Höga Visan 1
1 Sångernas sång av Salomo.
2 Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
Osculetur me osculo oris sui. Quia meliora sunt ubera tua vino, fragrantia unguentis optimis.
3 Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
Oleum effusum nomen tuum: ideo adolescentulæ dilexerunt te. Trahe me.
4 Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
Post te curremus in odorem unguentorum tuorum. Introduxit me rex in cellaria sua. Exultabimus et lætabimur in te, memores uberum tuorum super vinum. Recti diligunt te.
5 Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
Nigra sum, sed formosa, filiæ Ierusalem, sicut tabernacula Cedar, sicut pelles Salomonis.
6 Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
Nolite me considerare quod fusca sim, quia decoloravit me sol. Filii matris meæ pugnaverunt contra me, posuerunt me custodem in vineis: vineam meam non custodivi.
7 »Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
Indica mihi, quem diligit anima mea, ubi pascas, ubi cubes in meridie, ne vagari incipiam post greges sodalium tuorum.
8 »Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
Si ignoras te o pulcherrima inter mulieres, egredere, et abi post vestigia gregum, et pasce hœdos tuos iuxta tabernacula pastorum.
9 »Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
Equitatui meo in curribus Pharaonis assimilavi te amica mea.
10 Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
Pulchræ sunt genæ tuæ sicut turturis: collum tuum sicut monilia.
11 Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
Murenulas aureas faciemus tibi, vermiculatas argento.
12 »Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
Dum esset rex in accubitu suo, nardus mea dedit odorem suum.
13 Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
Fasciculus myrrhæ dilectus meus mihi, inter ubera mea commorabitur.
14 Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
Botrus Cypri dilectus meus mihi, in vineis Engaddi.
15 »Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
Ecce tu pulchra es amica mea, ecce tu pulchra es, oculi tui columbarum.
16 »Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
Ecce tu pulcher es dilecte mi, et decorus. Lectulus noster floridus.
17 Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
Tigna domorum nostrarum cedrina, laquearia nostra cypressina.
