Sakaria 7
1 Och i konung Darejaves' fjärde regeringsår hände sig att HERRENS ord kom till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden, det är Kisleu.
It happened in the fourth year of king Daryavesh that the word of the LORD came to Zechariah in the fourth day of the ninth month, the month of Chislev.
2 Ty från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför HERREN;
The people of Bethel sent Sharezer and Regem Melech, and their men, to entreat the LORD's favor,
3 de skulle nämligen fråga prästerna i HERREN Sebaots hus och profeterna sålunda: »Skola vi framgent hålla gråtodag och späka oss i femte månaden, såsom vi hava gjort nu i så många år?»
and to speak to the priests of the house of the LORD of hosts, and to the prophets, saying, "Should I weep in the fifth month, separating myself, as I have done these so many years?"
4 Så kom då HERREN Sebaots ord till mig; han sade:
Then the word of the LORD of hosts came to me, saying,
5 Säg till allt folket i landet och till prästerna: När I nu under sjuttio år haven hållit faste- och klagodagar i femte och i sjunde månaden, har det då varit åt mig som I haven hållit fasta?
"Speak to all the people of the land, and to the priests, saying, 'When you fasted and mourned in the fifth and in the seventh month for these seventy years, did you at all fast to me, really to me?
6 Och när I äten och dricken, är det icke då för eder egen räkning som I äten och dricken?
When you eat, and when you drink, do you not eat for yourselves, and drink for yourselves?
7 Haven I icke förnummit de ord som HERREN lät predika genom forna tiders profeter, medan Jerusalem ännu tronade i god ro med sina städer omkring sig, och medan Sydlandet och Låglandet ännu voro bebodda?
Aren't these the words which the LORD proclaimed by the former prophets, when Jerusalem was inhabited and in prosperity, and its cities around her, and the Negev and the lowland were inhabited?'"
8 Vidare kom HERRENS ord till Sakarja; han sade:
The word of the LORD came to Zechariah, saying,
9 Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisen varandra kärlek och barmhärtighet.
"Thus has the LORD of hosts spoken, saying, 'Execute true judgment, and show kindness and compassion every man to his brother.
10 Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»
Do not oppress the widow, nor the fatherless, the foreigner, nor the poor; and let none of you devise evil against his brother in your heart.'
11 Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.
But they refused to listen, and turned their backs, and stopped their ears, that they might not hear.
12 ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.
Yes, they made their hearts as hard as flint, lest they might hear the law, and the words which the LORD of hosts had sent by his Spirit by the former prophets. Therefore great wrath came from the LORD of hosts.
13 Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa;
It has come to pass that, as he called, and they refused to listen, so they will call, and I will not listen," said the LORD of hosts;
14 utan jag skall förströ dem såsom genom en stormvind bland allahanda hednafolk som de icke känna.» Så har nu landet blivit öde efter dem, så att ingen färdas där, vare sig fram eller tillbaka; ty de hava så gjort det ljuvliga landet till en ödemark.
"but I will scatter them with a whirlwind among all the nations which they have not known. Thus the land was desolate after them, so that no man passed through nor returned: for they made the pleasant land desolate."
