< 1 Krönikeboken 16 >

1 Sedan de hade fört Guds ark ditin, ställde de den i tältet som David hade slagit upp åt den, och framburo därefter brännoffer och tackoffer inför Guds ansikte.
And they brought in the ark of God, and set it in the midst of the tent that David had pitched for it; and they offered burnt-offerings and peace-offerings before God.
2 När David hade offrat brännoffret och tackoffret, välsignade han folket i HERRENS namn.
And when David had made an end of offering the burnt-offerings and the peace-offerings, he blessed the people in the name of the Lord.
3 Och åt var och en av alla israeliterna, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka.
And he dealt out to every one of Israel, both man and woman, to every one a loaf of bread, and a piece of flesh, and a flagon of wine.
4 Och han förordnade vissa leviter till att göra tjänst inför HERRENS ark, för att de skulle prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud:
And he placed before the ark of the Lord several of the Levites as ministers, and to chaunt hymns, and to give praise and thanks unto the Lord the God of Israel:
5 Asaf såsom anförare, näst efter honom Sakarja, och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor; och Asaf skulle slå cymbaler.
Assaph the chief, and next to him Zechariah; Je'iel, and Shemiramoth, and Jechiel, and Matthithyah, and Eliab, and Benayahu, and 'Obed-edom; and Je'iel with psalteries and with harps; but Assaph played aloud with the cymbals.
6 Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle beständigt stå med sina trumpeter framför Guds förbundsark.
And Benayahu and Jachaziel the priests were with the trumpets continually before the ark of the covenant of God.
7 På den dagen var det som David först fastställde den ordningen att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka HERREN på detta sätt:
On that day—then did David appoint for the first time to give thanks to the Lord through means of Assaph and his brethren.
8 "Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
O give thanks unto the Lord; call on his name; make known among the people his deeds.
9 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Sing unto him, sing praises unto him: speak of all his wonderful works.
10 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Glorify yourselves in his holy name: let the heart of those rejoice that seek the Lord.
11 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Inquire after the Lord and his strength: seek his presence evermore.
12 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Remember his wonderful works which he hath done, his tokens, and the decrees of his mouth;
13 I Israels, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
O ye seed of Israel his servant, ye children of Jacob, his elect.
14 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
He is the Lord our God: over all the earth are his decrees.
15 Tänken evinnerligen på hans förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Remember ye for ever his covenant, the word which he hath commanded to the thousandth generation.
16 på det förbund han slöt med Abraham och på hans ed till Isak.
Which he covenanted with Abraham, and his oath unto Isaac;
17 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
And which he established unto Jacob as a statute, unto Israel as an everlasting covenant;
18 han sade: 'Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.'
Saying, Unto thee will I give the land of Canaan, as the portion of your inheritance;
19 Då voren I ännu en liten hop, I voren ringa och främlingar därinne.
When ye were but few men in number; yea, very few, and strangers in it.
20 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk ifrån ett rike bort till ett annat.
And when they wandered from one nation to another, and from one kingdom to another people:
21 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
He suffered no man to oppress them; yea, he reproved kings for their sake.
22 'Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.'
Saying, “Touch not my anointed, and do my prophets no harm.”—
23 Sjungen till HERRENS ära, alla länder, båden glädje var dag, förkunnen hans frälsning.
Sing unto the Lord all ye lands: announce from day to day his salvation.
24 Förtäljen bland hedningarna hans ära, bland alla folk hans under.
Relate among the nations his glory: among all the people his wonderful deeds.
25 Ty stor är HERREN och högt lovad, och fruktansvärd är han mer än alla gudar.
For great is the Lord, and greatly praised; and he is to be feared above all gods.
26 Ty folkens alla gudar äro avgudar, men HERREN är den som har gjort himmelen.
For all the gods of the people are idols: but the Lord hath made the heavens.
27 Majestät och härlighet äro inför hans ansikte, makt och fröjd i hans boning.
Majesty and honor are in his presence, strength and gladness are in his place.
28 Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt;
Ascribe unto the Lord, O ye families of people, ascribe unto the Lord glory and strength.
29 given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker och kommen inför hans ansikte, tillbedjen HERREN i helig skrud.
Ascribe unto the Lord the glory due unto his name; take up an offering, and come into his presence; bow down before the Lord in the beauty of holiness.
30 Bäven för hans ansikte, alla länder; se, jordkretsen står fast och vacklar icke.
Tremble before him, all ye lands! Also the world standeth firmly, that it be not moved.
31 Himmelen vare glad, och jorden fröjde sig, och bland hedningarna säge man: 'HERREN är nu konung!'
Let the heavens rejoice, and let the earth be glad; and let men say among the nations, The Lord reigneth.
32 Havet bruse och allt vad däri är, marken glädje sig och allt som är därpå;
Let the sea roar, with all that filleth it: let the fields rejoice, and all that is therein.
33 ja, då juble skogens träd inför HERREN, ty han kommer för att döma jorden.
Then shall the trees of the forest sing joyfully at the presence of the Lord; because he cometh to judge the earth.
34 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen,
O give thanks unto the Lord; for he is good; because unto everlasting endureth his kindness.
35 och sägen: 'Fräls oss, du vår frälsnings Gud, församla oss och rädda oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.'
And say ye, Save us, O God of our salvation, and gather us together, and deliver us from the nations, that we may give thanks to thy holy name, to glorify ourselves in thy praise.
36 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!" Och allt folket sade: "Amen", och lovade HERREN.
Blessed be the Lord the God of Israel from everlasting even unto everlasting. And all the people said, Amen, and praise unto the Lord.
37 Och han gav där, inför HERRENS förbundsark, åt Asaf och hans bröder uppdraget att beständigt göra tjänst inför arken, var dag med de för den dagen bestämda sysslorna.
And he left there in charge before the ark of the covenant of the Lord Assaph and his brethren, to minister before the ark continually, at the work of every day on its day,
38 Men Obed-Edom och deras bröder voro sextioåtta; och Obed-Edom, Jedituns son, och Hosa gjorde han till dörrvaktare.
And 'Obed-edom with their brethren, sixty and eight, and 'Obed-edom the son of Jeduthun and Chossah to be gatekeepers;
39 Och prästen Sadok och hans bröder, prästerna, anställde han inför HERRENS tabernakel, på offerhöjden i Gibeon,
And Zadok the priest, and his brethren the priests, before the tabernacle of the Lord, in the high-place that was at Gib'on,
40 för att de beständigt skulle offra åt HERREN brännoffer på brännoffersaltaret, morgon och afton, och göra allt vad som var föreskrivet i HERRENS lag, den som han hade givit åt Israel;
To offer burnt-offerings unto the Lord upon the altar of the burnt-offering continually at morning and at evening, and this in accordance with all that is written in the law of the Lord which he had commanded concerning Israel;
41 och jämte dem Heman och Jedutun och de övriga namngivna utvalda, på det att de skulle tacka HERREN, därför att hans nåd varar evinnerligen.
And with them Heman and Jeduthun, and the rest that were selected who were expressed by name, to give thanks to the Lord, because unto everlasting endureth his kindness;
42 Och hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, så ock andra instrumenter som hörde till gudstjänsten. Och Jedutuns söner gjorde han till dörrvaktare.
And with them, with Heman and Jeduthun, the trumpets and cymbals to play aloud, and the musical instruments of God; and the sons of Jeduthun to be for the service at the gate.
43 Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt; men David vände om för att hälsa sitt husfolk.
And all the people went every man to his house; and David turned about to bless his house.

< 1 Krönikeboken 16 >