Sakaria 8

1 Vidare kom HERREN Sebaots ord; han sade:

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne.

2 Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Sion, ja, med stor vrede nitälskar jag för henne.

Nagra Saionigura tusiza hu'na navesi nentoe. Tamagerfa hu'na navesinente'na, ha' vahe'agura tusi narimpa ahenezmantoe.

3 Så säger HERREN: Jag vill vända: åter till Sion och taga min boning i Jerusalem; och Jerusalem skall kallas »den trogna staden», och HERREN Sebaots berg »det heliga berget».

Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagra ete Saioni vu'na Jerusalemi kuma amu'nompi umani'nugeno, Jerusalemi kumakura hugahuema hu'nea zama avariri fatgo nehuno tamage avu'ava'ma nehia rankumare nehu'za, Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamofo agonagura, ruotge hu'nea agone hu'za hugahaze.

4 Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola gamla män och gamla kvinnor vara att finna på gatorna i Jerusalem, var och en med sin stav i handen, för hög ålders skull.

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, ete mago'ene ozafa nafamo'zane tavavane'mo'za Jerusalemi kumapina eri tru hu'za azompazamia zamazampina eri'za mani'neza nanekea hugahaze.

5 Och stadens gator skola vara fulla av gossar och flickor, som leka där på gatorna,

Hagi ana rankumapina ne'mofa'mo'za avite'neza zokagore'za vano hugahaze.

6 Så säger HERREN Sebaot. Om än sådant på den tiden kan komma att synas alltför underbart för kvarlevan av detta folk, icke måste det väl därför synas alltför underbart också för mig? säger HERREN Sebaot.

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Anumzamofo naga'ma osi'ama mani'namotarera tusi amuho huramantegahie. Hianagi nagritera amuhoa hunantegahifi? huno Marerisa hihamu'ane Ra Anumzamo'a hie.

7 Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall frälsa mitt folk ut ur både österland och västerland

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, vahe'ni'a zage hanati kaziga kokampinti'ene zage fre kaziga kokampintira zamagu vazigahue.

8 och låta dem komma och bosätta sig i Jerusalem; och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud, i sanning och rättfärdighet.

Ana vahera nagra zamavare'na esuge'za, Jerusalemi kumapi emanigahaze. Zamagra Nagri vahe manisage'na, Nagra zamagri Anumza mani'ne'na, ruzahe osu navu'nava zanteti'ene fatgo navu'nava zanteti'ene hu'na kegava huzmantegahue.

9 Så säger HERREN Sebaot: Fatten mod, I som i denna tid hören dessa ord av samma profeters mun, som talade på den tid då grunden lades till HERREN Sebaots hus, templet som skulle byggas upp.

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Hihamu'ane Ra Anumzamofo mono noma eri agafama hu'za kiza zupama, kasnampa vahe'mo'zama hu'naza kema antahi'nesaza vahe'mota menina hankavetita mono nona kiho.

10 Ty före den tiden var människornas arbete lönlöst och djurens arbete fåfängt; ingen hade någon ro för sina ovänner, vare sig han gick ut eller in, ty jag eggade alla människor mot varandra.

Kote'ma mono noma ki eri'zama agafama osu'nerera, eri'zana omanegeno, eri'zama enerisage'noma atesizmante zagoa omane'negeno, afu'mo'zama eri'zama enerisagenoma tesizmantesia zagoa omanene. Hagi vahe'mo'a afete kana vano osu'ne. Na'ankure Nagra zamazeri otuge'za ha' vahe'mo'za maka kaziga oti'za hara nehazage'za, agra agra ohe ahema hu'zamo'a avite'ne.

11 Men nu är jag icke mer så sinnad mot kvarlevan av detta folk som jag var i forna dagar, säger HERREN Sebaot.

Hianagi menina osi'ama maniza vahera Nagra kote'ma hu'noa kna navu'navara hu'na narimpa ahe ozmantegahue huno Hihamu'ane Ra Anumzamo'a hu'ne.

12 Ty nu skall friden skaffa utsäde, vinträdet skall giva sin frukt, jorden skall giva sin gröda, och himmelen skall giva sin dagg; och jag skall låta kvarlevan av detta folk få allt detta till sin arvedel.

Na'ankure avimzama krisageno'a knare huno nehage'na, krepimo'za knare hu'za raga rentegahaze. Ana nehanigeno monafintira ata kora hozafina runtenkeno, mopamo'a fru hugahie.

13 Och det skall ske, att likasom I, både Juda hus och Israels hus, haven varit ett exempel som man har nämnt, när man förbannade bland hedningarna, så skolen I nu, då jag har frälsat eder, tvärtom bliva nämnda, när man välsignar. Frukten icke, utan fatten mod.

Ama mopafima manigagi'naza vahe'mo'za korapara Judane Israeli vahe'motagura sifana kea huranante'za huhaviza hu'nazanagi, ete tanavre'na asomu huranantegahuanki, koro osuta oti hankanaveti'o.

14 Ty så säger HERREN Sebaot: Likasom jag, när edra fäder förtörnade mig, beslöt att göra eder ont, säger HERREN Sebaot, och icke sedan ångrade det,

Na'ankure Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Ko'ma tamagehe'zama nazeri narimpama ahazage'na narimpa ahezmante'na zamagrira zamazeri haviza hunaku hu'noe. Hanki Nagra antahi'zani'a zahera osugahue.

15 så har jag tvärtom i denna tid beslutit att göra gott mot Jerusalem och Juda hus; frukten icke.

Hianagi menina Jerusalemi kumate vahe'ene Juda kumate vahe'enena knare navu'nava huramante'na, tamazeri so'e hu'za huanki, korora osuta tamarimpa fru huta maniho.

16 Men detta är vad I skolen göra: Talen sanning med varandra; domen rätta och fridsamma domar i edra portar.

Hianagi tamagra amanahu hugahaze, tamagra kema hanazana tamarimpa fru huta tamage kege'za nehuta, keaga trate'ma keagama hanazana, tamage huta fatgo kazigati refko hugahaze.

17 Tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra, och älsken icke falska eder; ty allt sådant hatar jag, säger HERREN.

Magomofoma azeri havizama hu nanekea retrora osuta, havigema huno huvempama huzankura tamavesi tamavesia osiho. Ama ana maka zantaminkura tusiza huno nagonete huno Ra Anumzamo'a hu'ne.

18 Och HERREN Sebaots ord kom till mig; han sade:

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a nagrite eno amanage huno kea eme nasmi'ne.

19 Så säger HERREN Sebaot: Fastedagarna i fjärde, femte, sjunde och tionde månaden skola för Juda hus bliva till fröjd och glädje och till sköna högtider. Men älsken sanning och frid.

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a amanage hie, 4 ikante'ma, 5fu ikante'ma, 7ni ikante'ma 10ni ikante'ma ne'zama a'oma huta nunamuma nehazazana menina eme vagare. Hagi ana knaramimo'za Juda vahe'motarera ne'zama kreno neneno musemahu knarami fore hugahie. E'ina hu'negu tamage nanekegu'ene arimpa fruma huno mani'zanku tamavesinteho.

20 Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skall det ske att folk skola komma hit och många städers invånare;

Hihamu'ane Ra Anumzamo'a amanage hie, Vahe'mo'za ne-enageno ranra kumatmimpima nemaniza vahe'mo'zanena egahaze.

21 och invånarna i den ena staden skola gå till den andra och säga: »Upp, låtom oss gå åstad och bönfalla inför HERREN och söka HERREN Sebaot; jag själv vill ock gå åstad.»

Mago rankumapima nemanisaza vahe'mo'za eza, mago rankumapima nemani'naza vahera eme zamantahige'za amanage hugahaze, enketa vuta Ra Anumzamofo avesizankura ome antahinegeta, Hihamu'ane Ra Anumzamo'ma tazama hanigura ome hakamaneno hu'za hugahaze.

22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skola komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem och bönfalla inför HERREN,

Anage nehu'za rama'a vahetamine kokankokama hihamu'ane vahe'ma nemaniza vahe'mo'zanena e'za Ra Anumzamofo avesi zankura eme antahinege'za, Hihamu'ane Ra Anumzamofonkura hakegahaze.

23 Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall det ske att tio män av allahanda tungomål som talas bland hednafolken skola fatta en judisk man i mantelfliken och säga: »Låt oss gå med eder, ty vi hava hört att Gud är med eder.»

Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, e'i ana knafina 10ni'a ru kumateti ru zamageru neranaza vahe'mo'za, mago Jiu nemofo kukena'are azerine'za amanage hugahaze, Tatregeta kagra'ene vamneno. Na'ankure Anumzamo'a tamagrane mani'ne hu'za hazageta antahi'none hu'za hugahaze.