1 Krönikeboken 11

1 Då församlade sig hela Israel till David i Hebron och sade: "Vi äro ju ditt kött och ben.

Then the people of Israel came to David at Hebron [town] and said to him, “Listen, we have the same ancestors [IDM] that you have.

2 Redan för länge sedan, redan då Saul ännu var konung, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN, din Gud, sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över mitt folk Israel."

In the past, when Saul was our king, it was you who led our Israeli [soldiers in our battles]. You are the one to whom Yahweh our God promised, ‘You will be the leader [MET] of my people; you will be their king.’”

3 När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; och sedan smorde de David till konung över Israel, i enlighet med HERRENS ord genom Samuel.

So all the Israeli elders came to David at Hebron. And David made a sacred agreement with them while Yahweh was listening. They anointed him [with olive oil to set him apart] to be the king of the Israeli people. That is what Yahweh had previously told [the prophet] Samuel would happen.

4 Och David drog med hela Israel till Jerusalem, det är Jebus; där befunno sig jebuséerna, som ännu bodde kvar i landet.

David and all the Israeli [soldiers] [SYN] went to Jerusalem. [At that time, ] Jerusalem was called Jebus, and the people who lived there were the Jebus people-group.

5 Och invånarna i Jebus sade till David: "Hitin kommer du icke." Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad

Those people said to David, “Your [soldiers] will not be able to get inside our city!” But David’s [soldiers] captured the city, even though it had strong walls around it, and since then it has been called ‘The City of David’.

6 Och David sade: "Vemhelst som först slår ihjäl en jebusé, han skall bliva hövding och anförare." Och Joab, Serujas son, kom först ditupp och blev så hövding.

[What happened was this: ]: David said [to his soldiers], “The one who leads [our soldiers] to attack the Jebus people-group will become the commander of all my army.” Joab, the son of Zeruiah, led the soldiers, so he became the commander of all the army.

7 Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man det Davids stad.

[After they captured] the city which had strong walls around it, David moved there. That is why they named it ‘The City of David’.

8 Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millo och allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.

David’s workers rebuilt the city, starting where the land was filled in and extending to the wall that was around the city. Joab’s [men] repaired the other parts of the city.

9 Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaot var med honom

David became more and more powerful/influential, because the Almighty Commander of the armies of angels was with/helping him.

10 Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.

Yahweh had promised [that David would become the king]. And all the Israeli people (were happy that David was/supported David as) their king. There were many soldiers/warriors who helped David’s kingdom to remain strong.

11 Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.

This is a list of the leaders of David’s [most mighty] warriors: Jashobeam was from the Hacmon clan. He was one of the leaders of David’s most powerful soldiers. One time he fought against 300 enemies and killed them all with his spear.

12 Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna.

Another one was Eleazar, who was the son of Dodo from the clan of Ahoh.

13 Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna.

[One day] he was with David at Pas Dammim when the soldiers of Philistia gathered there for the battle. There was a field of barley there. At first the Israeli soldiers ran away from the soldiers of Philistia,

14 Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.

but then David and Eleazar stopped in the middle of the field and fought to defend it and killed [many of] the soldiers of Philistia. Yahweh enabled them to win a great victory on that day.

15 En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.

One time three of David’s thirty most mighty warriors came to David when he was camping next to the huge rock outside the cave near Adullam. At that same time, the army of Philistia had camped in the Rephaim Valley.

16 Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.

David was in a fortress, and some of the soldiers of Philistia were occupying Bethlehem.

17 Och David greps av lystnad och sade: "Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!"

[One day] David was very thirsty and said, “I wish that someone would bring me some water from the well near the gate at Bethlehem!”

18 Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.

So those three most outstanding warriors forced their way through the camp of Philistia soldiers and drew some water from the well, and brought it to David. But he would not drink it. Instead, he poured it out [on the ground to be an offering] to Yahweh.

19 Han sade nämligen: "Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit." Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.

He said, “Yahweh, it would certainly not be right for me to drink this water! That would be like [RHQ] drinking the blood of these men who were willing/ready to die for me!” So he refused to drink it. That was one of the things that those three most outstanding warriors did.

20 Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.

Joab’s [younger] brother Abishai was the leader of the 30 most mighty warriors. [One time] Abishai fought 300 [enemy] soldiers with his spear and killed them.

21 Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.

So he became as famous as those three most outstanding warriors. He became their commander, even though he was not one of those three men.

22 Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.

Jehoiada’s son Benaiah was a brave soldier from Kabzeel [town] who did heroic deeds. He killed two of the best warriors from [the] Moab [people-group]. One day he went down into a pit when snow was falling [on the ground] and killed a lion there.

23 Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dräpte honom med hans eget spjut.

He also killed a soldier from Egypt who was (7-1/2 feet/2.3 meters) tall. The soldier from Egypt carried a spear that was as long as a weaver’s rod. Benaiah had [only] a club, but he grabbed the other man’s spear and killed him with it.

24 Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.

Those are some of the things that Benaiah did. So he became as famous as the three mighty warriors.

25 Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.

He was more honored than the other members of the group of thirty most mighty warriors, but he did not become a member of the group of three most outstanding warriors. David appointed him to be the leader of his bodyguards.

26 De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;

These are the names of David’s mighty warriors: Asahel, the [younger] brother of Joab; Elhanan, the son of Dodo, from Bethlehem;

27 haroriten Sammot; peloniten Heles;

Shammah, from [the] Harod [clan]; Helez, from [the] Pelon [clan];

28 tekoaiten Ira, Ickes' son; anatotiten Abieser;

Ira, the son of Ikkesh, from Tekoa [town]; Abiezer, from Anathoth [city];

29 husatiten Sibbekai; ahoaiten Ilai;

Sibbecai, from Hushah’s [clan]; Ilai from Ahoh’s clan;

30 netofatiten Maherai; netofatiten Heled, Baanas son;

Maharai, from Netophah [town]; Heled, the son of Baanah, also from Netophah [town];

31 Itai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam; pirgatoniten Benaja;

Ithai, the son of Ribai, from Gibeah [town] in [the land that belonged to] the tribe of Benjamin; Benaiah, from Pirathon [town];

32 Hurai från Gaas' dalar; arabatiten Abiel;

Hurai, from the valleys near Gaash [Mountain]; Abiel from the clan of Arabah;

33 baharumiten Asmavet; saalboniten Eljaba;

Azmaveth, from Baharum [town]; Eliahba, from Shaalbon [town];

34 gisoniten Bene-Hasem; harariten Jonatan, Sages son;

The sons of Hashem from [the] Gizon [clan]; Jonathan the son of Shagee from the Harar [town/clan];

35 harariten Ahiam, Sakars son; Elifal, Urs son;

Ahiam the son of Sharar/Sacar, from Harar [town/clan]; Eliphal the son of Ur;

36 mekeratiten Hefer; peloniten Ahia;

Hepher from the Mekerath [clan]; Ahijah from the Pelon [clan/town];

37 Hesro från Karmel; Naarai, Esbais son;

Hezro from Carmel [city]; Naarai the son of Ezbai;

38 Joel, broder till Natan; Mibhar, Hagris son;

Joel the [younger] brother of Nathan; Mibhar the son of Hagri;

39 ammoniten Selek; berotiten Naherai, vapendragare åt Joab, Serujas son;

Zelek from the Ammon people-group; Naharai, the man who carried Joab’s weapons, from Beeroth [town];

40 jeteriten Ira; jeteriten Gareb;

Ira and Gareb from Jattir [town];

41 hetiten Uria; Sabad, Alais son;

Uriah, [Bathsheba’s husband], from the Heth people-group; Zabad the son of Ahlai;

42 rubeniten Adina, Sisas son, en huvudman bland rubeniterna, och jämte honom trettio andra;

Adina the son of Shiza, a leader from the tribe of Reuben, who had thirty [soldiers] with him;

43 Hanan, Maakas son, och mitniten Josafat;

Hanan the son of Maacah; Joshaphat from Mithna [town/clan];

44 astarotiten Ussia; Sama och Jeguel, aroeriten Hotams söner;

Uzzia from Ashterath [town]; Shama and Jeiel, the sons of Hotham, from Aroer [city];

45 Jediael, Simris son, och hans broder Joha, tisiten;

Jediael the son of Shimri and his [younger] brother Joha, from Tiz [town/clan];

46 Eliel-Hammahavim samt Jeribai och Josauja, Elnaams söner, och moabiten Jitma;

Eliel from Mahavah [town/clan]; Jeribai and Joshaviah, the sons of Elnaam; Ithmah from [the] Moab [region];

47 slutligen Eliel, Obed och Jaasiel-Hammesobaja.

Eliel and Obed, and Jaasiel from Zobah [town/clan].