< Höga Visan 1 >
1 Sångernas sång av Salomo.
The song of songs, which is Solomon's.
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
Let him kiss me with the kisses of his mouth: for your love is better than wine.
3 Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
Because of the savour of your good ointments your name is as ointment poured forth, therefore do the virgins love you.
4 Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
Draw me, we will run after you: the king has brought me into his chambers: we will be glad and rejoice in you, we will remember your love more than wine: the upright love you.
5 Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
I am black, but comely, O all of you daughters of Jerusalem, as the tents of Kedar, as the curtains of Solomon.
6 Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
Look not upon me, because I am black, because the sun has looked upon me: my mother's children were angry with me; they made me the keeper of the vineyards; but mine own vineyard have I not kept.
7 »Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
Tell me, O you whom my soul loves, where you feed, where you make your flock to rest at noon: for why should I be as one that turns aside by the flocks of your companions?
8 »Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
If you know not, O you fairest among women, go your way forth by the footsteps of the flock, and feed your kids beside the shepherds' tents.
9 »Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
I have compared you, O my love, to a company of horses in Pharaoh's chariots.
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
Your cheeks are comely with rows of jewels, your neck with chains of gold.
11 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
We will make you borders of gold with studs of silver.
12 »Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
While the king sits at his table, my spikenard sends forth the smell thereof.
13 Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
A bundle of myrrh is my well-beloved unto me; he shall lie all night between my breasts.
14 Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
My beloved is unto me as a cluster of camphire in the vineyards of Engedi.
15 »Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
Behold, you are fair, my love; behold, you are fair; you have doves' eyes.
16 »Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
Behold, you are fair, my beloved, yea, pleasant: also our bed is green.
17 Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
The beams of our house are cedar, and our rafters of fir.