Höga Visan 8
1 Ack att du vore såsom en min broder, ammad vid min moders bröst! Om jag då mötte dig därute, så finge jag kyssa dig, och ingen skulle tänka illa om mig därför.
Aw nang loe kam no ih tahnutui nae thangqoi baktiah ohsak han ka koeh; tasa bangah kang hnuk naah, nang to kang mok han, ue, mi mah doeh kasae na thui o mak ai.
2 Jag finge då ledsaga dig, föra dig in i min moders hus, och du skulle undervisa mig; kryddat vin skulle jag giva dig att dricka, saft från mitt granatträd.
Nang to kang zaeh moe, kai thuitaekkung, kam no imthung ah kang caeh haih han; hmuihoih misurtui hoi pomegranat thingthai tui to kang naeksak han.
3 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.
Anih ih banqoi ban to lu kang hngoeng haih, a bantang ban hoiah kai ang takoih.
4 Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill.
Aw Jerusalem canunawk, angmah koeh ah angthawk ai karoek to, ka tlangai to palawt o hmah, tiah lok kang thuih o.
5 Vem är hon som kommer hitupp från öknen, stödd på sin vän? »Där under äppelträdet väckte jag dig; där var det som din moder hade fött dig, där födde dig hon som gav dig livet.
Angmah ih tlangai khaeah amha, praezaek hoiah angzo kami loe mi aa? Shulam tangla ih lok Epal kung tlim ah nang to kang qoengsak: to ah nam no mah ang pomh; to ah nam no mah ang tapen boeh.
6 Hav mig såsom en signetring vid ditt hjärta, såsom en signetring på din arm. Ty kärleken är stark såsom döden, dess trängtan obetvinglig såsom dödsriket; dess glöd är såsom eldens glöd, en HERRENS låga är den. (Sheol h7585)
Kai hae na palung nuiah catui daeng ah loe, na ban tampawk nuiah tacik to daeng ah; amlunghaih loe duekhaih baktiah thacak; uthaih palungthin loe taprong baktiah palung maengh; anih loe hmaipalai baktiah kangh moe, thacak hmai kangqong baktiah oh. (Sheol h7585)
7 De största vatten förmå ej utsläcka kärleken, strömmar kunna icke fördränka den. Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bliva försmådd.»
Amlunghaih loe pop parai tui mah paduek thai ai, vapui tui mah doeh pazawk thai ai; amlunghaih tawnh pongah, kami mah a tawnh ih hmuennawk boih paek han koeh cadoeh, kasae thuihaih om toengtoeng vop tih.
8 »Vi hava en syster, en helt ung, som ännu icke har någon barm. Vad skola vi göra med vår syster, när tiden kommer, att man vill vinna henne?»
Aicae mah tanuh maeto a tawnh o, anih loe tahnu doeh om ai vop; anih to zu ah dueng o nahaeloe, anih hanah timaw a sak pae o han?
9 »Är hon en mur, så bygga vi på den ett krön av silver; men är hon en dörr, så bomma vi för den med en cederplanka.»
Anih loe sipae ah om nahaeloe, anih nuiah sumkanglung imsang to ka sak pae o han; anih loe thok ah om nahaeloe, anih to sidar thingphaek hoiah ka padap o han.
10 »Jag är en mur, och min barm är såsom tornen därpå; så blev jag i hans ögon en kvinna som var ynnest värd.»
Kai loe sipae ah ka oh, kai ih tahnu loe kasang imnawk baktiah oh; to pongah a hmaa ah palung han koiah ka oh.
11 En vingård ägde Salomo i Baal-Hamon, den vingården lämnade han åt väktare; tusen siklar silver var kunde de hämta ur dess frukt.
Solomon loe Baal Hamon ah misur takha maeto tawnh; to misur takha loe minawk hanah toepsak; athaih to caak o pongah kami maeto boih mah sumkanglung phoisa sangto sinh o.
12 Men min vingård, den har jag själv i min vård. Du, Salomo, må taga dina tusen, och två hundra må de få, som vakta dess frukt.
Kai ih misur takha loe ka hmaa ah oh, kaimah han khue ni oh; Aw Solomon, phoisa sangto loe nangmah hanah suem ah, cumvai hnetto loe takha khenzawnkung hanah paek ah.
13 »Du lustgårdarnas inbyggerska, vännerna lyssna efter din röst; låt mig höra den.»
Takha thungah kaom kami, nam puinawk loe na lok to tahngaih o; kai doeh lok na tahngaisak toeng ah.
14 »Skynda åstad, min vän, lik en gasell eller lik en ung hjort, upp på de välluktrika bergen.»
Ka tlangai, karangah angzo ah, hmuihoih maenawk nui ih tasuk baktiah angzo ah.
