1 Korinthierbrevet 11

1 Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.

Yin ya hua mani n fuuli mani min hua kilisiti fuuli maama.

2 Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.

N pagi yi kelima yi tiani npo libonla kuli nni, ki go hua min den bangi yi ya bangima mo.

3 Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.

Baa yeni n bua yin bandi ke kilisiti tie ja kuli yudaano, o ja mo tie o pua yudaano, U Tienu mo tie kilisiti yudaano.

4 Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.

Ya ja n jaandi bi ki wangi U Tienu maama ki ciibi kuli, o jigidi o yudaano

5 Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.

Ama ya pua n jaandi bi ki waangi U Tienu maama ki naa yili, jigidi o yudaano. Likuli tie yenma leni wan kuo o yudi.

6 Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.

O pua ya kan yili, wan moagi o yudi. Ama i fe ya pia o pua wan kuo oyudi, bi wan moagi ti, li pundi wan yili.

7 En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.

Laa pundi o ja n ya ciibi, kelima o tie u tienu nannanli leni o kpiagidi. O pua mo n tie o ja ya kpiagidi.

8 Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.

Moamoani, o ja naa den ñani o pua niinni, ama o pua n den ñani o ja niinni

9 Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.

U Tenu naa den tagi o ja kelima o pua po ka, ama o den tagi o pua kelima o ja yaapo.

10 Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en "makt", för änglarnas skull.

Lani yaapo, leni malekinba yaapo, li pundi o pua n yili.

11 Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.

Yaala n tie o Diedo nni yaapo, o pua yema kan dagidi se ja n ya ye, o ja mo yema kan dagidi se o pua ya ye.

12 Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --

Kelima nani o pua n den ñani n ja niinni maama, likuli tie yenma leni moala, ja kuli mali kelima o pua po, ama li bonla kuli ñani U Tienu kani

13 Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?

Yinba yiba n biigi mani ki le li ya hani ke o pua n jaandi U Tienu kaa yili.

14 Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,

Naani mi tagima mani miba ki wangi ke o ja ya pia ti yuciandi ke li pia i fe?

15 men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.

Ama o pua wani ya pia ti yuciandi, li tie opo ti kpiagidi, kelima U Tienu puni o ti yuciandi tin ya tie opo nani li cabiyilikaali yeni.

16 Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.

O nilo ya bua ki nia laa maama, wan bandi ke tinba leni U Tienu n yini yaaba kuli siiga tii pia laa bogidili.

17 Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.

Ya maama n baa hua yaapo, mii pagi yi ba, kelima yi ya taani laa hanbi yipo liba, li biidi yi bebe.

18 Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.

Min da baa kpa maadi yi yaala n tie n gba ke yi ya taani mi paadima ye yi siiga. N daani li waamu.

19 Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.

Kelima li tie tiladi mi paadima n ye yi siiga, ke yaaba n se i moamoani nni doagidi.

20 När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;

Yi ya taani, li naa tie o Diedo jiema po ka ke yi taani.

21 ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.

Kelima yi ya kali ki baa je, yua kuli yen cili ki ya di wani oba ya jiema kaa gu o lieba, ke mi koama pia tianba, ke tianba mo ñu hali ki gaadi.

22 Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.

Yii pia yi denpo yin baa di ki go ñu naani yoo? Bi yi fali U Tienu n yini yaaba, ki fiagi bi siiga yaaba n ki pia liba yoo? Min yedi yi lede? Min pagi yi bi? N kan pagi yi lanyaap o.

23 Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd

Kelima n den baa o Diedo kani min bangi yaala. Ban den janbi o janbi o ya ñiagu, o den taa dupen

24 och tackade Gud och bröt det och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."

ki tuondi U Tienu, ki cabidi ki yedi: «Line n tie n gbanandi yaadi n cabidi yipo. Ya tiendi mani yeni ki tiani npo.»

25 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse."

Ban den dini ki gbeni ya yogunu, o den taa ki tadiñokaaga ki yedi: «Ya dadiñokaaga n tie na tie o hantaadipaano yua n kua kelima n soama yaapo. Ya tieni mani yeni ki tiani npo yin baa ño ya yogunu kuli.»

26 Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.

Lanwani ya yogunu kuli ke yi hmani dupen ki go ñuni ki tadiñokaaga nni na, yi wangi o Diedo kuma, hali wan go ba cua.

27 Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.

Laniyaapo yua n hmani o Diedo dupen ki go ñuni o Diedo tadiñokaaga nni kaa dagidi, o pia i tagili o Diedo gbanandi leni o soama po.

28 Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.

Lanwani nilo n ka biigi o yuli, lani ya puoli wan hmani laa dupen ki ño laa tadiñokaaga.

29 Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.

Kelima yua n hmani ki go ñuni ki naa laa ke o Diedo gbanandi ye lienni hmani ki go ñuni o yuli po ti buudi.

30 Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.

Lani n teni ke a yiama leni a tadima yaba yi siiga, ke niba boncianla kpe.

31 Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.

Ti ya den biigi ti yula, U Tienu kan bi bu leni ti.

32 Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.

Ama o Diedo bu leni ti ki tundi leni fala yeni, ke wan da di taani ki bu ki cuoti leni handuna

33 Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.

Lanyaapo n kpiiba yi ya taani ki baa je o Diedo jiema, yin guudi mani yiyiaba.

34 Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.

Mi koma ya pia yua, o kpa je o denpo ki nan cua ke yin da taani yi nitaanli nni ki cuani yi yula po ti buudi. N baa hanbi ya maama n sieni kuli ya ti cua ya yogunu