1 Krönikeboken 29
1 Och konung David sade till hela församlingen: "Min son Salomo den ende som Gud har utvalt, är ung och späd, och arbetet är stort, ty denna borg är icke avsedd för en människa, utan för HERREN Gud.
To pacoengah David siangpahrang mah kamkhueng kaminawk boih khaeah, Sithaw mah qoih ih, ka capa Solomon loe nawkta moe, saning doeh nawk vop; sak han koi tok loe len parai; siangpahrang im loe kami han ih na ai, Angraeng Sithaw han ih ni.
2 Därför har jag, så vitt jag har förmått, för min Guds hus anskaffat guld till det som skall vara av guld, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, järn till det som skall vara av järn, och trä till det som skall vara av trä, dessutom onyxstenar och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar, korteligen, alla slags dyrbara stenar, så ock marmor i myckenhet.
Ka Sithaw ih im hanah sui hoi sak han koi hmuen to sui, sumkanglung hoi sak han koi hmuen to sumkanglung, sumkamling hoi sak han koi hmuen to sumkamling, sum hoi sak han koi hmuen to sum, thing hoi sak han koi hmuen to thing, thlung hoi sak han koi hmuen to Onyx thlung, rong kampha thlung, rong congca kampha thlung, atho kaom congca thlung hoi thlung kanglungnawk doeh, ka sak thai thung paroeai sak hanah ka paroep boeh.
3 Och därjämte, eftersom jag har min Guds hus kärt, giver jag nu vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt vad jag förut har anskaffat för det heliga huset:
Ka Sithaw bokhaih im ah palung ka suek pongah, ciimcai im sakhaih hmuennawk loe ka tawnh ih hmuennawk, im sak han ka paroep ih sui hoi sumkanglung to ka Sithaw ih im ah ka paek boih boeh,
4 tre tusen talenter guld, guld från Ofir, och sju tusen talenter renat silver till att därmed överdraga byggnadernas väggar,
tasa bang hoiah im tapang pazut hanah, ophir sui talent sang thumto, atui kaciim sumkanglung talent sang sarihto,
5 till att göra av guld vad som skall vara av guld, och till att göra av silver vad som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utföres av konstnärer. Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gåvor åt HERREN?"
sui hoi sak han koi hmuennawk to sui, sumkanglung hoi sak han koi sumkanglung to, ban toksah kop kaminawk khaeah ka paek boih boeh. Mi maw vaihniah Angraeng khae angpaek han ka koeh? tiah a naa.
6 Då kommo frivilligt familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, så ock över- och underhövitsmännen och tillika uppsyningsmännen över konungens arbeten,
To pacoengah imthung takoh lu koek, Israel acaeng angraengnawk, misatuh kami sangto ukkung, cumvaito ukkung angraengnawk hoi siangpahrang toksah ukkungnawk loe anghoehaih hoiah angpaek o.
7 och de gåvo till arbetet på Guds hus fem tusen talenter guld, tio tusen dariker, tio tusen talenter silver, aderton tusen talenter koppar och ett hundra tusen talenter järn.
Nihcae loe Sithaw im toksak haih hanah, sui talent sang pangato, sui darik sang hato, sumkanglung talent sang hato, sumkamling talent sang hatlaitazetto hoi sum talent sang cumvaito a paek o.
8 Och var och en som hade ädla stenar i sin ägo gav dem till skatten i HERRENS hus, under gersoniten Jehiels vård.
Atho kana thlung tawn kaminawk doeh, Gershom acaeng Jehiel ban ah, Angraeng im ih hmuen pakuemhaih ahmuen ah a paek o.
9 Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, ty av hängivet hjärta buro de fram sina frivilliga gåvor åt HERREN; konung David gladde sig ock högeligen.
Kaminawk loe paek koehhaih hoiah paek o pongah anghoe o; Angraeng khaeah paawt ai ah palung tang hoiah a paek o; David siangpahrang doeh paroeai anghoehaih hoiah oh.
10 Och David lovade HERREN inför hela församlingen; David sade: "Lovad vare du, HERRE, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet!
David mah rangpui hmaa ah, Kaicae ampa Israel ih Angraeng Sithaw, nang khaeah dungzan khoek to, tahamhoihaih om nasoe, tiah Angraeng to tahamhoihaih paek.
11 Dig, HERRE, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt vad i himmelen och på jorden är. Ditt, o HERRE, är riket, och du har upphöjt dig till ett huvud över allt.
Aw Angraeng, nang loe lenhaih, thacakhaih, pakoehhaih, pazawkhaih hoi ranui koekah lensawkhaih ah oh; long hoi van ah kaom hmuennawk boih loe nang ih ni; Aw Angraeng, nang mah na uk moe, kaminawk boih nuiah na oh.
12 Rikedom och ära komma från dig, du råder över allt, och i din hand är kraft och makt; det står i din hand att göra vad som helst stort och starkt.
Angraenghaih hoi pakoehhaih loe nang khae hoiah ni angzoh; nang loe hmuennawk boih ukkung ah na oh; kaminawk boih na lensak, thacakhaih paek hanah, na ban ah sakthaihaih hoi thacakhaih to oh.
13 Så tacka vi dig nu, vår Gud, och lova ditt härliga namn.
To pongah vaihi, kaicae ih Sithaw, nang to tahamhoihaih kang paek o moe, na hmin lensawkhaih kang pakoeh o.
14 Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att giva sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och ur din hand hava vi givit det åt dig.
Paek koehhaih palung hoiah hae tih khoek to ka paek o thai hanah, kai hoi kai ih kaminawk loe kawbaktih kami ah maw ka oh o? Hmuen boih loe nang khae hoiah ni angzoh, na ban hoi ka hnuk o ih hmuen ni nang khaeah kang paek o.
15 Ty vi äro främlingar hos dig och gäster såsom alla våra fäder; såsom en skugga äro våra dagar på jorden, och intet är här att lita på.
Kaicae loe kam panawk baktiah na hmaa ah angvin ah ni ka oh o; long ah kaicae hinghaih loe tahlip baktiah ni oh, oep han koi om ai.
16 HERRE, vår Gud, alla dessa håvor som vi hava anskaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn -- från din hand hava de kommit, och ditt är alltsammans.
Aw kaicae ih Angraeng Sithaw, ciimcai na hmin hanah, na im sak ka paroep o haih hae hmuennawk boih loe na ban hoiah ni angzoh, hmuennawk boih loe nang ih ni.
17 Och jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad rätt är. Med rättsinnigt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor; och nu har jag ock sett med glädje huru ditt folk, som står har, har burit fram åt dig sina frivilliga gåvor.
Ka Sithaw, nang loe palung to na khingh moe, toenghaih to nang hoe haih, tiah ka panoek. Kai loe hae hmuennawk boih hae poek toenghaih hoi paek koehhaih palungthin hoiah ni kang paek; vaihi hae ah kaom nangmah ih kaminawk mah paek koehhaih palungthin hoiah nang khaeah paek o ih hmuen hae anghoehaih hoiah ka hnuk boeh.
18 HERRE, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders, Gud, låt evinnerligen ditt folks hjärtas håg och tankar vara redo till sådant, och vänd deras hjärtan till dig.
Aw kaicae ampa Abraham, Issak hoi Israel ih Angraeng Sithaw, hae tiah hmuenmae paek koehhaih palungthin hae nangmah ih kaminawk palung thungah omsak poe ah loe, nihcae ih palungthin doeh nang khaeah omsak ah;
19 Och giv min son Salomo ett hängivet hjärta, så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar, och utför allt detta och bygger denna borg, vartill jag har skaffat förråd."
na paek ih loknawk, na thuih ih loknawk hoi na lok takroekhaih dannawk to palungthin boih hoiah pazui moe, sak ka tim ih siangpahrang im to a sak pacoeng thai hanah, ka capa Solomon khaeah kakoep palungthin to paek ah, tiah lawkthuih.
20 Därefter sade David till hela församlingen: "Loven HERREN, eder Gud." Då lovade hela församlingen HERREN, sina fäders Gud, och de bugade sig och föllo ned för HERREN och för konungen.
To pacoengah David mah rangpuinawk khaeah, Na Angraeng Sithaw to tahamhoihaih paek oh, tiah a naa. To pongah kaminawk boih mah ampanawk ih Sithaw to bok o moe, Angraeng hoi siangpahrang hmaa ah akuep o.
21 Och dagen efter denna dag slaktade de slaktoffer åt HERREN och offrade brännoffer åt HERREN: tusen tjurar, tusen vädurar och tusen lamm med tillhörande drickoffer, därtill slaktoffer i myckenhet för hela Israel.
Khawnbangah Angraeng khaeah hmuen tathlanghaih to sak o, Angraeng khaeah hmai angbawnhaih to a sak o; maitaw tae sangto, tuu tae sangto, tuucaa sangto, naek koi hmuennawk, angbawnhaih hmuen paekhaihnawk to Israel caanawk boih hanah paek o.
22 Och de åto och drucko inför HERRENS ansikte på den dagen med stor glädje. Och de gjorde för andra gången Salomo, Davids son, till konung; de smorde honom till en HERRENS furste, och Sadok till präst.
To na niah Angraeng hmaa ah anghoehaih hoiah a caak o moe, naek o. To pacoengah a capa Solomon to vai hnetto haih ah, siangpahrang ah suek o let; Angraeng hmaa ah, ukkung ah situi to bawh o moe, tok paek o pacoengah Zadok to qaima ah cak o sak.
23 Och så satt Salomo på HERRENS tron såsom konung efter sin fader David, och han blev lyckosam; och hela Israel lydde honom.
To pongah Solomon loe, ampa David zuengah, angraeng tangkhang pongah siangpahrang ah anghnut; a qoengh tahang moe, Israel kaminawk boih mah anih ih lok to tahngaih pae o.
24 Och alla hövdingarna och hjältarna och därjämte alla konung Davids söner underkastade sig konung Salomo.
Angraengnawk boih hoi thacak kaminawk, David siangpahrang capanawk boih mah doeh, Solomon siangpahrang khaeah ang paek o.
25 Och HERREN gjorde Salomo övermåttan stor inför hela Israel, och lät hans konungsliga härlighet bliva större än någons som före honom hade varit konung över Israel.
Israel kaminawk boih mikhnukah Angraeng mah Solomon to tapom tahang, Israel siangpahrangnawk mah tawn o vai ai ih lensawk siangpahrang to paek.
26 Men David, Isais son, hade regerat över hela Israel.
Jesse capa David loe Israel kaminawk boih nuiah siangpahrang ah oh.
27 Den tid han regerade över Israel var fyrtio år; i Hebron regerade han i sju år, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år.
Israel kaminawk to saning quipalito uk; Hebron ah saning sarihto uk moe, Jerusalem ah saning quithum, thumto uk.
28 Och han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Och hans son Salomo blev konung efter honom.
Anih loe saning kasawkah hing; angraenghaih hoi pakoehhaih hoiah oh moe, mitong naah duek; anih zuengah a capa Solomon to siangpahrang ah oh.
29 Och vad som är att säga om konung David, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika,
Khenah, David siangpahrang ah oh naah, toksakhaihnawk loe amtonghaih hoi boeng khoek to, tahmaa Samuel, tahmaa Nathan hoi tahmaa Gad ih cabu thung ah oh,
30 tillika med hela hans regering och hans bedrifter och de skickelser som övergingo honom och Israel och alla andra länder och riken.
anih ukhaih hoi a lensawkhaih, angmah hoi Israel kaminawk hoiah kalah praenawk nuiah kaom hmuennawk kawng to tarik o.
