1 Krönikeboken 19

1 En tid härefter dog Nahas, Ammons barns konung, och hans son blev konung efter honom.

Hagi mago'a kna evutegeno, Amoni vahe kini ne' Nahasi'a frigeno nemofo Hanuni agri nona erino kinia mani'ne.

2 Då sade David: "Jag vill bevisa Hanun, Nahas' son, vänskap, eftersom hans fader bevisade mig vänskap." Och David skickade sändebud för att trösta honom i hans sorg efter fadern. När så Davids tjänare kommo till Ammons barns land, till Hanun, för att trösta honom,

Hagi Deviti'a amanage hu'ne, nagra Hanunina knare avu'avaza huntesnue, na'ankure nafa'amo Nahasi'a nagrira knare avu'ava kora hunante'ne. Anage nehuno Hanunina nefa'ma fri'nea zante Hanuni zamasunku ke ome huntehogu kato vahera Deviti'a huzmante'ne. Hagi ana'ma hige'za Deviti eri'za vahe'amo'za nefa'ma frigeno'ma mani'nea zante Hanuni kenaku Amoni vahe mopafi e'naze.

3 sade Ammons barns furstar till Hanun: "Menar du att David därmed att han sänder tröstare till dig vill visa dig att han ärar din fader? Nej, för att undersöka och fördärva och bespeja landet hava hans tjänare kommit till dig."

Hianagi Amoni kumate kva vahe'mo'za amanage hu'za Hanunina asmi'naze, Kagrama antahinana ama'i vahe'tmima Deviti'ma huzmantege'zma azana, negafa'ma fri'nea zante zamasunku ke hugantenaku aze hunka kagesa antahino? I'o, ha' eme hurante'naku mopatia afure'za kenaku e'naze.

4 Då tog Hanun Davids tjänare och lät raka dem och skära av deras kläder mitt på, ända uppe vid sätet, och lät dem så gå.

Hazageno Hanuni'a Deviti'ma huzmantege'zama e'naza vahetmina zamazerino zamagi zamazokara harenezmanteno, zamariga avamenteti kenazmia ahe vatro hutere huteno huzmantege'za ete vu'naze.

5 Och man kom och berättade för David vad som hade hänt männen; då sände han bud emot dem, ty männen voro ju mycket vanärade. Och konungen lät säga: "Stannen i Jeriko, till dess edert skägg hinner växa ut, och kommen så tillbaka."

Hagi ana nanekema Devitima eme asamizageno'a, eri'za vahe'arami huzmantege'za e'za amanage hu'za ana vahetmina eme zamasami'naze, kini ne'mo'a amanage hie, Jeriko kumate mani'nenkeno tamagitamazoka'mo'a hagetena eho huno hu'ne. Na'ankure zamagrira tusi'a zamagazema hu avu'ava'ma huzmantegeno zamagazema hiazanku anagea hu'ne.

6 Då nu Ammons barn insågo att de hade gjort sig förhatliga för David, sände Hanun och Ammons barn ett tusen talenter silver för att leja sig vagnar och ryttare från Aram-Naharaim, från Aram-Maaka och från Soba.

Hagi Amoni vahe'mo'zane, Hanuni'enema ke'za antahi'za hazama zamagrama haza avu'avamo'ma Devitima azeri arimpama nehegeno'a, karisifima mani'neza zamaza hu'za Devitima ha'ma hunte'naza vahetamine karisiraminema mizasenazana Messopotamia kumateti'ene, Aram-ma'aka kumateti'ene, Zoba kumatetira, kna'amo'a 30 tausen hu'nea silva zagoreti ome mizase'naze.

7 De lejde sig trettiotvå tusen vagnar, ävensom hjälp av konungen i Maaka med hans folk; dessa kommo och lägrade sig framför Medeba. Ammons barn församlade sig ock från sina städer och kommo för att strida.

Hagi ana zago'a ome zami'za 32tauseni'a karisiraminki, Ma'aka kumate kini ne'ene maka sondia vahe'araminena zamavare'za e'za, Medeba kumate seli nona eme ki'za mani'naze. Hagi anama nehazage'za Amoni sondia vahe'mo'za zamagra rankumapinti Israeli vahe ha' huzmante'naku atiramiza e'naze.

8 När David hörde detta, sände han åstad Joab med hela hären, de tappraste krigarna.

Hagi Deviti'ma ana'ma haza nanekema nentahino'a, Joapune maka hankave sondia vahetmina huzmantege'za ha' ome huzmantenaku vu'naze.

9 Och Ammons barn drogo ut och ställde upp sig till strid vid ingången till staden; men de konungar som hade kommit dit ställde upp sig för sig själva på fältet.

Hagi Amoni kumate sondia vahe'mo'za rankumapintira etirami'za rankumamofo kafante emanimpi hu'za ha hunaku otizageno, mago'a kini vahe'mo'zama zamazama hunaku'ma e'naza kini vahe'mo'zane, sondia vahe'mo'zanena hahunaku zamagranena hofa agupofi eme retro hu'za oti'naze.

10 Då Joab nu såg att han hade fiender både framför sig och bakom sig, gjorde han ett urval bland allt Israels utvalda manskap och ställde sedan upp sig mot araméerna.

Hagi Joapu'ma keama ha' vahe'amozama amigane avuganema maninpi hu'za otizageno, knare'ma hu'za ha'ma nehaza hankave sondia vahetmina huzmantege'za Aramu sondia vahe'ene hara ome hunaku manimpi hu'za oti'naze.

11 Men det övriga folket överlämnade han åt sin broder Absai, och dessa fingo ställa upp sig mot Ammons barn.

Hagi mago'ama maniza sondia vahetmina negna Abisai azampi antegeno, Abisai'a zamavareno Amoni vahe'mokizmi hara huzmantenaku manimpi hu'naze.

12 Och han sade: "Om araméerna bliva mig övermäktiga, så skall du komma mig till hjälp; och om Ammons barn bliva dig övermäktiga, så vill jag hjälpa dig.

Ana nehuno Joapu'a negna Abisaina amanage huno asmi'ne, Siria ha' vahe'mo'zama tusiza hu'za hankavema tiza ha'ma hunante'snageta eta eme naza hiho. Hagi Amoni vahe'mo'zama kagri'ma hankavetiza ha'ma hugantesnagena, nagra e'na eme kaza hugahue.

13 Var nu vid gott mod; ja, låt oss visa mod i striden för vårt folk och för vår Guds städer. Sedan må HERREN göra vad honom täckes.

Hagi korora osunka hankavetigeta, vahetiagu'ene Anumzanti'amofo rankumaku'ene ha' vaheti'aramina hara huzmantamnena, Ra Anumzamo'ma kesigenoma knare'ma haniazana amne agra hugahie.

14 Därefter ryckte Joab fram med sitt folk till strid mot araméerna, och de flydde för honom.

Hagi Joapu'ene sondia vahe'amozama Siria sondia vahetmima ha'ma ome huzmantage'za, ana Siria vahe'mo'za atre'za fre'naze.

15 Men när Ammons barn sågo att araméerna flydde, flydde också de för hans broder Absai och begåvo sig in i staden. Då begav sig Joab till Jerusalem.

Hagi Amoni sondia vahe'mo'zama kazama Siria sondia vahe'mo'zama koro'ma frage'za, zamagranena atre'za Abisainku koro hu'za fre'za rankumamofo agu'afi ufre'naze. Anama hazageno'a Joapu'a atreno Jerusalemi kumate vu'ne.

16 Då alltså araméerna sågo att de hade blivit slagna av Israel, sände de bud att de araméer som bodde på andra sidan floden skulle rycka ut, anförda av Sofak, Hadaresers härhövitsman.

Hagi Siria sondia vahe'mo'zama kazama, Israeli sondia vahe'mo'zama ha'ma huzmagaterage'za, Yufretisi timofo kantu kazigama mani'naza sondia vahetmintega eme zamazama hanagura kato vahe huzmantazage'za kea eri'za vu'naze. Hagi e'i ana sondia vahetmimofo ugota kva vahezmia Sofakikino, agra Hadadezeri sondia vahetamintera ugota kva ne' mani'ne.

17 När detta blev berättat för David, församlade han hela Israel och gick över Jordan, och då han kom fram till dem, ställde han upp sig i slagordning mot dem; och när David hade ställt upp sig till strid mot araméerna, gåvo dessa sig i strid med honom.

Hagi anankema Deviti'ma nentahino'a, mika Israeli sondia vahetmina zamazeri retru nehuno zamavareno Jodani tina takaheno kantu kaziga ha' ome huzmante'naku vu'naze. Hagi Deviti'ma kantu kazigama vigeno'a, Siria sondia vahe'mo'za hahunte'naze.

18 Men araméerna flydde undan för Israel, och David dräpte av araméerna manskapet på sju tusen vagnar, så ock fyrtio tusen man fotfolk; härhövitsmannen Sofak dödade han ock.

Hagi Siria sondia vahe'mo'za Israeli sondia vahetminkura koro frazageno, Deviti sondia vahe'mo'zama karisifima vano nehu'za ha'ma nehaza vahera 7tauseni'a vahe nezamahe'za, mopafima vano nehu'za ha'ma nehaza vahera 40tauseni'a nezmahe'za, ana sondia vahetmimofo kva ne' Sofakinena ana hapi ahe'naze.

19 Då, alltså Hadaresers tjänare sågo att de hade blivit slagna av israeliterna, ingingo de fred med David och blevo honom underdåniga. Efter detta ville araméerna icke vidare hjälpa Ammons barn.

Hagi Hadadezeri eri'za vahe'mo'zama kazama Israeli sondia vahe'mo'zama ha'ma huzmagaterazage'za, Devitinte e'za zamarimpa fruma hu'za manisaza naneke eme nehu'za agri agorga'a mani'zageno, Siria vahe'mo'za ru'enena Amoni vahetega eme ante'za zamaza osu'naze.