1 Korinthierbrevet 8

1 Vad åter angår kött från avgudaoffer, så känna vi nog det talet: "Alla hava vi 'kunskap'." "Kunskapen" uppblåser, men kärleken uppbygger.

Now concerning things sacrificed to idols: We know that we all have knowledge. Knowledge puffs up, but love builds up.

2 Om någon menar sig hava fått någon "kunskap", så har han ännu icke fått kunskap på sådant sätt som han borde hava.

But if anyone thinks that he knows anything, he doesn’t yet know as he ought to know.

3 Men den som älskar Gud, han är känd av honom.

But anyone who loves God is known by him.

4 Vad alltså angår ätandet av kött från avgudaoffer, så säger jag detta: Vi veta visserligen att ingen avgud finnes till i världen, och att det icke finnes mer än en enda Gud.

Therefore concerning the eating of things sacrificed to idols, we know that no idol is anything in the world, and that there is no other God but one.

5 Ty om ock några så kallade gudar skulle finnas, vare sig i himmelen eller på jorden -- och det finnes ju många "gudar" och många "herrar" --

For though there are things that are called “gods”, whether in the heavens or on earth—as there are many “gods” and many “lords”—

6 så finnes dock för oss allenast en enda Gud: Fadern, av vilken allt är, och till vilken vi själva äro, och en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allt är, och genom vilken vi själva äro.

yet to us there is one God, the Father, of whom are all things, and we for him; and one Lord, Jesus Christ, through whom are all things, and we live through him.

7 Dock, icke alla hava denna kunskap, utan somliga, som äro vana att ännu alltjämt tänka på avguden, äta köttet såsom avgudaofferskött. Och eftersom deras samvete är svagt, bliver det härigenom befläckat.

However, that knowledge isn’t in all men. But some, with consciousness of an idol until now, eat as of a thing sacrificed to an idol, and their conscience, being weak, is defiled.

8 Men maten skall icke avgöra vår ställning till Gud. Avhålla vi oss från att äta, så bliva vi icke därigenom sämre; äta vi, så bliva vi icke därigenom bättre.

But food will not commend us to God. For neither, if we don’t eat are we the worse, nor if we eat are we the better.

9 Sen likväl till, att denna eder frihet icke till äventyrs bliver en stötesten för de svaga.

But be careful that by no means does this liberty of yours become a stumbling block to the weak.

10 Ty om någon får se dig, som har undfått "kunskap", ligga till bords i ett avgudahus, skall då icke hans samvete, om han är svag, därav "bliva uppbyggt" på det sätt att han äter köttet från avgudaoffer?

For if a man sees you who have knowledge sitting in an idol’s temple, won’t his conscience, if he is weak, be emboldened to eat things sacrificed to idols?

11 Genom din "kunskap" går ju då den svage förlorad -- han, din broder, som Kristus har lidit döden för.

And through your knowledge, he who is weak perishes, the brother for whose sake Christ died.

12 Om I på sådant sätt synden mot bröderna och såren deras svaga samveten, då synden I mot Kristus själv.

Thus, sinning against the brothers, and wounding their conscience when it is weak, you sin against Christ.

13 Därför, om maten kan bliva min broder till fall, så vill jag sannerligen hellre för alltid avstå från att äta kött, på det att jag icke må bliva min broder till fall. (aiōn g165)

Therefore, if food causes my brother to stumble, I will eat no meat forever more, that I don’t cause my brother to stumble. (aiōn g165)