< 1 Korinthierbrevet 15 >

1 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
But let me recall to you, brethren, the Good News which I brought you, which you accepted, and on which you are standing,
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
through which also you are obtaining salvation, if you bear in mind the words in which I proclaimed it--unless indeed your faith has been unreal from the very first.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
For I repeated to you the all-important fact which also I had been taught, that Christ died for our sins in accordance with the Scriptures;
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
that He was buried; that He rose to life again on the third day in accordance with the Scriptures,
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
and was seen by Peter, and then by the Twelve.
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
Afterwards He was seen by more than five hundred brethren at once, most of whom are still alive, although some of them have now fallen asleep.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
Afterwards He was seen by James, and then by all the Apostles.
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
And last of all, as to one of untimely birth, He appeared to me also.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
For I am the least of the Apostles, and am not fit to be called an Apostle--because I persecuted the Church of God.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
But what I am I am by the grace of God, and His grace bestowed upon me did not prove ineffectual. But I labored more strenuously than all the rest--yet it was not I, but God's grace working with me.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
But whether it is I or they, this is the way we preach and the way that you came to believe.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
But if Christ is preached as having risen from the dead, how is it that some of you say that there is no such thing as a resurrection of the dead?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
If there is no such thing as a resurrection of the dead, then Christ Himself has not risen to life.
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
And if Christ has not risen, it follows that what we preach is a delusion, and that your faith also is a delusion.
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
Nay more, we are actually being discovered to be bearing false witness about God, because we have testified that God raised Christ to life, whom He did not raise, if in reality none of the dead are raised.
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
For if none of the dead are raised to life, then Christ has not risen;
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
and if Christ has not risen, your faith is a vain thing--you are still in your sins.
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
It follows also that those who have fallen asleep in Christ have perished.
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
If in this present life we have a hope resting on Christ, and nothing more, we are more to be pitied than all the rest of the world.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
But, in reality, Christ has risen from among the dead, being the first to do so of those who are asleep.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
For seeing that death came through man, through man comes also the resurrection of the dead.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
For just as through Adam all die, so also through Christ all will be made alive again.
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
But this will happen to each in the right order--Christ having been the first to rise, and afterwards Christ's people rising at His return.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
Later on, comes the End, when He is to surrender the Kingship to God, the Father, when He shall have overthrown all other government and all other authority and power.
25 Ty han måste regera "till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter".
For He must continue King until He shall have put all His enemies under His feet.
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
The last enemy that is to be overthrown is Death;
27 ty "allt har han lagt under hans fötter". Men när det heter att "allt är honom underlagt", då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
for He will have put all things in subjection under His feet. And when He shall have declared that "All things are in subjection," it will be with the manifest exception of Him who has reduced them all to subjection to Him.
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
But when the whole universe has been made subject to Him, then the Son Himself will also become subject to Him who has made the universe subject to Him, in order that GOD may be all in all.
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
Otherwise what will become of those who got themselves baptized for the dead? If the dead do not rise at all, why are these baptized for them?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
Why also do we Apostles expose ourselves to danger every hour?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
I protest, brethren, as surely as I glory over you--which I may justly do in Christ Jesus our Lord--that I die day by day.
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- "låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö".
If from merely human motives I have fought with wild beasts in Ephesus, what profit is it to me? If the dead do not rise, let us eat and drink, for tomorrow we are to die.
33 Faren icke vilse: "För goda seder dåligt sällskap är fördärv."
Do not deceive yourselves: "Evil companionships corrupt good morals."
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
Wake from this drunken fit; live righteous lives, and cease to sin; for some have no knowledge of God: I speak thus in order to move you to shame.
35 Nu torde någon fråga: "På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?"
But some one will say, "How can the dead rise? And with what kind of body do they come back?"
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
Foolish man! the seed you yourself sow has no life given to it unless it first dies;
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
and as for what you sow, it is not the plant which is to be that you are sowing, but a bare grain, of wheat (it may be) or of something else, and God gives it a body as He has seen fit,
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
and to each kind of seed a body of its own.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
All flesh is not the same: there is human flesh, and flesh of cattle, of birds, and of fishes.
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
There are bodies which are celestial and there are bodies which are earthly, but the glory of the celestial ones is one thing, and that of the earthly ones is another.
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
There is one glory of the sun, another of the moon, and another of the stars; for star differs from star in glory.
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
It is the same with the resurrection of the dead. The body is sown in a state of decay, it is raised free from decay;
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
it is sown in dishonor, it is raised in glory; it is sown in weakness, it is raised in power;
44 här sås en "själisk" kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en "själisk" kropp, så visst finnes det ock en andlig.
an animal body is sown, a spiritual body is raised. As surely as there is an animal body, so there is also a spiritual body.
45 Så är ock skrivet: "Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ." Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
In the same way also it is written, "The first man Adam became a living animal"; the last Adam is a life-giving Spirit.
46 Men icke det andliga är det första, utan det "själiska"; sedan kommer det andliga.
Nevertheless, it is not what is spiritual that came first, but what is animal; what is spiritual came afterwards.
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
The first man is a man of earth, earthy; the second man is from Heaven.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
What the earthy one is, that also are those who are earthy; and what the heavenly One is, that also are those who are heavenly.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
And as we have borne a resemblance to the earthy one, let us see to it that we also bear a resemblance to the heavenly One.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
But this I tell you, brethren: our mortal bodies cannot inherit the Kingdom of God, nor will what is perishable inherit what is imperishable.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
I tell you a truth hitherto kept secret: we shall not all sleep, but we shall all be changed,
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
in a moment, in the twinkling of an eye, at the sounding of the last trumpet; for the trumpet will sound, and the dead will be raised incapable of decay, and we shall be changed.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
For so it must be: this perishable nature must clothe itself with what is imperishable, and this mortality must clothe itself with immortality.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: "Döden är uppslukad och seger vunnen."
But when this perishable nature has put on what is imperishable, and this mortality has put on immortality, then will the words of Scripture be fulfilled, "Death has been swallowed up in victory."
55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? (Hadēs g86)
"Where, O death, is thy victory? Where, O death, is thy sting?" (Hadēs g86)
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
Now sin is the sting of death, and sin derives its power from the Law;
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
but God be thanked who gives us the victory through our Lord Jesus Christ!
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren.
Therefore, my dear brethren, be firm, unmovable, busily occupied at all times in the Lord's work, knowing that your toil is not fruitless in the Lord.

< 1 Korinthierbrevet 15 >