Höga Visan 6
1 »Min vän har gått ned till sin lustgård, till sina välluktrika blomstersängar, för att låta sin hjord beta i lustgårdarna och för att plocka liljor.
Kagi kagonamo'ma aravama ohe hentofa mofamoka kagu'aretima hunka kavesima nentana nera iga vu'ne? Kaza huta hakegahunanki, ina kantega rukrahera huno vu'ne?
2 Jag är min väns, och min vän är min, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
Avesima nentoa ne'mo'a mananentake zama me'nea hoza'arega uramino, sipisipi afuzaga'a kegava nehuno liliema nehaza tra'zamofo amosre'a asenaku vu'ne.
3 Du är skön såsom Tirsa, min älskade, ljuvlig såsom Jerusalem, överväldigande såsom en härskara.
Nagra nagu'aretima hu'na navesi nentoa nemofo suza manugeno, nagu'aretima hu'na avesima nentoa ne'mo'a, nagri suza mani'neankino, agra liliema nehaza trazampi sipisipi afuzaga kegava huno vano nehie.
4 Vänd bort ifrån mig dina ögon, ty de hava underkuvat mig. Ditt hår är likt en hjord av getter som strömma nedför Gilead.
Kagra hentofa a'ni'a mani'nankeno, kavufgaretira Tirza kumamo'ma hiaza huno so'e zantfa hu'ne. Kagra Jerusalemi kumamo'ma knare'zantfama hiaza hunka knarezantfa nehunka, sondia vahe'mo'zama krauefama (flek) eri'za otizankna hu'nane.
5 Dina tänder likna en hjord av tackor, nyss uppkomna ur badet, allasammans med tvillingar, ofruktsam är ingen ibland dem.
Kavuraga keamne huo, na'ankure kavugura koro nehue. Kazokamo'a hagerimo'ma rukranto krantoma nehiaza nehigeno, meme afu kevumo'za Giliati agonafinti takaure takaure hu'za eramizankna hu'ne.
6 Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja.
Meni sipisipi afu ti frente'za azeri agru hazageno efe anentake hiankna kavemo'a hu'ne. Anagamine fenkamine kavemo'a tragave huno knare zantfa hu'neankino, regasima nehankeno'a efeke huno knare nehie.
7 Sextio äro drottningarna, och åttio bihustrurna, och tärnorna en otalig skara.
Tare kameragemokea kavugosama refite'nana tavaravefintira pomigreneti, zafa ragamofo avufgaretima hiaza huno koranke nehie.
8 Men en enda är hon, min duva, min fromma, hon, sin moders endaste, hon, sin fostrarinnas utkorade. När jungfrur se henne, prisa de henne säll, drottningar och bihustrur höja hennes lov.
Kini ne'mofo a'nea 60'a kuini manizageno, henka a'ne'a 80'a manizageno, ohampriga'a vene omase mofa'nea mani'nazanagi,
9 Vem är hon som där blickar fram lik en morgonrodnad, skön såsom månen, strålande såsom solen, överväldigande såsom en härskara?
nagri maho nama agra hiranto zaga mani'neankino, agra ruzahu knazaga mani'ne. Nerera'ma magoke'ma ante'neno agrikuke'ma nehia mofa mani'ne. Muna'nemo'za agrira husga hunentazageno, kini nemofo a'neramimo'zane henka a'neramimo'zane vene omase mofanemo'zanena zagame hu'za agi'a erisga nehaze.
10 Till valnötslunden gick jag ned, för att glädja mig åt grönskan i dalen, för att se om vinträden hade slagit ut, om granatträden hade fått blommor.
Iza avufgafinti rumsa nehie? Avufgafintira ikamo'ma remsama nehiaza nehigeno, zagemofo avunasisimo'ma nehiaza nehigeno, sondia vahe'mo'za krauvefa eri'za oti'zankna huno konarari'amo'a hentofaza hu'ne.
11 Oförtänkt satte mig då min kärlek upp på mitt furstefolks vagnar.
Krepimo'ene pomigreneti zafamo'ma amosrema ahege, asinama eri marege'ma hu'ne'nia ome ke'naku, zafa rgama renentea zafa hoza agupofi urami'noe.
12 »Vänd om, vänd om, du brud från Sulem, vänd om, vänd om, så att vi få se på dig.» »Vad finnen I att se hos bruden från Sulem, där hon rör sig såsom i vapendans?»
Navesizamo'a ugagota kva ne'mofo karisifi me'nege'na kena antahina nehu'na antri nehue.
Ete rukrahe hunka eno. Sulamu kumateti mofamoka ete eno, ete egeta kagamneno. Higeno mofamo'a huno, Tarefima manimpima hu'za zamagama netrazafina, Nagafare nagenakura nehaze?
