuisak.
3 Därför vill jag bortsopa Baesa och hans hus; ja, jag vill göra med ditt hus såsom jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus.
To pongah khenah, Baasha ih acaengnawk to kam rosak boih moe, na caeng hae Jeroboam capa Nebat ih acaeng baktiah kang ohsak han.
4 Den av Baesas hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den av hans hus, som dör ute på marken, skola himmelens fåglar äta upp."
Vangpui thungah kadueh Baasha ih kaminawk loe uinawk mah caa o tih; taw ah kadueh anih ih kaminawk doeh van ih tavaanawk mah caa o tih, tiah a naa.
5 Vad nu mer är att säga om Baesa, om vad han gjorde och om hans bedrifter, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Baasha siang pahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
6 Och Baesa gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Tirsa. Och hans son Ela blev konung efter honom.
Baasha loe ampanawk khaeah anghak moe, Tirzah vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Elah to siangpahrang ah oh.
7 Men genom profeten Jehu, Hananis son, hade HERRENS ord kommit till Baesa och hans hus, icke allenast för allt det onda som han hade gjort i HERRENS ögon, då han förtörnade honom genom sina händers verk, så att det måste gå honom såsom det gick Jerobeams hus, utan ock därför att han hade förgjort detta.
To pacoengah Baasha hoi angmah ih imthung takoh koeh ai ih Angraeng ih lok to Hanani capa tahmaa Jehu khaeah angzoh; anih loe Angraeng mikhnuk ah kahoih ai hmuen to sak pongah, a ban hoi sak ih hmuen hoiah Angraeng to palungphuisak; anih mah to kami to hum pongah, Jeroboam imthung takoh baktiah, to imthung takoh to amrosak.
8 I Asas, Juda konungs, tjugusjätte regeringsår blev Ela, Baesas son, konung över Israel i Tirsa och regerade i två år.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning hatlaitarukto naah, Baasha capa Elah loe Israel siangpahrang ah oh; anih loe Tirzah ah saning hnetto thung siangpahrang ah oh.
9 Men hans tjänare Simri, som var hövitsman för den ena hälften av stridsvagnarna, anstiftade en sammansvärjning mot honom. Och en gång, då han i Tirsa hade druckit sig drucken i Arsas hus, överhovmästarens i Tirsa,
Hrang lakok ahap ukkung misatuh angraeng, a tamna Zimri mah anih to hum hanah pacaeng; to naah Elah loe, Tirzah ah Tirzah vangpui ih siangpahrang im khenzawnkung Arza im ah mu paquih.
10 kom Simri dit och slog honom till döds -- det var i Asas, Juda konungs, tjugusjunde regeringsår -- och han själv blev så konung i hans ställe.
Zimri loe imthung ah akun moe, Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning pumphae sarihto naah, Elah to hum; to pacoengah angmah to siangpahrang ah oh.
11 Och när han hade blivit konung och intagit sin tron, förgjorde han hela Baesas hus, utan att låta någon av mankön bliva kvar, varken hans blodsförvanter eller hans vänner.
Zimri siangpahrang ah oh moe, siangpahrang ih angraeng tangkhang pong anghnut pacoengah, Baasha imthung takohnawk to hum boih; nongpa maeto doeh pathlung ai; a caanawk hoi ampuinawk doeh pathlung ai.
12 Så utrotade Simri hela Baesas hus, i enlighet med det ord som HERREN hade talat till Baesa genom profeten Jehu --
Angraeng mah Basha misa ah suekhaih kawng tahmaa Jehu khaeah thuih ih lok baktih toengah, Zimri mah Basha imthung takoh to tamit boih,
13 detta för alla de synders skull som Baesa och hans son Ela hade begått, och genom vilka de hade kommit Israel att synda, så att de förtörnade HERREN, Israels Gud, med de fåfängliga avgudar som de dyrkade.
Baasha hoi a capa Elah hnik mah sak ih zaehaih mah Israel kaminawk to zaesak pongah, Israel Angraeng Sithaw to palungphui hoi sak; atho kaom ai hmuen hoiah palungphuisak.
14 Vad nu mer är att säga om Ela och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Elah siangpahrang ah oh nathung ah kaom, hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk boih loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
15 I Asas, Juda konungs, tjugusjunde regeringsår blev Simri konung och regerade i sju dagar, i Tirsa. Folket höll då på att belägra Gibbeton, som tillhörde filistéerna.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning pumphae sarihto naah, Zimri to Tirzah ah ni sarihto thung siangpahrang ah oh. Kaminawk loe Philistin prae Gibbethon vangpui to tuk hanah atai o.
16 Medan nu folket höll på med belägringen, fingo de höra sägas "Simri har anstiftat en sammansvärjning; han har ock dräpt konungen." Då gjorde hela Israel samma dag Omri, den israelitiske härhövitsmannen, till konung, i lägret.
To tiah atai o nathuem ah, Zimri mah hum han ih pacaeng baktih toengah, siangpahrang to hum boeh ti, tiah a thaih o naah, Israel kaminawk boih mah misatuh angraeng Omri to, to na ni, to ahmuen ah, Israel kaminawk ukkung siangpahrang ah suek o.
17 Därefter drog Omri med hela Israel upp från Gibbeton, och de angrepo Tirsa.
Omri loe Israel kaminawk boih hoi nawnto, Gibbethon vangpui ah caeh tahang moe, Tirzah vangpui to takui.
18 Men när Simri såg att staden var intagen, gick han in i konungshusets palatsbyggnad och brände upp konungshuset jämte sig själv i eld och omkom så --
Vangpui to lak o boeh, tiah Zimri mah hnuk naah, siangpahrang imthung ah caeh moe, siangpahrang angmah ih im to hmai hoiah thlaek moe, a duek.
19 detta för de synders skull som han hade begått, i det att han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på Jerobeams väg och i den synd som denne hade gjort, och genom vilken han hade kommit Israel att synda.
A sak ih zaehaihnawk hoiah Jeroboam ih loklam ah caeh moe, Angraeng hmaa ah kahoih ai zaehaih sak khue ai ah, Israel kaminawk to zaesak pongah, to tiah oh.
20 Vad nu mer är att säga om Simri och om den sammansvärjning som han anstiftade, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Zimri siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi misa angthawkhaih loe Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu pongah tarik o na ai maw?
21 Nu delade sig Israels folk i två hälfter; den ena hälften av folket höll sig till Tibni, Ginats son, och ville göra honom till konung, och den andra hälften höll sig till Omri.
Israel kaminawk loe hnetto ah ampraek o; ahap kaminawk mah Ginath capa Tibni to siangpahrang ah suek hanah anih hnukah bang o, kami ahap loe Omri hnukah bang o.
22 Men den del av folket som höll sig till Omri, fick överhanden över den del som höll sig till Tibni, Ginats son. Och när Tibni var död, blev Omri konung.
Toe Zimri hnukbang kaminawk loe Ginath capa Tibni hnukbang kaminawk pongah thacak o kue; to pongah Tibni loe duek moe, Omri to siangpahrang ah oh.
23 I Asas, Juda konungs, trettioförsta regeringsår blev Omri konung över Israel och regerade i tolv år; i Tirsa regerade han i sex år.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning quithumto pacoeng, saningto naah, Omri to Israel siangpahrang ah oh; saning hatlaihnetto siangpahrang ah oh; anih mah Tirzah to saning tarukto thung uk.
24 Han köpte berget Samaria av Semer för två talenter silver; och han bebyggde berget och kallade staden som han byggde där Samaria, efter Semer, den man som hade varit bergets ägare.
Anih mah tawnkung Shemer khaeah Samaria maeto, phoisa talent hnetto hoiah qanh moe, mae nuiah vangpui to sak; mae tawnkung ih ahmin Shemer to lak moe, to vangpui to Samaria, tiah ahmin sak.
25 Men Omri gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han gjorde mer ont än någon av dem som hade varit före honom.
Omri loe Angraeng mikhnuk ah kahoih ai hmuen to sak pongah, anih hmaa ah kaom kaminawk boih pongah kanung kue zaehaih to a sak.
26 Han vandrade i allt på Jerobeams, Nebats sons, väg och i de synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda, så att de förtörnade HERREN, Israels Gud, med de fåfängliga avgudar de dyrkade.
Nebat capa Jeroboam ih loklam to pazui moe, anih zaehaih mah Israel kaminawk to zaesak pongah, Israel Angraeng Sithaw to palungphuisak; atho kaom ai hmuen hoiah anih to palungphuisak.
27 Vad nu mer är att säga om Omri, om vad han gjorde och om de bedrifter han utförde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Omri siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
28 Och Omri gick till vila hos sina fäder och blev begraven i Samaria. Och hans son Ahab blev konung efter honom.
Omri loe ampanawk khaeah anghak moe, Samaria vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Ahab to siangpahrang ah oh.
29 Ahab, Omris son, blev konung över Israel i Asas, Juda konungs, trettioåttonde regeringsår; sedan regerade Ahab, Omris son, i tjugutvå år över Israel i Samaria.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning quithum, tazetto naah, Omri capa Ahab loe Israel siangpahrang ah oh; anih loe Samaria vangpui ah, Israel kaminawk to saning pumphae hnetto thung uk.
30 Men Ahab, Omris son, gjorde vad ont var i HERRENS ögon, mer än någon av dem som hade varit före honom.
Omri capa Ahab loe anih hmaa ah kaom kaminawk boih pong kanung kue ah, Angraeng mikhnuk ah kahoih ai hmuen to sak.
31 Det var honom icke nog att vandra i Jerobeams, Nebats sons, synder; han tog ock till hustru Isebel, dotter till Etbaal, sidoniernas konung, och gick så åstad och tjänade Baal och tillbad honom.
Nebat capa Jeroboam mah sak ih zaehaih loklam ah pazui nahaeloe, tidoeh na ai zaehaih ah ni om tih, tiah a poek pongah, Sidon siangpahrang Ethbaal canu Jezebel to a zu haih; Baal ih tok to sak pae moe, anih to a bok.
32 Och han reste ett altare åt Baal i Baalstemplet som han hade byggt i Samaria.
Baal hanah hmaicam to, Samaria vangpui ah, angmah sak pae ih, Baal tempul thungah a suek.
33 Därtill lät Ahab göra Aseran. Så gjorde Ahab mer till att förtörna HERREN, Israels Gud, än någon av de Israels konungar som hade varit före honom.
Ahab loe anih hmaa ah kaom Israel siangpahrangnawk boih pong pop kue ah Asherah thingnawk to sak moe, Israel Angraeng Sithaw to palungphuisak.
34 Under hans tid byggde beteliten Hiel åter upp Jeriko. Men när han lade dess grund, kostade det honom hans äldste son Abiram, och när han satte upp dess portar, kostade det honom hans yngste son Segib -- i enlighet med det ord som HERREN hade talat genom Josua, Nuns son.
Ahab dung ah, Bethel vangpui ih kami Hiel mah, Jeriko vangpui to sak; Nun capa Joshua khaeah Sithaw mah thuih ih lok baktih toengah, a calu Abiram ban thungah, vangpui sipae to sak amtong moe, capa asoi koek Segub ban thungah vangpui khongkhanawk to sak.
