1 Korinthierbrevet 15
1 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
Next, friends, I would like to remind you of the good news which I told you, and which you received – the good news on which you have taken your stand,
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
and by means of which you are being saved. I would like to remind you of the words that I used in telling it to you, since you are still holding fast to it, and since it was not in vain that you became believers in Christ.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
For at the very beginning of my teaching I gave you the account which I had myself received – that Christ died for our sins (as the scriptures had foretold),
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
that he was buried, that on the third day he was raised (as the scriptures had foretold),
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
and that he appeared to Cephas, and then to the Twelve.
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
After that, he appeared to more than five hundred of his followers at one time, most of whom are still alive, though some have gone to their rest.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
After that, he appeared to James, and then to all the apostles.
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
Last of all, he appeared even to me, who am, as it were, a miscarried baby – born untimely.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
For I am the least of the apostles, I who am unworthy of the name of “apostle,” because I persecuted the church of God.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
But it is through the love of God that I am what I am, and the love that he showed me has not been wasted. No, I have toiled harder than any of them, and yet it was not I, but the love of God working with me.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
Whether, then, it was I or whether it was they, this we proclaim, and this you believed.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
Now, if it is proclaimed of Christ that he has been raised from the dead, how is it that some of you say that there is no such thing as a resurrection of the dead?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
But, if there is no such thing as a resurrection of the dead, then even Christ has not been raised;
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
and, if Christ has not been raised, then our proclamation is without meaning, and our faith without meaning also!
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
Yes, and we are being proved to have borne false testimony about God; for we testified of God that he raised the Christ, whom he did not raise, if, indeed, the dead do not rise!
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
For, if the dead do not rise, then even Christ himself has not been raised,
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
and, if Christ has not been raised, your faith is folly – your sins are on you still!
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
Yes, and they, who have passed to their rest in union with Christ, perished!
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
If all that we have done has been to place our hope in Christ for this life, then we of all people are the most to be pitied.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
But, in truth, Christ has been raised from the dead, the first-fruits of those who are at rest.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
For, since through a man there is death, so, too, through a man there is a resurrection of the dead.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
For, as through union with Adam all die, so through union with the Christ will all be made to live.
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
But each in their proper order – Christ the first-fruits; afterwards, at his coming, those who belong to the Christ.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
Then will come the end – when he surrenders the kingdom to his God and Father, having overthrown all other rule and all other authority and power.
25 Ty han måste regera "till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter".
For he must reign until God “has put all his enemies under his feet.”
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
The last enemy to be overthrown is death;
27 ty "allt har han lagt under hans fötter". Men när det heter att "allt är honom underlagt", då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
for God has placed all things under Christ’s feet. (But, when it is said that all things have been placed under Christ, it is plain that God is excepted who placed everything under him.)
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
And, when everything has been placed under him, the Son will place himself under God who placed everything under him, so that God may be all in all!
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
Again, what good will they be doing who are baptized on behalf of the dead? If it is true that the dead do not rise, why are people baptized on their behalf?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
Why, too, do we risk our lives every hour?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
Daily I face death – I swear it, friends, by the pride in you that I feel through my union with Christ Jesus, our Lord.
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- "låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö".
If with only human hopes I had fought in the arena at Ephesus, what should I have gained by it? If the dead do not rise, then let us eat and drink, for tomorrow we will die!
33 Faren icke vilse: "För goda seder dåligt sällskap är fördärv."
Do not be deceived. “Good character is marred by evil company.”
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
Wake up to a righteous life, and cease to sin. There are some who have no true knowledge of God. I speak in this way to shame you.
35 Nu torde någon fråga: "På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?"
Someone, however, may ask “How do the dead rise? And in what body will they come?”
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
You foolish person! The seed you yourself sow does not come to life, unless it dies!
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
And when you sow, you sow not the body that will be, but a mere grain – perhaps of wheat, or something else.
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
God gives it the body that he pleases – to each seed its special body.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
All forms of life are not the same; there is one for people, another for beasts, another for birds, and another for fish.
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
There are heavenly bodies, and earthly bodies; but the beauty of the heavenly bodies is not the beauty of the earthly.
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
There is a beauty of the sun, and a beauty of the moon, and a beauty of the stars; for even star differs from star in beauty.
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
It is the same with the resurrection of the dead. Sown a mortal body, it rises immortal; sown disfigured, it rises beautiful;
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
sown weak, it rises strong; sown a human body, it rises a spiritual body.
44 här sås en "själisk" kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en "själisk" kropp, så visst finnes det ock en andlig.
As surely as there is a human body, there is also a spiritual body.
45 Så är ock skrivet: "Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ." Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
That is what is meant by the words – “Adam, the first man, became a human being”; the last Adam became a life-giving spirit.
46 Men icke det andliga är det första, utan det "själiska"; sedan kommer det andliga.
That which comes first is not the spiritual, but the human; afterwards comes the spiritual;
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
the first man was from the dust of the earth; the second man from heaven.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
Those who are of the dust are like him who came from the dust; and those who are of heaven are like him who came from heaven.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
And as we have borne the likeness of him who came from the dust, so let us bear the likeness of him who came from heaven.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
This I say, friends – Flesh and blood can have no share in the kingdom of God, nor can the perishable share the imperishable.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
Listen, I will tell you God’s hidden purpose! We will not all have passed to our rest, but we will all be transformed – in a moment, in the twinkling of an eye,
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
at the last trumpet-call; for the trumpet will sound, and the dead will rise immortal, and we, also, will be transformed.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
For this perishable body of ours must put on an imperishable form, and this dying body a deathless form.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: "Döden är uppslukad och seger vunnen."
And, when this dying body has put on its deathless form, then indeed will the words of scripture come true –
“death has been swallowed up in victory! Where, Death, is your victory? Where, death, is your sting?” (Hadēs g86)
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
It is sin that gives death its sting, and it is the Law that gives sin its power.
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
But thanks be to God, who gives us the victory, through Jesus Christ, our Lord.
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren.
Therefore, my dear friends, stand firm, unshaken, always diligent in the Lord’s work, for you know that, in union with him, your toil is not in vain.
