< Sakaria 1 >

1 I åttonde månaden av Darejaves' andra regeringsår kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten, han sade:
In the eighth month, in the second year of Darius, came the word of the LORD unto Zechariah the son of Berechiah, the son of Iddo, the prophet, saying,
2 Svårt förtörnad var HERREN på edra fäder.
The LORD hath been sore displeased with your fathers.
3 Säg därför nu till folket så säger HERREN Sebaot: Vänden om till mig, säger HERREN Sebaot, så vill jag vända om till eder, säger HERREN Sebaot.
Therefore say thou unto them, Thus saith the LORD of hosts: Return unto me, saith the LORD of hosts, and I will return unto you, saith the LORD of hosts.
4 Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter predikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra onda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra och aktade icke på mig säger HERREN.
Be ye not as your fathers, unto whom the former prophets cried, saying, Thus saith the LORD of hosts, Return ye now from your evil ways, and from your evil doings: but they did not hear, nor hearken unto me, saith the LORD.
5 Edra fäder, var äro de? Och profeterna, leva de kvar evinnerligen?
Your fathers, where are they? and the prophets, do they live for ever?
6 Nej, men mina ord och mina rådslut, de som jag betrodde åt mina tjänare profeterna, de träffade ju edra fäder, så att de måste vända om och säga: »Såsom HERREN Sebaot hade beslutit att göra med oss, och såsom våra vägar och våra gärningar förtjänade, så har han ock gjort med oss.»
But my words and my statutes, which I commanded my servants the prophets, did they not overtake your fathers? and they turned and said, Like as the LORD of hosts thought to do unto us, according to our ways, and according to our doings, so hath he dealt with us.
7 På tjugufjärde dagen i elfte månaden, det är månaden Sebat, i Darejeves' andra regeringsår, kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten; han sade:
Upon the four and twentieth day of the eleventh month, which is the month Shebat, in the second year of Darius, came the word of the LORD unto Zechariah the son of Berechiah, the son of Iddo, the prophet, saying,
8 Jag hade en syn om natten: Jag fick se en man som red på en röd häst; och han höll stilla bland myrtenträden i dalsänkningen. Och bakom honom stodo andra hästar, röda, bruna och vita.
I saw in the night, and behold a man riding upon a red horse, and he stood among the myrtle trees that were in the bottom; and behind him there were horses, red, sorrel, and white.
9 Då frågade jag: »Vad betyda dessa, min herre?» Ängeln som talade med mig svarade mig: »Jag vill låta dig förstå vad dessa betyda.»
Then said I, O my lord, what are these? And the angel that talked with me said unto me, I will shew thee what these be.
10 Och mannen som stod bland myrtenträden tog till orda och sade: »Det är dessa som HERREN har sänt ut till att fara omkring på jorden.»
And the man that stood among the myrtle trees answered and said, These are they whom the LORD hath sent to walk to and fro through the earth.
11 Och själva togo de till orda och sade till HERRENS ängel, som stod bland myrtenträden: »Vi hava farit omkring på jorden och hava funnit hela jorden lugn och stilla.»
And they answered the angel of the LORD that stood among the myrtle trees, and said, We have walked to and fro through the earth, and, behold, all the earth sitteth still, and is at rest.
12 Då tog HERRENS ängel åter till orda och sade: »HERRE Sebaot, huru länge skall det dröja, innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred på dem i sjuttio år.»
Then the angel of the LORD answered and said, O LORD of hosts, how long wilt thou not have mercy on Jerusalem and on the cities of Judah, against which thou hast had indignation these threescore and ten years?
13 Och HERREN svarade ängeln som talade med mig goda och tröstliga ord;
And the LORD answered the angel that talked with me with good words, [even] comfortable words.
14 och ängeln som talade med mig sade sedan till mig: »Predika och säg: Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Jerusalem och Sion;
So the angel that talked with me said unto me, Cry thou, saying, Thus saith the LORD of hosts: I am jealous for Jerusalem and for Zion with a great jealousy.
15 och jag är storligen förtörnad på hednafolken, som sitta så säkra; ty när jag var allenast litet förtörnad, hjälpte de ytterligare till att fördärva.
And I am very sore displeased with the nations that are at ease: for I was but a little displeased, and they helped forward the affliction.
16 Därför säger HERREN så: Jag vill åter vända mig till Jerusalem i barmhärtighet; mitt hus skall där bliva uppbyggt, säger HERREN Sebaot, och mätsnöret skall spännas över Jerusalem.
Therefore thus saith the LORD: I am returned to Jerusalem with mercies; my house shall be built in it, saith the LORD of hosts, and a line shall be stretched forth over Jerusalem.
17 Ytterligare må du predika och säga: Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola mina städer få njuta överflöd av goda håvor; ja, HERREN skall ännu en gång trösta Sion, och ännu en gång skall han utvälja Jerusalem.»
Cry yet again, saying, Thus saith the LORD of hosts: My cities through prosperity shall yet be spread abroad; and the LORD shall yet comfort Zion, and shall yet choose Jerusalem.
18 Sedan lyfte jag upp mina ögon och fick då se fyra horn.
And I lifted up mine eyes, and saw, and behold four horns.
19 Då frågade jag ängeln som talade med mig: »Vad betyda dessa?» Han svarade mig: »Detta är de horn som hava förstrött Juda, Israel och Jerusalem.»
And I said unto the angel that talked with me, What be these? And he answered me, These are the horns which have scattered Judah, Israel, and Jerusalem.
20 Sedan lät HERREN mig se fyra smeder.
And the LORD shewed me four smiths.
21 Då frågade jag: »I vad ärende hava dessa kommit?» Han svarade: »De förra voro de horn som förströdde Juda, så att ingen kunde upplyfta sitt huvud; men nu hava dessa kommit för att injaga skräck hos dem, och för att slå av hornen på de hednafolk som hava lyft sitt horn mot Juda land, till att förströ dess inbyggare.»
Then said I, What come these to do? And he spake, saying, These are the horns which scattered Judah, so that no man did lift up his head: but these are come to fray them, to cast down the horns of the nations, which lifted up their horn against the land of Judah to scatter it.

< Sakaria 1 >