1 Korinthierbrevet 15
1 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
N baà naataani n bua min tiad'i u Tienu laabaali yua ke i bo gaa ki ta i dandanli ki tieni ki tieni liennyeni
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
Li laabaali n ba cedi yi bàà ti candandi. Li ya sua ke li ŋanbi diani nani mi bo muadi maam. Ama li ya tie yeni wani i daadanli tie fam i.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
min cindi ki luani yaali tie min mo bo gaa yaali. Kirisi kpe t biidi po nani lan bo diani nandi u Tienu tili yeni.
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
B bo pii'o ke dana taa daali ke fii bi tinkpiba siiga nni, nani lan bo diani maam u Tienu tili nni
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
O bo dɔgidi ke Cfasi la'o. Ke li guani ke dɔgidi ke o ŋɔdikaaba
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
yaaba bo ciae niba kobiniin la'o.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
Ke lan po pendi ke o dɔgidi ke Saaki la'o, ke o todikaaba kuli mɔ la'o.
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
kuli po n bo pendi min ji bo juodi n ji bo tie nani nuyuoyuogu yeni.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
N ji bo k dagidi yeni ban yii'n o tondo mɔno. Kelimaa n tieni bi jaantieba niba t tuonbiadi.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
Ama u Tienu ŋalibalgo po n tie min tie yua dinne. Li ŋalibalgo ki tua fam i. Li todi mɔno ke n sɔni ki cie bi kuli. Mini kaa sɔni u Tienu ŋalibaligo yua ye yen'n yeni n sɔni li tuonli.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
Li ya tie mini li ya tie bani tin pua ya sawalo nne i mɔ gɔ bo tuo ki gaa lani.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
Bi ya muandi ki jesu yiedi bi tinkpiiba siigan nni, li ba tieni ledi i buolun nni yin yedi ke yiedima ki ye tinkpiigun nni bii ke kpienb ki yiedi ii?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
bi tinkpiiba ya ki yiedi, lan wani jesu mɔ den ki yiedi,
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
Ke li ya tie ke jesu ki yiedi, ti jaandi ki pugidi bonli, ti dandanli ke pia la caa naani bii lan pugidi yaali.
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
Lani ti tie faogu dam yaa u tienu nungan nni. Ke dugni ti kpaandi kaana kuli ke u tienu yiedi jesu,
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
ama ko nan ki yiedo, ke ti la ke kpieba ki yiedi, ke bi tinkpiiba ya ki yiedi, jesu mɔ ke fidi ki yiedi.
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
ke jesu ya ki yiedi, i dandanli kuli tie bo ninnana i, ke sieni ki ye i biidin bii mi tudima nni,
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
Li gɔ waani ke yaaba n bo dugi Kirisi po o ki kpe yeni wan bia fam i.
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
Li ya tie ke ti yenma ki tinga ne baba po i ke t dugi Kirisi po. Lanwani t bonli n ŋanbi pia mi niñima ki cie yua kuli.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
Kirisi fii bi tinkpiba siiga wani gɔ kpia fii bi tinkpiba siiga nni.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
Lanwani mi kuuma bo cua o nisaalo ya po i. Onisaalo n gɔ cua yeni bi tinkpiba fiima.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
bi niba kuli kpenli kelima ti tie Adam yabila i, ki bi kuli guani ki la li miali ke dugni jesu po.
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
Bonli kuli pia li yognu, jesu gedi ke ba bobni kankaani, ama o te ba guani, li te baa tie tianbi yogu i.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
ya puoli ke juodima yogu ba cua. Li yogu ke Kirisi ba taa li bali ki ŋmiani o báa u Tienu. Ki sua paadi bi batieba kuli bi yikodanba kuli yeni yaali n pia u paaalu kuli.
25 Ty han måste regera "till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter".
Li tie taladi ke wan ŋmaa yeni o taana ki biani yaaba tie o yibala kuli.
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
O yibalo yua ke o baa juodi ki gbeni o maama tie mi kuuma.
27 ty "allt har han lagt under hans fötter". Men när det heter att "allt är honom underlagt", då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
Kelimaa o ŋmaa bi kuli yeni o taaana i. Ama lanwani o teni ke Kirisi die li bonla kuli i. U Tienu wan ji k ye lan kuli nni.
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
Ya yogu ke b baa yedi ke wani ji die bonli kuli, wani yua tie u Tienu bijua mɔ ji baa taa o bá ki maadi ke yua bo cedi ke die li kuli n yaa die'o ke u Tienu n ya tie bonli kulikuli bonla kuli nni.
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
Ke yabi ke bani u tienu ki tie padipadla baa ye ledi? Ke li ya tie yeni mɔni ke tinkpiiba ki yiedi, yabi nwuuli u tienu ñunma wuuli bi le ya po i?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
Ke tinb, be ya po i ke ti bigidi ti miana yogu kuli?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
N kpiiba li tie mɔnmɔni ke n ye m kuuma nni daali kuli ama laa tie ke n pia li pamancianli t diedo Kirisi kani i yaa maama po
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- "låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö".
Li ya tie ke bi niba n nua a bona nanda baba i. Min bo kɔni yeni t muayandi Efesi dogu nni n bo baa bàà be ya ñuadi lienn. Bi kpienma yaa fii bimtinkpiba siiga nni. Tin je ki gɔ ñu saala t baa kpe.
33 Faren icke vilse: "För goda seder dåligt sällskap är fördärv."
gɔ bàà li yantiali ki daa tie tuonbiadi. Ki jiini i yula, ke t yenma n ya tiegi.
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
Tin daa tie tuonbiadi kelimaa b tɔba ki bani u Tienu. Nmaadi ke fei n cuo'bi li po i.
35 Nu torde någon fråga: "På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?"
o nulo baa t maadi bi tinkpiba baa fiiledi? B baa guani ki cua yeni be ya gbananbuolu i.
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
Yinba b yanpiidanba ŋan buli yaala yaa kpe li kan fidi pudi.
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
buli yaala yeni yaala baa pa ki do laa naani. Fini yua buli dibinma bii bonli ba bonbinma baba;
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
u Tienu n yi ten'o wan bua ya gbananbuolu. Bonbuoli kuli o yi ten'o ya gbanandi n dagidi yen'o.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
i T gbanandi kuli ki táá. O nisaalo gbanandi ye t yandi gbannandi ye, a bonyugida gbannandi ye ke jami gbannandi ye.
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
po bona ye ke i tinga po mɔ ya bona ye. U yienu n ñiligi maam yeni o ŋmaali n ñiligi maam, yeni a ŋmaaabila n ñiligi maam laa táá táá.
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
ŋmaabiyenli ñiligima yeni ŋmaabitɔli ñiligima k gɔ ki táá.
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
Li tie yeni bi kpienma fiima bi tinkpiba siiga nni. Yaali ke b buli baa bedi ke yaali fii bi tinkpiba siiga nni kan bedi.
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
B buli 'ti ke t tadi ama t baa guani fii ki pia u fidu. B bul'o m tadima nni ke o fii bi tinkpiba siiga nni yeni t yudandi.
44 här sås en "själisk" kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en "själisk" kropp, så visst finnes det ock en andlig.
B bul'o yeni o nisaalo gbannandi ke o fii bi tinkpiba siiga nni yeni ya gbannandi n pia u Tienu fuoma miali. O nisaalo gbannan ya ye. o ya gbannandi n pia u Tienu fuoma miali.
45 Så är ock skrivet: "Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ." Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
Lani n cedi ke li diani ke: o nikpialo Adam tuo ya miala n fo.
46 Men icke det andliga är det första, utan det "själiska"; sedan kommer det andliga.
Ama yaali n pia u Tienu fuoma miali k tiebonkpiali kaa. Laa tie tanpoli yua kaa bo kpia ama i tinga nni yua. Ke tanpoli yua yuandi.
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
O nikpialo bo ki tinga yua ke o lielo tie tanpoli yua.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
Ki tinga nni yua n tie maama i tinga yaaba mɔ tie yeni. Tanpoli po yua n tie maama tanpoli yaaba mɔ tie yeni.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
Nani tin ki tin nananali yeni t mɔ baa kubi ki tinga nannangu i. T gɔ baa bàà tanpoli yua nannanli.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
N kpiiba min maadi yaali tie ke t gbannandi yeni mi sɔma kan fidi je u Tienu diema nni faali. Yaala n baa bedi mɔ kan fidi je yaali kan fidi bedi faali.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
Diidi mani n maadi li bondɔgidikaali: t kuli kan kpe ama t kuli baa lebidi.
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
Li baa tie yenma i nani u nungbangu kabima yeni. li naatuli piebima juoga.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
kelimaa li naatuli ya piebi yaa yogu ya gbannandi bedi n baa lebidi ya gbannandi k bedi. Yeni li ji baa tie nani u Tienu maama n bo yedi maama yeni.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: "Döden är uppslukad och seger vunnen."
Ama yaala n bedi ya t tua yaala k bedi, ke ya gbannandi n baa kpe mɔ lebidi ki tua yaala kan kpe; Lan yogunu ke ya maama n diani baa tieni ki dudi. Ki paadi m kuuma ki nal'o.
M kuuma a paalu ye le i? M kuuma a jatiagu ye le i? (Hadēs g86)
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
M kuuma jatiagu tie t tuonbiadi ke t tuonbiadi fidu tie yiko i
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
Ama ke t jaandi u Tienu yua ten'ti m paadima Yesu Kirisi kani.
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren.
Lanwani n naataanbuadiba, ya se mani kaanyendi ki daa lengidi ki ya tuuni t diedo tuona ke li caa liiga daali kuli. ki ya bani ke t tuona kan bia fam i.
