1 Korinthierbrevet 11
1 Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
Be imitators of me, in so far as I in turn am an imitator of Christ.
2 Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
Now I commend you for remembering me in everything, and because you hold fast truths and practices precisely as I have taught them to you.
3 Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
I would have you know, however, that of every man, Christ is the Head, that of a woman her husband is the Head, and that God is Christ's Head.
4 Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
A man who wears a veil when praying or prophesying dishonors his Head;
5 Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
but a woman who prays or prophesies with her head uncovered dishonors her Head, for it is exactly the same as if she had her hair cut short.
6 Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
If a woman will not wear a veil, let her also cut off her hair. But since it is a dishonor to a woman to have her hair cut off or her head shaved, let her wear a veil.
7 En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
For a man ought not to have a veil on his head, since he is the image and glory of God; while woman is the glory of man.
8 Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
Man does not take his origin from woman, but woman takes hers from man.
9 Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
For man was not created for woman's sake, but woman for man's.
10 Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en "makt", för änglarnas skull.
That is why a woman ought to have on her head a symbol of subjection, because of the angels.
11 Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
Yet, in the Lord, woman is not independent of man nor man independent of woman.
12 Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
For just as woman originates from man, so also man comes into existence through woman, but everything springs originally from God.
13 Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
Judge of this for your own selves: is it seemly for a woman to pray to God when she is unveiled?
14 Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
Does not Nature itself teach you that if a man has long hair it is a dishonor to him,
15 men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
but that if a woman has long hair it is her glory, because her hair was given her for a covering?
16 Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
But if any one is inclined to be contentious on the point, we have no such custom, nor have the Churches of God.
17 Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
But while giving you these instructions, there is one thing I cannot praise--your meeting together, with bad rather than good results.
18 Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
for, in the first place, when you meet as a Church, there are divisions among you. This is what I am told, and I believe that there is some truth in it.
19 Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
For there must of necessity be differences of opinion among you, in order that it may be plainly seen who are the men of sterling worth among you.
20 När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
When, however, you meet in one place, there is no eating the Supper of the Lord;
21 ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
for it is his own supper of which each of you is in a hurry to partake, and one eats like a hungry man, while another has already drunk to excess.
22 Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
Why, have you no homes in which to eat and drink? Or do you wish to show your contempt for the Church of God and make those who have no homes feel ashamed? What shall I say to you? Shall I praise you? In this matter I certainly do not praise you.
23 Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
For it was from the Lord that I received the facts which, in turn, I handed on to you; how that the Lord Jesus, on the night He was to be betrayed, took some bread,
24 och tackade Gud och bröt det och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
and after giving thanks He broke it and said, "This is my body which is about to be broken for you. Do this in memory of me."
25 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse."
In the same way, when the meal was over, He also took the cup. "This cup," He said, "is the new Covenant of which my blood is the pledge. Do this, every time that you drink it, in memory of me."
26 Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
For every time that you eat this bread and drink from the cup, you are proclaiming the Lord's death--until He returns.
27 Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
Whoever, therefore, in an unworthy manner, eats the bread or drinks from the cup of the Lord sins against the body and blood of the Lord.
28 Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
But let a man examine himself, and, having done that, then let him eat the bread and drink from the cup.
29 Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
For any one who eats and drinks, eats and drinks judgement to himself, if he fails to estimate the body aright.
30 Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
That is why many among you are sickly and out of health, and why not a few die.
31 Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
If, however, we estimated ourselves aright, we should not be judged.
32 Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
But when we are judged by the Lord, chastisement follows, to save us from being condemned along with the world.
33 Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
Therefore, brethren, when you come together for this meal, wait for one another.
34 Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.
If any one is hungry, let him eat at home; so that your coming together may not lead to judgement. The other matters I will deal with whenever I come.
