1 Korinthierbrevet 13

1 Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal.

If I speak the languages of men, even of angels, but have not love, I have become a sounding brass or a clanging cymbal.

2 Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.

And if I have prophecy and know all mysteries and all knowledge, and if I have all faith, so as to remove mountains, but have not love, I am nothing.

3 Och om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga, ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade kärlek, så vore detta mig till intet gagn.

Even if I give away all my possessions and hand over my body to be burned, but have not love, it profits me nothing.

4 Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke.

Love is patient and kind; love does not envy; love does not brag, is not proud,

5 Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull.

is not indecent, is not self-seeking, is not ‘short-fused’, is not malicious;

6 Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen.

it does not take pleasure in unrighteousness, but rejoices with the truth;

7 Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

it bears all, believes all, hopes all, endures all;

8 Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna.

love never fails. Now as for prophecies, they will be set aside; as for languages, they will cease; as for knowledge, it will be superseded;

9 Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk;

since we know in part and prophesy in part.

10 men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk.

But whenever the complete should come, then the ‘in part’ will be done away with.

11 När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var.

(When I was a small child, I talked like a child, I thought like a child, I reasoned like a child; but when I became a man, I put away the things of the child.)

12 Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd.

Because now we see blurred images as in a metal mirror, but then face to face. Now I know in part, but then I will know fully, just as I also am fully known.

13 Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.

For now these three obtain: faith, hope, love; and the greatest of these is love.