< 1 Johannesbrevet 3 >

1 Se vilken kärlek Fadern har bevisat oss därmed att vi få kallas Guds barn, vilket vi ock äro. Därför känner världen oss icke, eftersom den icke har lärt känna honom.
Diidi mani U Tienu n bua ti maama, lan fidi k ban yin ti o bila! T gɔ li tie mɔ. ŋanduna ya ki ban ti, kelima b k ban o.
2 Mina älskade, vi äro nu Guds barn, och vad vi skola bliva, det är ännu icke uppenbart. Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty då skola vi få se honom sådan han är.
N ŋuankaaba, mɔlane ti ji tie U Tienu bila i, k tin bua ya tie yaaba da ki legdi(dɔgd), ti baa naani yen o, kelima wan li naadi, ti ba la o yeni.
3 Och var och en som har detta hopp till honom, han renar sig, likasom Han är ren.
Yua n pia li dandanli, o ŋani nani wan ŋani maama yeni.
4 Var och en som gör synd, han överträder ock lagen, ty synd är överträdelse av lagen.
Yua tie biid, k cɔln U Tienu maama, k t biid tienma tie U Tienu maama yema.
5 Och i veten att Han uppenbarades, för att han skulle borttaga synderna; och synd finnes icke i honom.
I bani ki jesu ba ki bua piini ti biidi, o naa gɔ pia tagiliba kuli.
6 Var och en som förbliver i honom, han syndar icke; var och en som syndar, han har icke sett honom och icke lärt känna honom.
Yua ga o maama ji kan tieni biidi, yua tien biidi, o k la o, k gɔ k ban o.
7 Kära barn, låten ingen förvilla eder. Den som gör vad rättfärdigt är, han är rättfärdig, likasom Han är rättfärdig.
A bila, nul n da bond i. Yua maadi i mɔni, mɔn nani wani mɔ n mɔn maama yeni.
8 Den som gör synd, han är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och just därför uppenbarades Guds Son, att han skulle göra om intet djävulens gärningar.
Yua tie biidi, tie sitaani yua i, kelima hali mi cilima yogunu, sitaan tie biidaano. U Tienu bijua cua ki bua wan biidi sitaani tuona.
9 Var och en som är född av Gud, han gör icke synd, ty Guds säd förbliver i honom; han kan icke synda, eftersom han är född av Gud.
Yua mal(ga) U Tienu nni, o ji kan tieni biid, kelima o ye yeni U Tienu yanfuoma, k o ji kan fidi ki tieni biidi, kelima U Tienu tie o baa i.
10 Därav är uppenbart vilka som äro Guds barn, och vilka som äro djävulens barn, därav att var och en som icke gör vad rättfärdigt är, han är icke av Gud, ej heller den som icke älskar sin broder.
Li kani ki t bu bandi U Tienu yeni sitaani bila. Yua ki tuagi i maamɔni sanu yen yua n k bua o ninjua, k tie U Tienu biga.
11 Ty detta är det budskap som I haven hört från begynnelsen, att vi skola älska varandra
Kelima yin den cili ki gbadi yaali, li tie k ti ya bua ti lieba.
12 och icke likna Kain, som var av den onde och slog ihjäl sin broder. Och varför slog han ihjäl honom? Därför att hans egna gärningar voro onda och hans broders gärningar rättfärdiga.
K da naani yeni kayen yua den tie nibiigu, k kpa o ninjua. Be ya po i k o den kpa o? Kelima o tuona den bii, k o ninjua tuona ŋani.
13 Förundren eder icke, mina bröder, om världen hatar eder.
N naataani lan da lid i, li ya tie ki ŋanduna yie i.
14 Vi veta att vi hava övergått från döden till livet, ty vi älska bröderna. Den som icke älskar, han förbliver i döden.
Ti bani ki ti ñani mi kuuma yo, ki ji pia li miali, ki dugni tin bua ti lieba yen po. Yua ki bua o lieba ye mi kuuma nni.
15 Var och en som hatar sin broder, han är en mandråpare; och I veten att ingen mandråpare har evigt liv förblivande i sig. (aiōnios g166)
Yua ki bua o lielo tie nikpalo, ki bani ki nikpalo ki pia miakangbenli. (aiōnios g166)
16 Därav att Han gav sitt liv för oss hava vi lärt känna kärleken; så äro ock vi pliktiga att giva våra liv för bröderna.
O buama po i, k o cabi o miali ti po, yeni k ti mɔ bi lu ti miali ti naataani po.
17 Men om någon har denna världens goda och tillsluter sitt hjärta för sin broder, när han ser honom lida nöd, huru kan då Guds kärlek förbliva i honom?
Li ya tie k nul pia ŋanduna ne piama, k nan nua k o ninjua ye mabli nni, k o kan tod o, be wangi k o pia U Tienu buama?
18 Kära barn, låtom oss älska icke med ord eller med tungan, utan i gärning och i sanning.
N bid, t buama n da tie nɔbun nni yen lanbu po ka, ama lan ya tie ti tuona nni yen i mɔni.
19 Därav skola vi veta att vi äro av sanningen; och så kunna vi inför honom övertyga vårt hjärta därom,
L kani k ti baa bandi yeni i mɔni tin ie yaaba, k ti pala n ya pa o po.
20 att om vårt hjärta fördömer oss, så är Gud större än vårt hjärta och vet allt.
Li ya tie k tin tien yaali mabndi ti pala, t ban k U Tienu yabi ki cie ti pala, k o gɔ bani bonli kuli.
21 Mina älskade, om vårt hjärta icke fördömer oss, så hava vi frimodighet inför Gud,
N bibuadi, li sua ki ti tuona ki mabndi ti, ti pia li papaali U Tienu kani.
22 och vadhelst vi bedja om, det få vi av honom, eftersom vi hålla hans bud och göra vad som är välbehagligt för honom.
Tin miadi yaali kuli ti laadi, kelima ti cɔnlni o yikonba k gɔ tiendi o buama.
23 Och detta är hans bud, att vi skola tro på hans Sons, Jesu Kristi, namn och älska varandra, enligt det bud han har givit oss.
O yiko n ne: tin ya daani o bijua jesu yeli po, ki bua ti lieba nani o yikonba n wangi ti maama.
24 Och den som håller hans bud, han förbliver i Gud, och Gud förbliver i honom. Och att han förbliver i oss, det veta vi av Anden, som han har givit oss.
Yua cɔln U Tienu lanbona, o tie o yua i, k o ye yen o; ki ti bani k o ye yeni ti k dugni o fuoŋanma yaali k o tien ti.

< 1 Johannesbrevet 3 >