1 Korinthierbrevet 7
1 Vad nu angår det I haven skrivit om, så svarar jag detta: En man gör visserligen väl i att icke komma vid någon kvinna;
Mu diambu di mambu ma lusonika mu nkandꞌeno “didi diambu dimboti kuidi bakala mu bika simba nketo”.
2 men för att undgå otuktssynder må var man hava sin egen hustru, och var kvinna sin egen man.
Vayi mu diambu di tina kitsuza, bika kadika bakala kaba ayi nketo andi ayi kadika nketo kaba ayi bakala diandi.
3 Mannen give sin hustru vad han är henne pliktig, sammalunda ock hustrun sin man.
Bika bakala kavangila nketo andi mamo ma kafueti kumvangila ayi nketo mamvandi bobuawu kafueti vangila bakala diandi.
4 Hustrun råder icke själv över sin kropp, utan mannen; sammalunda råder ej heller mannen över sin kropp, utan hustrun.
Bila nitu yi nketo yisiedi yandi ko; yidi mu diambu di bakala diandi. Bobuawu nitu yi bakala yisiedi yandi ko; yidi mu diambu di nketo andi.
5 Dragen eder icke undan från varandra, om icke möjligen, med bådas samtycke, till en tid, för att I skolen hava ledighet till bönen. Kommen sedan åter tillsammans, så att Satan icke frestar eder, då I nu icke kunnen leva återhållsamt.
Lubika tinasananga; botula kaka bu luwizani mu kambu bundana mu thangu yi khufi mu diambu di kukiyekula mu lusambulu, bosi luvutuka buela bundana muingi satana kabika kuluvukumuna mu diambu di kambu kueno ku kukiyala.
6 Detta säger jag likväl såsom en tillstädjelse, icke såsom en befallning.
Luzaba ti thubidi bobo banga minsua vayi luisi lutumunu ko.
7 Jag skulle dock vilja att alla människor vore såsom jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene så, den andre så.
Thidi batu boso baba banga minu, vayi kadika mutu wutambula diandi dikaba di nlemvo kuidi Nzambi: kuidi wunkaka dikaba diadi, kuidi wunkaka dikaba dina.
8 Till de ogifta åter och till änkorna säger jag att de göra väl, om de förbliva i samma ställning som jag.
Kuidi batu bakambu kuela ayi mafuola bulutidi mboti baba banga minu.
9 Men kunna de icke leva återhållsamt, så må de gifta sig; ty det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.
Vayi enati balendi nunga ko mu kukiyala, buna mboti bakuela bila bulutidi mboti mu kuela ayi mu banga kadika thangu ku tsi zinzinunu.
10 Men dem som äro gifta bjuder jag -- dock icke jag, utan Herren; En hustru må icke skilja sig från sin man
Kuidi bakuela ndimvana lutumunu lualu: bika sia ti minu vayi niandi veka Pfumu veni luawu: nketo dikuela kalendi vambana ayi bakala diandi ko.
11 (om hon likväl skulle skilja sig, så förblive hon ogift eller förlike sig åter med mannen), ej heller må en man förskjuta sin hustru.
Vayi enati nketo dikuela beni vambini ayi bakala diandi, buna, nketo wowo kabika buela kuela voti kavutuka wizana ayi bakala diandi. Bobuawu bakala kalendi botula nketo andi ko.
12 Till de andra åter säger jag själv, icke Herren: Om någon som hör till bröderna har en hustru som icke är troende, och denna är villig att leva tillsammans med honom, så må han icke förskjuta henne.
Kuidi bankaka, minu thubidi bika sia ti Pfumu: enati khomba yi bakala widi ayi nketo wukambu wilukila ayi enati nketo beni tidi kuandi zinga yandi buna kabika vambana ayi nketo beni.
13 Likaså, om en hustru har en man som icke är troende, och denne är villig att leva tillsammans med henne, så må hon icke förskjuta mannen.
Bobuawu diaka, enati nketo widi ayi bakala dikambu wilukila ayi enati bakala beni tidi kuandi zinga yandi buna kabika vambana ayi bakala diandi.
14 Ty den icke troende mannen är helgad i och genom sin hustru, och den icke troende hustrun är helgad i och genom sin man, då han är en broder; annars vore ju edra barn orena, men nu äro de heliga. --
Bila bakala dikambu wilukila wukitulu wunlongo mu diambu di nketo andi; ayi nketo wukambu wilukila wukitulu wunlongo mu diambu di bakaladiandi. Bila enati buawu ko buna bana beno bela tangulu bana basumuka. Vayi buabu badi banlongo.
15 Om däremot den icke troende vill skiljas, så må han få skiljas. En broder eller syster är i sådana fall intet tvång underkastad, och Gud har kallat oss till att leva i frid.
Enati mutu wowo wukambu wilukila, tidi vambana buna wulenda kuandi vambana. Mu nzila yoyo khomba yi bakala voti khomba yi nketo wowo basiedibakangama ko bila Nzambi wututela mu zingilanga mu ndembama.
16 Ty huru kan du veta, du hustru, om du skall frälsa din man? Eller du man, huru vet du om du skall frälsa din hustru?
Bila, mbi zebi ngeyo nketo e? Mananga ngeyo wela vukisa bakala diaku? Voti mbi zebi ngeyo bakala? Mananga ngeyo wela vukisa nketo aku?
17 Må allenast var och en vandra den väg fram, som Herren har bestämt åt honom, var och en i den ställning vari Gud har kallat honom. Den ordningen stadgar jag för alla församlingar.
Muaki bulutidi mboti kadika mutu kadiatila boso Pfumu kamvanina ayi boso Nzambi kantedila. Bobo buididi lutumunu lu ndieti vana muidi mabundu moso.
18 Har någon blivit kallad såsom omskuren, så göre han sig icke åter lik de oomskurna; har någon blivit kallad såsom oomskuren, så låte han icke omskära sig.
Mutu sumbu katelo, wuba wuzengo e? Kabika tomba vutuka mu ba wukambu zengo. Mutu sumbu katelo buna widi wukambu zengo e? Kabika zengoso.
19 Det kommer icke an på om någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han håller Guds bud.
Wuba wuzengo voti wukambu wuzengo disi diambu di mfunu ko. Vayi diambu di lutidi mfunu diawu diadi: kinzika zithumunu zi Nzambi.
20 Var och en förblive i den kallelse vari han var, när han blev kallad.
Bika kadika mutu katatamana ba banga bu katuama bela mu thangu katelo.
21 Har du blivit kallad såsom träl, så låt detta icke gå dig till sinnes; dock, om du kan bliva fri, så begagna dig hellre därav.
Wuba mvika bu wutelo e? Kadi kudibela mayindu. Vayi enati wulenda kuluka mu buvika beni, buna sadila buawu.
22 Ty den träl som har blivit kallad till att vara i Herren, han är en Herrens frigivne; sammalunda är ock den frie, som har blivit kallad, en Kristi livegne.
Bila mvika wowo wutelo mu Pfumu widi mutu wu kiphuanza mu Pfumu. Bobuawu mutu wu kiphuanza wowo wutelo widi mvika wu Klisto.
23 I ären köpta, och betalningen är given; bliven icke människors trälar.
Beno lusumbu mu thalu yinneni. Diawu lubika buela kituka bavika ba batu.
24 Ja, mina bröder, var och en förblive inför Gud i den ställning vari han har blivit kallad.
Bakhomba baama, bika kadika mutu katatamana ba va ntuala Nzambibanga bu katuama bela mu thangu katelo.
25 Vad vidare angår dem som äro jungfrur, så har jag icke att åberopa någon befallning av Herren, utan giver allenast ett råd, såsom en som genom Herrens barmhärtighet har blivit förtroende värd.
Mu diambu di bobo bakambu kuela, ndisi ko kadi thumunu yi Pfumuvayi ndieka kuba kamba diyindu diama banga mutu wumosi wumonono kiadi kuidi Nzambi mu ba wukuikama.
26 Jag menar alltså, med tanke på den nöd som står för dörren, att den människa gör väl, som förbliver såsom hon är.
Mu diambu di ziphasi zi thangu yayi, ndimmona ti bulutidi fuana kuidi kadika mutu mu ba boso bu kadidi.
27 Är du bunden vid hustru, så sök icke att bliva lös. Är du utan hustru, så sök icke att få hustru.
Nketo widi yaku? Kadi tomba vambana. Enati wisiko nketo bunakadi tomba nketo.
28 Om du likväl skulle gifta dig, så syndar du icke därmed; ej heller syndar en jungfru, om hon gifter sig. Dock komma de som så göra att draga över sig lekamliga vedermödor; och jag skulle gärna vilja skona eder.
Muaki enati kuedidi buna wusi vola masumu ko. Enati nketo wukambu kuela kuedidi, buna kasi vola masumu ko. Vayi bobo bamvanga bobo bela mona ziphasi mu nsuni vayi thidi lubika mona ziawu.
29 Men det säger jag, mina bröder: Tiden är kort; därför må härefter de som hava hustrur vara såsom hade de inga,
Tala diambu ndituba: bakhomba, luzaba ti thangu yeka yikhufi. Diawu bobo badi ayi baketo bika baba banga basi ayi baketo ko.
30 och de som gråta såsom gräte de icke, och de som glädja sig såsom gladde de sig icke, och de som köpa något såsom finge de icke behålla det,
Batu bobo bandila, baba banga basi ndila ko, bobo balembo moni khini, banga ti basi mona khini ko ayi bobo balembo sumbi baba, banga ti basi kadi kima ko.
31 och de som bruka denna världen såsom gjorde de icke något bruk av den. Ty den nuvarande världsordningen går mot sitt slut;
Kuidi bawu bansadilanga ntoto wawu, bika baba banga ti basadilanga wawu ko. Bila ntoto wawu vioka wumvioka.
32 och jag skulle gärna vilja att I voren fria ifrån omsorger. Den man som icke är gift ägnar nämligen sin omsorg åt vad som hör Herren till, huru han skall behaga Herren;
Thidi ti lubika ba mayindu. Bila mayindu ma mutu wukambu kuela madi mu diambu di Pfumu ayi mayindu mandi moso madi mu zaba buevi kafueti yangidikila Pfumu.
33 men den gifte mannen ägnar sin omsorg åt vad som hör världen till, huru han skall behaga sin hustru,
Vayi mayindu ma mutu wukuela madi mu diambu ntoto wawu madi muzaba; buevi kafueti yangidikila nketo andi.
34 och så är hans hjärta delat. Likaså ägnar den kvinna, som icke längre är gift eller som är jungfru, sin omsorg åt vad som hör Herren till, att hon må vara helig till både kropp och ande; men den gifta kvinnan ägnar sin omsorg åt vad som hör världen till, huru hon skall behaga sin man.
Niandi widi wuvasuka. Mayindu ma nketo wukambu kuela voti mayinduma muana ndumba madi mu diambu di Pfumu muingi baba wunlongo mu nitu ayi mu Pheve. Vayi mayindu ma nketo wukuela madi mu mambu ma ntotowawu madi mu zaba; buevi kafueti yangidikila bakala diandi.
35 Detta säger jag till eder egen nytta, och icke för att lägga något band på eder, utan för att I skolen föra en hövisk vandel och stadigt förbliva vid Herren.
Thubidi bobo mu diambu di kulusadisa, bika sia ti mu diambu di ku lutambila ntambu vayi mu diambu luba ayi khadulu yisonga ayi luba bakangama mu sadila Pfumu.
36 Men om någon menar sig handla otillbörligt mot sin ogifta dotter därmed att hon får bliva överårig, då må han göra såsom han vill, om det nu måste så vara; han begår därmed ingen synd. Må hon få gifta sig.
Enati bakala yindudi ti weti vangila muanꞌandi wu ndumba mambu makambulu fuana, enati weti diatusu kuidi zinzinunu ayi enati weti banzila ti bakuelana kaka buna dimboti kuandi; kasi vola masumu ko; bika bakuelana.
37 Om däremot någon är fast i sitt sinne och icke bindes av något nödtvång, utan kan följa sin egen vilja, och så i sitt sinne är besluten att låta sin ogifta dotter förbliva såsom hon är, då gör denne väl.
Vayi enati bakala, zebi kanga ntima ayi vasiko mutu wukunkuika vayiniandi veka beki lukanu mu kambu buela kuela ndumba beni; buna niandi vengi bufuana, kabika kuela.
38 Alltså: den som gifter bort sin dotter, han gör väl; och den som icke gifter bort henne, han gör ännu bättre.
Diawu woso mutu kuedidi vengi diambu dimboti ayi woso mengi kuandi kuela, vengi diambu dilutidi mboti.
39 En hustru är bunden så länge hennes man lever; men när hennes man är avsomnad, står det henne fritt att gifta sig med vem hon vill, blott det sker i Herren.
Nketo wukuela widi wukangama kuidi bakala diandi mu thangu bakaladiandi kakidi zingi. Vayi enati bakala diandi difuidi, nketo wowo wulenda kuandi buela kuela dioso bakala di katidi, vayi kafueti kuedila mu Pfumu kaka.
40 Men lyckligare är hon, om hon förbliver såsom hon är. Så är min mening, och jag tror att också jag har Guds Ande.
Vayi kuidi minu mbueni ti nketo wowo wufuilu bakala, wela luta mona khini ti kakadi buela kuela. Ayi tsidi diana ti minu mamvama Pheve yi Nzambi yidi yama.
