1 Krönikeboken 14

1 Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock murare och timmermän, för att de skulle bygga honom ett hus.

Now Hiram king of Tyre sent envoys to David, along with cedar logs, stonemasons, and carpenters, to build a palace for him.

2 Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel; ty han hade låtit hans rike bliva övermåttan upphöjt, för sitt folk Israels skull.

And David realized that the LORD had established him as king over Israel and had highly exalted his kingdom for the sake of His people Israel.

3 Och David tog sig ännu flera hustrur i Jerusalem, och David födde ännu flera söner och döttrar.

And David took more wives in Jerusalem and became the father of more sons and daughters.

4 Dessa äro namnen på de söner som han fick i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,

These are the names of the children born to him in Jerusalem: Shammua, Shobab, Nathan, Solomon,

5 Jibhar, Elisua, Elpelet,

Ibhar, Elishua, Elpelet,

6 Noga, Nefeg, Jafia,

Nogah, Nepheg, Japhia,

7 Elisama, Beeljada och Elifelet.

Elishama, Beeliada, and Eliphelet.

8 Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord till konung över hela Israel, drogo de allasammans upp för att fånga David. När David hörde detta, drog han ut mot dem.

When the Philistines heard that David had been anointed king over all Israel, they all went in search of him; but David learned of this and went out to face them.

9 Då nu filistéerna hade fallit in i Refaimsdalen och där företogo plundringståg,

Now the Philistines had come and raided the Valley of Rephaim.

10 frågade David Gud: "Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill du då giva dem i min hand?" HERREN svarade honom: "Drag upp; jag vill giva dem i din hand."

So David inquired of God, “Should I go up against the Philistines? Will You deliver them into my hand?” “Go,” replied the LORD, “for I will deliver them into your hand.”

11 Och de drogo upp till Baal-Perasim, och där slog David dem. Då sade David: "Gud har brutit ned mina fiender genom min hand, likasom en vattenflod bryter ned." Därav fick det stället namnet Baal-Perasim.

So David and his men went up to Baal-perazim, where he defeated the Philistines and said, “Like a bursting flood, God has burst out against my enemies by my hand.” So they called that place Baal-perazim.

12 De lämnade där efter sig sina gudar; och David befallde att dessa skulle brännas upp i eld.

There the Philistines abandoned their gods, and David ordered that they be burned in the fire.

13 Men filistéerna företogo ännu en gång plundringståg i dalen.

Once again the Philistines raided the valley.

14 När David då åter frågade Gud, svarade Gud honom: "Du skall icke draga upp efter dem; du må kringgå dem på en omväg, så att du kommer över dem från det håll där bakaträden stå.

So David again inquired of God, who answered him, “Do not march up after them, but circle around them and attack them in front of the balsam trees.

15 Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, drag då ut till strid, ty då har Gud dragit ut framför dig till att slå filistéernas här."

As soon as you hear the sound of marching in the tops of the balsam trees, move out to battle, because this will mean that God has marched out before you to strike the camp of the Philistines.”

16 David gjorde såsom Gud hade bjudit honom; och de slogo filistéernas här och förföljde dem från Gibeon ända till Geser.

So David did as God had commanded him, and they struck down the army of the Philistines all the way from Gibeon to Gezer.

17 Och ryktet om David gick ut i alla länder, och HERREN lät fruktan för honom komma över alla folk.

And David’s fame went out into every land, and the LORD caused all nations to fear him.