1 Kungaboken 15
1 I konung Jerobeams, Nebats sons, adertonde regeringsår blev Abiam konung över Juda.
Nebat capa Jeroboam siangpahrang ah ohhaih saning hatlaitazetto naah, Abijam loe siangpahrang ah oh.
2 Han regerade tre år i Jerusalem. Hans moder hette Maaka, Abisaloms dotter.
Anih loe Jerusalem ah saning thumto thung siangpahrang ah oh; anih ih amno loe Abishalom canu Maakah.
3 Och han vandrade i alla de synder som hans fader hade begått före honom, och hans hjärta var icke hängivet åt HERREN, hans Gud, såsom hans fader Davids hjärta hade varit.
Anih doeh ampa mah Angraeng hmaa ah sak ih zaehaih baktih toengah sak toeng; anih ih palungthin loe, ampa David baktiah angmacae Angraeng Sithaw hmaa ah akoep thai ai.
4 Allenast för Davids skull lät HERREN, hans Gud, honom få en lampa i Jerusalem, i det att han uppsatte hans son efter honom och lät Jerusalem hava bestånd --
Toe David rang hoiah angmah ih Angraeng Sithaw mah, angmah pacoengah siangpahrang ah suek hanah, Jerusalem ah hmai-im maeto a paek.
5 detta därför att David gjorde vad rätt var i HERRENS ögon och icke vek ifrån något som han bjöd honom, så länge han levde, utom i saken med hetiten Uria.
David loe Hit kami Uriah kawng thui ai ah loe, a hing thung Angraeng hmaa ah katoeng hmuen to sak, Angraeng mah paek ih lok to pazui ai ah om ai.
6 Men Rehabeam och Jerobeam lågo i krig med varandra, så länge den förre levde.
Anih hing thung Rehoboam hoi Jeroboam loe misa angtuk hoi.
7 Vad nu mer är att säga om Abiam och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika. Men Abiam och Jerobeam lågo i krig med varandra.
Abijam siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Judah siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah pakuem o na ai maw? Abijam hoi Jeroboam salakah misatukhaih to oh.
8 Och Abiam gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Davids stad. Och hans son Asa blev konung efter honom.
Abijam loe ampanawk khaeah anghak moe, David vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Asa to siangpahrang ah oh.
9 I Jerobeams, Israels konungs, tjugonde regeringsår blev Asa konung över Juda.
Israel siangpahrang Jeroboam siangpahrang ah ohhaih saning pumphaeto naah, Asa loe Judah siangpahrang ah oh.
10 Han regerade fyrtioett år i Jerusalem. Hans moder hette Maaka, Abisaloms dotter.
Anih loe Jerusalem ah saning quipalito thung siangpahrang ah oh. Anih ih amno hmin loe Maakah.
11 Och Asa gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, såsom hans fader David hade gjort
Asa loe ampa David baktiah, Angraeng mikhnuk ah kahoih hmuen to sak.
12 Han drev ut tempelbolarna ur landet och skaffade bort alla de eländiga avgudabeläten som hans fader hade låtit göra.
Nongpata baktiah kangsah kaminawk to prae thung hoiah haek boih moe, ampa mah sak ih krangnawk to paro boih.
13 Ja, sin moder Maaka avsatte han från hennes drottningsvärdighet, därför att hon hade satt upp en styggelse åt Aseran; Asa högg nu ned styggelsen och brände upp den i Kidrons dal.
Amno mah Asherah thing tlim ah krang to sak pongah, siangpahrang amno ah ohhaih ahmuen hoiah tacawtsak; Asa mah to ih Asherah krang soi ih thing to pakhruk moe, Kidron vacong ah hmai hoiah thlaek.
14 Men offerhöjderna blevo icke avskaffade; dock var Asas hjärta hängivet åt HERREN, så länge han levde.
Hmuensangnawk to takhoe king ai, toe a hing thung Asa ih palungthin loe Angraeng hmaa ah akoephaih tawnh.
15 Och han förde in i HERRENS hus både vad hans fader och vad han själv hade helgat åt HERREN: silver, guld och kärl.
Angmah hoi ampa mah paek ih, sui, phoisa hoi laom sabaenawk to Angraeng tempul thungah a suek.
16 Men Asa och Baesa, Israels konung, lågo i krig med varandra, så länge de levde.
Asa hoi Israel siangpahrang Baasha loe hing thung misa ah oh hoi poe.
17 Baesa, Israels konung, drog upp mot Juda och begynte befästa Rama, för att hindra att någon komme vare sig till eller ifrån Asa, Juda konung.
Israel siangpahrang Baasha loe Judah tuk hanah caeh tahang moe, Judah siangpahrang Asa ih prae thungah mi kawbaktih doeh caeh han ai, tacawt han ai ah, Ramah vangpui to sipae hoi ka caakah a thungh.
18 Då tog Asa allt silver och guld som fanns kvar i skattkamrarna i HERRENS hus, ävensom skatterna i konungshuset, och lämnade detta åt sina tjänare; därefter sände konung Asa dem till Ben-Hadad, son till Tabrimmon, son till Hesjon, konungen i Aram, som bodde i Damaskus, och lät säga:
To naah Asa mah Angraeng tempul thung hoi siangpahrang imthung ih, sui hoi phoisanawk to lak boih moe, a tamnanawk khaeah paek pacoengah, Damaska ukkung, Syria siangpahrang Hezion capa Tabrimon capa Ben-Hadad khaeah a pat pae.
19 "Ett förbund består ju mellan mig och dig, såsom det var mellan min fader och din fader. Se, här sänder jag dig skänker av silver och guld, så bryt då nu ditt förbund med Baesa, Israels konung, för att han må lämna mig i fred."
Kampa hoi nampa mah angdaehhaih sak hoi baktih toengah, nang hoi kai salakah doeh angdaehhaih sah si; khenah, nang hanah sui hoi phoisa tangqum ah kang pat; anih kai khae hoi tacawt thai hanah, Israel siangpahrang Baasha hoi na sak ih angdaehhaih to phrae ah, tiah a naa.
20 Och Ben-Hadad lyssnade till konung Asa och sände sina krigshövitsmän mot Israels städer och förhärjade Ijon, Dan, Abel-Bet-Maaka och hela Kinarot jämte hela Naftali land.
Asa siangpahrang ih lok to Ben-Hadad mah tahngaih moe, Israel vangpuinawk tuk hanah angmah ih misatuh angraengnawk to patoeh; anih mah Ijon, Dan, Abel-Beth-Maakah hoi Naphtali prae pacoengah, Kinneroth prae boih to pazawk.
21 När Baesa hörde detta, avstod han från att befästa Rama och höll sig sedan stilla i Tirsa.
Baasha mah to tamthanglok to thaih naah, a sak li ih Ramah vangpui to toengh sut moe, Tirzah ah oh.
22 Men konung Asa bådade upp hela Juda, ingen fritagen; och de förde bort stenar och trävirke som Baesa använde till att befästa Rama. Därmed befäste nu konung Asa Geba i Benjamin, så ock Mispa.
To naah Asa siangpahrang mah Judah prae thung boih ah lok to taphong; mi kawbaktih doeh tahmaat ai; Baasha mah im sak naah patoh ih thlungnawk, thingnawk to a lak pae boih; Asa siangpahrang loe nihcae abomhaih hoiah Benjamin prae ih Geba hoi Mizpah vangpui to sak.
23 Allt vad mer är att säga om Asa, om alla hans bedrifter, om allt vad han gjorde och om de städer han byggde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika. Men på sin ålderdom fick han en sjukdom i sina fötter.
Asa siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoiah a sak ih hmuennawk boih, a sak ih vangpuinawk boih loe, Judah siangpahrangnawk ih ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw? Toe mitong naah loe, a khok ah nathaih to oh pae.
24 Och Asa gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i sin fader Davids stad. Och hans son Josafat blev konung efter honom.
To pacoengah Asa loe ampanawk khaeah anghak moe, ampanawk hoi nawnto David vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Jehosaphat to siangpahrang ah oh.
25 Men Nadab, Jerobeams son, blev konung över Israel i Asas, Juda konungs, andra regeringsår, och han regerade över Israel i två år.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning hnetto haih naah, Jeroboam capa Nadab loe Israel siangpahrang ah oh; Israel kaminawk nuiah saning hnetto thung siangpahrang ah oh.
26 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på sin faders väg och i den synd genom vilken denne hade kommit Israel att synda.
Anih loe Angraeng mikhnuk ah kahoih ai hmuen to sak; ampa ih loklam ah caeh moe, Israel kaminawk zaehaih sahsak kami mah sak ih zaehaih to a sak toeng.
27 Men Baesa, Ahias son, av Isaskar hus, anstiftade en sammansvärjning mot honom, och Baesa dräpte honom vid Gibbeton, som tillhörde filistéerna; Nadab med hela Israel höll nämligen på med att belägra Gibbeton.
Issakar imthung takoh, Ahijah capa Baasha mah anih to tuk han pacaeng pongah, Nadab hoi Israel kaminawk boih mah, Philistinnawk ih vangpui Gebbethon to takui o khoep moe, anih to hum o.
28 I Asas, Juda konungs, tredje regeringsår var det som Baesa dödade honom, och han blev så själv konung i hans ställe.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning thumto naah, Baasha mah Nadab to hum moe, angmah to siangpahrang ah oh.
29 Och när han hade blivit konung förgjorde han hela Jerobeams hus; han lät intet som anda hade bliva kvar av Jerobeams hus, utan utrotade det, i enighet med det ord som HERREN hade talat genom sin tjänare Ahia från Silo --
Anih siangpahrang ah oh naah, Jeroboam imthung takohnawk to hum boih; Angraeng Sithaw mah a tamna Shiloh ih kami Ahijah rang hoiah thuih ih lok baktih toengah, Jeroboam imthung takoh tamit boih ai karoek to, anghahhaih takhi tawn kami maeto doeh tahmaat ai;
30 detta för de synders skull som Jerobeam hade begått, och genom vilka han kom Israel att synda, så att han därmed förtörnade HERREN, Israels Gud.
Jeroboam loe zaehaih to sak moe, Israel kaminawk doeh a zaesak pongah, Israel Angraeng Sithaw to palungphuisak.
31 Vad nu mer är att säga om Nadab och om allt vad han gjorde det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Nadab siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk boih loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
32 Men Asa och Baesa, Israels konung, lågo i krig med varandra, länge de levde.
Asa hoi Israel siangpahrang Baasha loe hing thung misa angtuk hoi.
33 I Asas, Juda konungs, tredje regeringsår blev Baesa, Ahias son, konung över hela Israel i Tirsa och regerade i tjugufyra år.
Judah siangpahrang Asa siangpahrang ah ohhaih saning thumto naah, Ahijah capa Baashato Tirzah ah Israel siangpahrang ah oh; anih loe saning pumphaeto thung siangpahrang ah oh.
34 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på Jerobeams väg och i den synd genom vilken denne hade kommit Israel att synda.
Anih doeh Angraeng mikhnuk ah kahoih ai hmuen to sak moe, Israel kaminawk zaehaih sahsak kami, Jeroboam zaehaih loklam ah a caeh.
