Höga Visan 1
1 Sångernas sång av Salomo.
The Song of songs, which is Solomon's.
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
Let him kiss me with the kisses of his mouth: for thy breasts are better than wine.
3 Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
And the smell of thine ointments is better than all spices: thy name is ointment poured forth; therefore do the young maidens love thee.
4 Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
They have drawn thee: we will run after thee, for the smell of thine ointments: the king has brought me into closet: let us rejoice and be glad in thee; we will love thy breasts more than wine: righteousness loves thee.
5 Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
I am black, but beautiful, ye daughters of Jerusalem, as the tents of Kedar, as the curtains of Solomon.
6 Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
Look not upon me, because I am dark, because the sun has looked unfavourably upon me: my mother's sons strove with me; they made me keeper in the vineyards; I have not kept my own vineyard.
7 »Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
Tell me, [thou] whom my soul loves, where thou tendest thy flock, where thou causest [them] to rest at noon, lest I become as one that is veiled by the flocks of thy companions.
8 »Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
If thou know not thyself, thou fair one among women, go thou forth by the footsteps of the flocks, and feed thy kids by the shepherd's tents.
9 »Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
I have likened thee, my companion, to my horses in the chariots of Pharao.
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
How are thy cheeks beautiful as [those] of a dove, thy neck as chains!
11 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
We will make thee figures of gold with studs of silver.
12 »Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
So long as the king was at table, my spikenard gave forth its smell.
13 Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
My kinsman is to me a bundle of myrrh; he shall lie between my breasts.
14 Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
My kinsman is to me a cluster of camphor in the vineyards of Engaddi.
15 »Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
Behold, thou art fair, my companion; behold, thou art fair; thine eyes are doves.
16 »Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
Behold, thou art fair, my kinsman, yea, beautiful, overshadowing our bed.
17 Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
The beams of our house are cedars, our ceilings are of cypress.
