1 Krönikeboken 14
1 Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock murare och timmermän, för att de skulle bygga honom ett hus.
Koro Hiram ruodh Turo nooro joote ir Daudi ka gitingʼo sirni mag yiend sida, kaachiel gi jogedo mag kite kod jopa bao mondo gigerne dala ruoth.
2 Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel; ty han hade låtit hans rike bliva övermåttan upphöjt, för sitt folk Israels skull.
Kendo Daudi nongʼeyo ni Jehova Nyasaye osegure kaka ruodh Israel kendo ni osetingʼ pinyruodhe malo nikech joge Israel.
3 Och David tog sig ännu flera hustrur i Jerusalem, och David födde ännu flera söner och döttrar.
Daudi nomedo kendo mon mamoko Jerusalem kendo nonywolo yawuowi gi nyiri mangʼeny.
4 Dessa äro namnen på de söner som han fick i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,
Magi e nying nyithindo mane onywolo ka en Jerusalem: Shamua, Shobab, Nathan, Solomon,
5 Jibhar, Elisua, Elpelet,
Ibhar, Elishua, Elpelet,
6 Noga, Nefeg, Jafia,
Noga, Nefeg, Jafia,
7 Elisama, Beeljada och Elifelet.
Elishama, Beliada kod Elifelet.
8 Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord till konung över hela Israel, drogo de allasammans upp för att fånga David. När David hörde detta, drog han ut mot dem.
Kane jo-Filistia owinjo ni Daudi osewir bedo ruodh jo-Israel, negiwuok kar rombgi mondo gidware, to ka Daudi nowinjo wachno omiyo nowuok mondo orom kodgi.
9 Då nu filistéerna hade fallit in i Refaimsdalen och där företogo plundringståg,
Koro jo-Filistia nosebiro ma gimonjo holo mar Refaim,
10 frågade David Gud: "Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill du då giva dem i min hand?" HERREN svarade honom: "Drag upp; jag vill giva dem i din hand."
omiyo Daudi nopenjo Nyasaye niya, “Bende anyalo dhi mondo amonj jo-Filistia? Bende iniketgi e lweta?” Jehova Nyasaye nodwoke niya, “Dhiyo, nikech abiro chiwogi e lweti.”
11 Och de drogo upp till Baal-Perasim, och där slog David dem. Då sade David: "Gud har brutit ned mina fiender genom min hand, likasom en vattenflod bryter ned." Därav fick det stället namnet Baal-Perasim.
Omiyo Daudi gi joge nodhi nyaka Baal Perazim kendo noloyogi kanyo. Eka nowacho niya, “Mana kaka pi muomo, e kaka Jehova Nyasaye osemwomore ni wasika gi lweta.” Mano emomiyo kanyo nochak ni Baal Perazim.
12 De lämnade där efter sig sina gudar; och David befallde att dessa skulle brännas upp i eld.
Jo-Filistia noweyo nyisechegi kanyo kendo Daudi nochiwo chik mondo wangʼ-gi gi mach.
13 Men filistéerna företogo ännu en gång plundringståg i dalen.
Jo-Filistia nochako omonjo joma odak e holo kanyo,
14 När David då åter frågade Gud, svarade Gud honom: "Du skall icke draga upp efter dem; du må kringgå dem på en omväg, så att du kommer över dem från det håll där bakaträden stå.
omiyo Daudi nopenjo Nyasaye kendo, to Nyasaye nodwoke niya, “Kik ichomgi tir, to lwor gi yo ka ngʼegi kendo imonjgi kama omanyore gi omburi.
15 Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, drag då ut till strid, ty då har Gud dragit ut framför dig till att slå filistéernas här."
Kiwinjo ka wi omburi yiengni, iwuog mapiyo idhi e lweny nikech mano biro nyiso ni Nyasaye osetelo e nyimi mondo otiek jolweny mag jo-Filistia.”
16 David gjorde såsom Gud hade bjudit honom; och de slogo filistéernas här och förföljde dem från Gibeon ända till Geser.
Omiyo Daudi notimo kaka Nyasaye nochike kendo neginego jolweny mag jo-Filistia kochakore Gibeon nyaka Gezer.
17 Och ryktet om David gick ut i alla länder, och HERREN lät fruktan för honom komma över alla folk.
Humb Daudi nolandore e piny duto kendo Jehova Nyasaye nomiyo ogendini duto oluore.
