< Höga Visan 1 >

1 Sångernas sång av Salomo.
Laa rhoek khuikah Laa he Solomon kah ni.
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
Namah hlo tah misurtui lakah then tih a ka dongkah moknah neh kai m'mok lah sue.
3 Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
Namah tah situi bo neh na then pai tih situi loh na ming a puem pai. Te dongah ni hula rhoek long nang n'lungnah.
4 Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
Namah hnukah kai m'mawt lamtah yong mai sih. Kai he manghai loh amah imhman la n' khuen coeng. Rhoihui Namah ah ka omngaih uh tih ka kohoe uh. Nang kah hlo rhoek tah misurtui lakah ka poek uh tih vanat la nang n'lungnah uh.
5 Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
Ka muem cakhaw Jerusalem nu rhoek tah Kedar dap banglam khaw, Solomon himbaiyan banglam khaw rhoeprhui mai.
6 Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
Khomik loh kai n'hmuh tih ka muem dongah nim kai nan hmuh pawh? Ka manu ca rhoek te kai taengah sai tih misurdum aka hung la kai n'khueh uh. Kamah taengkah ka misurdum ka hung pawt ah.
7 »Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
Ka hinglu kah a lungnah te kamah taengah thui lah. Melam na luem sak? Khothun ah melam na kol sak? Te boel tah balae tih na hui rhoek kah tuping taengah aka kulup bangla ka om?
8 »Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
Huta rhoek khuiah sakthen te na ming pawt atah boiva kholaeh ah namah cet. Na maae-ca te aka dawn rhoek kah dungtlungim ah luem sak.
9 »Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
Ka cangyaeh namah tah Pharaoh leng dongkah ka marhang manu kam puet sak.
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
Na kam te aitlaeng neh, na rhawn khaw oidik neh damyal mai.
11 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
Nang hamla sui aitlaeng neh cak hnathawn khaw n'saii bitni.
12 »Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
Kamah kah rhai-ul tah manghai amah loh a caboei dongah a hmuehmuei la a khueh.
13 Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
Kamah hlo kah murrah cun tah kamah ham ka rhangsuk laklo ah rhaeh coeng.
14 Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
Kamah taengkah kamah hlo tah Engedi misurdum kah tlansum thaihsu ni.
15 »Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
Ka cangyaeh tah na rhoep ne, vahui na mik khaw na sakthen ne.
16 »Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
Ka hlo nang tah na sakthen ne, mah kah soengca hingsuep khaw naepnoi bal.
17 Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
Lamphai tah mah im kah tungpum saeh lamtah hmaical tah mah kah paekhop saeh.

< Höga Visan 1 >