1 Korinthierbrevet 5

1 Det förljudes såväl att överhuvud otukt bedrives bland eder, som ock att sådan otukt förekommer, som man icke ens finner bland hedningarna, nämligen att en son har sin faders hustru.

Nami ksunga hüipawmnak kyühkse akcanga veki tia ngthang hüki; acun hin khyang kcee üng pi am ve. Ami paa khyu kdik ihpüikie ti cun na mthehkie.

2 Och ändå ären I uppblåsta och haven icke fastmer blivit uppfyllda av sådan sorg, att I haven drivit ut ur eder krets den som har gjort detta.

Ihawkba nami awhcah khai ni. Acukba veki cun thüiseinak vai ni. Nami vei üngkhyüh pi ksät vai sü.

3 Jag, som väl till kroppen är frånvarande, men till anden närvarande, har för min del redan, såsom vore jag närvarande, fällt domen över den som har förövat en sådan ogärning:

Ka pumsa am thuk lüpi Ngmüimkhya am nami hlawnga ka veki. Aksekhyua vekia khana Bawi Jesuh naw ngthumkhyah khaia kei naw pyen veng. Nangmi atänga nami nghmuh akba kei naw Ngmüimkhya am ka ning jah hmuh ngüse ni Bawi Jesuha johit naw atänga jah vepüiki.

4 i Herren Jesu namn skola vi komma tillsammans, I och min ande, med vår Herre Jesu kraft,

5 och överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bliva frälst på Herren Jesu dag.

Khyang acuna mäih cun a Ngmüimkhya Bawipa khaw mhnüp üng küikyannak a yah vaia, a pumsa khyükleih khaia Khawyama veia ap ua.

6 Det är icke väl beställt med eder berömmelse. Veten I icke att litet surdeg syrar hela degen?

Nami awhcah hin am daw ve. Nghngen apica naw bu angkhä thawh saki ti am nami ksingki aw?

7 Rensen bort den gamla surdegen, så att I bliven en ny deg. I ären ju osyrade; ty vi hava ock ett påskalamm, som är slaktat, nämligen Kristus.

Mkhyenaka nghngen kphyüm cän loin ua, acukba ani üngva avana nami caih khai. Tuhta nghngen am ngcawki buh tawh üng nami täng khai. Nangmi cun akcanga nami ngcimki he ni. Mi lätnak pawi pi ngsäm hnüh ve, mi lätnak pawhnak vai Khritaw pi hnim päng ve u.

8 Låtom oss därför hålla högtid, icke med gammal surdeg, icke med elakhetens och ondskans surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.

Acunakyase, mkhyekatnaka nghngnen akphyüm am kcawa muk am ni lü, nghngnen käh kcawa muk ngcimcaihnak ja ngthungtak am lätnak mi pawh vai u.

9 Jag skrev till eder i mitt brev att I icke skullen hava något umgänge med otuktiga människor --

Ka cayuk üng hüipawmkie käh nami jah ngpawngpüi vaia ka ning ja mthehki.

10 detta icke sagt i allmänhet, om alla denna världens otuktiga människor eller om giriga och roffare eller om avgudadyrkare; annars måsten I ju rymma ur världen.

Ka tinak hlü ta hüipawmkie, mpyukei he, juktuh hjawkhahkie käh jah ngpawngpüi ka tinak am ni. Khawmdek üng käh nami sängei vaia jah hjawng kung ua.

11 Nej, då jag skrev så till eder, menade jag, att om någon som kallades broder vore en otuktig människa eller en girig eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en roffare, så skullen I icke hava något umgänge med en sådan eller äta tillsammans med honom.

Ka tinak hlü ta jumeikia ngsui lü hüipawmki, mpyuki, ngvawk pawhki, juktuh hjawkhahki, khyang hnimki, ju awki he cun atänga ngaw lü ei pi käh jah eipüi u.

12 Ty icke tillkommer det väl mig att döma dem som äro utanför? Dem som äro innanför haven I ju att döma;

Akcee ngthu jah mkhya pet vai cun keia bilawh vai am ni. Pamhnam naw jah mkhyah pe khai. Acunsepi namäta püie cun nami jah mkhya pe khai am ni aw? Cangcim naw a pyena kba “Am dawkia khyang nami ksung üngkhyüh jah ksät ua.”

13 dem som äro utanför skall Gud döma. "I skolen driva ut ifrån eder den som är ond."