1 Korinthierbrevet 15
1 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
Itungo ile kumukembusha, unye akaka nunye adada kunsoko ankani ninziza naenumuie, naemuisingiiye nukimika nizo.
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
Inge munkani zizi mukagunwe, ang'wi amuluambile kisa ulukani naenumuie unye, inge gwa aemuhue nikanda.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
Anga en'wandyo naenemisingiiye kusania nikaleta kitalanyu anga uuu: kina kupumiila mumaandeko, Kilisto aukule kunsoko amilandu itu.
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
Kupuma mumaandeko wikaekwe, nihange kina wikaiuka luhiku nulakataatu.
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
Nikina aumupumie u Kefa, hange kuawa nikumi nuubili.
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
Hange auapumie kitungo leng'wi iakaka niadada kukila imagana ataano. Uduao kile akole apanga, kiute ang'wi ao alae tulo.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
Hange aumupumie u Yakobo, hange kuamutume ehi.
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
Empelo ehi, wikampumila uneno, anga umung'enya nutugilwe kumatungo nesinga apikile.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
Kunsoko unene nemunino muamutume. Shainonee kitangwa mutume, kunsoko aenelagilye itekeelo lang'wi Tunda.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
Kunsoko aukende nuang'wi nkole anga uu ninile, nuukende wakwe kung'waane shanga aenakanda. Kuleka ite, aenitumile kenyangulu kukila ehi. Kuite shanga aenene inge ukende nuang'wi Tunda nuukole mukati ane.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
Kuite anga eze nene ang'wi enso, ketanantya uu nukuhuila uu.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
Itungo ite Kilisto autanantigwe anga uiukile kuashi, ituleule ang'wi anyu mulunge kutile uuiuki nuashi?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
Kuite ang'wi kutile uuiuki nuashi, inge gwa nu Kilisto gwa shaauilukile.
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
Hange ang'wi u Kilisto shaauilukile, ite utananti witu wanekanda, nuuhueli witu wanikanda.
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
Hange kuigeleka kina keilengasiilya yauteele kung'wi Tunda, kunsoko aekumihengile Itunda kuuteele, kutunga amuiue u Kilisto, kunu shumuiue.
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
Ang'wi angeze eashi shaeiulwa, nu Yesu gwa shaauiwe.
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
Hange ang'wi u Kilisto shaauiuwe, uhueli witu wanekanda hange mukile mukole mumilandu anyu.
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
Ite ga nawa niakule mung'wa Kilisto gwa alimela.
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
Angeze mulikalo luluudu kiagimya kumatungo nazile mukati ang'wa Kilisto, antu ehi, use kialamulwi kukila antu ehi.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
Kuite itungo ile u Kilisto uiukile kupuma kuashi, nkali yang'wandyo kuawa naeakule.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
Kunsoko ensha aezile kukiila muntu, kukiila muntu, gwa uiuki waashi.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
Kunsoko ang'wa Adamu ehi akusha, uu gwa mung'wa Kilisto ehi akutula apanga.
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
Kuite kela ung'wi muulowa wakwe: Kilisto, nkali yang'wandyo, ne hange awa neang'wa Kilisto akutendwa apanga kumatungo akeza kung'waakwe.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
Uuu yukutula mpelo, pang'wanso Ukilisto angawaueka uutemi kung'wi Tunda Utata. Uwu inge nuekamala utemi wehi nuuhumi wehi nungulu.
25 Ty han måste regera "till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter".
Kunsoko kusinja ukutemya sunga nuika aika iakigu akwe ehi pihe ampambatilyo yakwe.
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
Umulugu nukumailya kubepigwa inge sha.
27 ty "allt har han lagt under hans fötter". Men när det heter att "allt är honom underlagt", då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
Kunsoko “uekile kela kintu pihe ampambatilyo yakwe” kuite niyukulunga “uekile hela kintu, inge ng'wa lya kina eye singa-anga-anga awa neaekile kela kintu pihe nakwe nuanso.
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
Itungo imaintu ehi aekilwe pihe akwe, hange Ung'wana ung'wenso ukuikwe pihe akwe nuanso nae umaekile emaintu pihe akwe. Ite yiikapumela nsoko kina Itunda. Utata watule ehi mumaintu ehi.
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
Ang'wi gwa akutendaule awa naiabadisigwe kunsoko aashi? Ang'wi eashi shakuiulwa lukulu, kuneki hange akubadisigwa kunsoko ao?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
Hange kuneki kukole muubi kela itungoo?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
Akaka nia dada ane, kukeela kikulya kunywaane kunsoko anyu, nenkite mung'wa Yesu Kilisto Mkulu witu, ukutanantya ite: nekezesha kela uluhiku.
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- "låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö".
Yukunzailya ntuni muiloeli nuakiuntu, anga aenikuile niikale niitaki uko ku Efeso, ang'wi iashi shaakuiulwa? Leka gwa kulye nukung'wa, kunsoko mudau kuusha.
33 Faren icke vilse: "För goda seder dåligt sällskap är fördärv."
Lekikukongelwi: “Imaumbe nimabi ebipya intendo ninza.”
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
Mutule nikisa mikie mutai! Leki kulongoleki kutenda imilandu. Kunso ang'wi anyu agila imahala nang'wi Tunda. Kulunga ite kuminyala anyu.
35 Nu torde någon fråga: "På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?"
Kuite umuntu numungiza ukulunga, “Iashi eiuka ule? Nienso izeziza numuili nuule?
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
Uewe umupungu kukila! Ike nukelemee shakihumile kanza kukula sunga keshe hanza.
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
Nikenukutemela singa muili nuikakula, inge mbeu nepuneliile. Ihumile kutula ngano, ang'wi kentu kingiza.
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
Kuite Itunda ukumipa umuili anga nuloilwe, hange kela embeu numuili wakwe ung'wenso.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
Miili ehi singi mpyani. Inge, ukole muili ung'wiwaamuntu, numuili uuya wakikale, numuili uuye wa nyunyi, numuili uuya kunsoko ansamaki.
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
Hange gwa ikole miili akilunde nimiile amihe. Kuite uukulu nua muili nua kulunde inge aine ung; wi nuukulu nuamihe ungiza.
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
Ukole ukulu ung'wi walyoa, nuukulu ung'wi wang'weli, nuukulu ung'wi wanzota. Kunsoko enzota ing'wi ikete utemanuki nenzota nengiza muukulu.
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
Ite uu yeli gwa uuiuki nuashi. Neketemee kikupipa hange nikiliite shangakikubipa.
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
Kitemewe kumatumizi akawaeda, kekiliisigwe kuukulu.
44 här sås en "själisk" kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en "själisk" kropp, så visst finnes det ock en andlig.
Kitemewe kuunegetu, kikuliisigwa kungulu. Kitemewe kuupumo nuamuile, kekuliisigwa kumuili nuankolo. Ang'wi ukole muili nuakuupumo, ukole umuili nua kinkolo gwa.
45 Så är ock skrivet: "Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ." Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
Ite gwa iandikile, “Umuntu wang'wandyo Adamu autendekile nkolo nekikie.” U Adamu nua mpelo autendekile nkolo nekepumya uupanga.
46 Men icke det andliga är det första, utan det "själiska"; sedan kommer det andliga.
Kuite nuankolo shaauzile hanza inge nuakuupumo, nehange nuankolo.
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
Umuntu nua ng'wandyo wamihe, auzipigwe kukinkundi. Umuntu nua kabiili upumile kilunde.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
Anga uu uyu nuzepigwe kulunkundi, uu gwa awaneazepigwa kulunkundi. Anga uu umuntu nua kilunde nueli, uu gwa awa nee kilunde.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
Anga uu nekukenkile ikilingasiilyo neka muntu nualunkundi, kuukenka gwa nekilingasiilyo neka muntu nua kilunde.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
Itungo ile kumuila, akaka nae dada ane, kina umuili nusakami shanga yukusala utemi nuang'wi Tunda. Ang'wi nuakubipa kusale uwu neshanga ukubipa.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
Goza! Kumuila unyenye kenkunku katai: shakulale kehi, inge kehi kuukaelika.
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
Kuukaeleka numatungo, kututya nukupitya kuliho, kumpembe nakumailya. Kunsoko impembe ikilila, niashi akuiulwa kumiili ao neshanga ikibipa hange kuukailwa.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
Kuite uwu nuukubipa kusinja utugale uwu neshawakubipa, nuwu nuakusha kusinja utugale uwu neshangawakusha.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: "Döden är uppslukad och seger vunnen."
Kusinja imatungo aya nuakubipa anga utugale uwu neshanga wakubipa, nuwu nuakusha utugale uwu neshawakusha, uu ezile entambu neandikilwe, “Insha amilwa nukuhung'wa.”
Isha, uu duli wako umolepi? Isha ukolepi uwai wako? (Hadēs g86)
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
Uwai nua nsha milandu, nengulu amulandu ilago.
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
Kuite ilumbi kung'wi Tunda, nuekupeza uuduli usese kukiila Mukulu witu u Yesu Kilisto!
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren.
Kuite gwa, alowa akaka nea dada ane, tulimiakomu muleke kuhingieka. Miku ehi itumi umulimo nua Mukulu, kunsoko mulengile kina umulemo wanyu ku Mukulu singa nekanda.
