Rut 4
1 Och Boas hade gått upp till stadsporten och satt sig där. Då hände sig att den bördeman som Boas hade talat om gick där fram; då nämnde han honom vid namn och sade: »Kom hit och sätt dig här.» Och han kom och satte sig.
E thuolono Boaz nodhi e dhoranga dala mobet kanyo. Ka wat Ruth mahie mane owachocha ne kadho kanyo, Boaz noluonge kawacho niya, “Rawane ka, osiepna, kendo bed piny ka.” Omiyo ngʼatno nodhi ire mobet piny.
2 Därefter tog Boas till sig tio män av de äldste i staden och sade: »Sätten eder här.» Och de satte sig.
Boaz nokawo jodongo apar mag dala kendo nowachonegi niya, “Beduru ane ka,” mine gitimo kamano.
3 Sedan sade han till bördemannen: »Det åkerstycke som tillhörde vår broder Elimelek har Noomi sålt, hon som kom tillbaka från Moabs land.
Eka nowachone wat Ruth mahie niya, “Naomi ma yande odwogo koa Moab dwaro ngʼama ngʼiew puodho mane mar owadwa Elimelek.
4 Därefter tänkte jag att jag skulle underrätta dig därom och säga: Köp det inför dem som här sitta och inför mitt folks äldste. Om du vill taga det efter bördesrätt, så säg mig det, så att jag får veta det, ty ingen annan äger bördesrätt än du och, näst dig, jag själv.» Han sade: »Jag vill taga det efter bördesrätt.»
Ne aneno ni ber mondo aket wachni e nyimi kendo aket parono e nyim joma obedo kagi kendo e nyim jodongo mag jowa, mondo ingʼiewe. Ka inyalo ware to ware, to ka ok inyal timo kamano to nyisa mondo angʼe. Nikech onge ngʼama chielo man-gi ratiro mar timo kamano makmana in kende, kendo an ema aluwi.” Nowacho niya, “Abiro ngʼiewo puodhono.”
5 Då sade Boas: »När du köper åkern av Noomis hand, då köper du den ock av moabitiskan Rut, den dödes hustru, med skyldighet att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel.»
Eka Boaz nowacho niya, “E odiechiengʼ ma iningʼiewie puodhono kuom Naomi kendo kuom Ruth nyar Moab, ema inikawie chi ngʼat mothono, mondo ichung nying ngʼat mothono kaachiel gi mwandune.”
6 Bördemannen svarade: »Då kan jag icke begagna mig av min bördesrätt, ty jag skulle därmed fördärva min egen arvedel. Börda du åt dig vad jag skulle hava bördat, ty jag kan icke göra det.»
Kane wat dhakono owinjo wachno, nowacho niya, “Ka kamano to kare ok anyal ware nikech mano nyalo miyo akel chandruok ne mwanduna awuon. In ema mondo iware in iwuon. An ok anyal timo mano.”
7 Men när någon bördade något eller avtalade ett byte, var det fordom sed i Israel att han, till stadfästelse av ett sådant avtal, drog av sig sin sko och gav den åt den andre; och detta gällde såsom ett vittnesbörd i Israel.
E kinde machon e piny Israel, mondo ne gimoro owar ma mi ngʼat machielo, ne chuno ni ngʼato achiel kuom jogo nyaka lony wuochene kendo omi ngʼat machielo, mano ne miyo winjruogno ok nyal loki. Mano e yo mane igurogo gimoro amora mane iwilo gi chik e piny Israel.
8 Så sade nu bördemannen till Boas: »Köp du det»; och han drog därvid av sig sin sko.
Kuom mano, wat dhakono nowachone Boaz niya, “In, ema mondo ingʼiewe.” Kendo nolonyo wuochene.
9 Då sade Boas till de äldste och till allt folket: »I ären i dag vittnen till att jag nu har köpt av Noomis hand allt vad som har tillhört Kiljon och Mahelon.
Eka Boaz nolando ne jodongo gi ji duto kowacho niya, “Kawuono udoko joneno ka angʼiewo kuom Naomi mwandu duto mag Elimelek gi Kilion kod Malon.
10 Därjämte har jag ock köpt moabitiskan Rut, Mahelons hustru, till hustru åt mig, för att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel, på det att den dödes namn icke må bliva utrotat bland hans bröder eller ur porten till hans stad. I ären i dag vittnen härtill.»
Ruth nyar Moab, ma chi Malon, bende asekawo kaka chiega, mondo achung-go nying ngʼat motho gi mwandune, mondo nyinge kik lal e dier anywolane, kata e kitabu mondikie nying joma odak e dala-ka. Kawuononi udoko joneno!”
11 Och allt folket i stadsporten, så ock de äldste, svarade: »Ja, och HERREN låte den kvinna som nu går in i ditt hus bliva lik Rakel och Lea, de båda som hava byggt upp Israels hus. Och må du förkovra dig storligen i Efrata och göra dig ett namn i Bet-Lehem.
Eka jodongo kaachiel gi ji duto mane ni e rangach nowacho niya, “Wan joneno. Mad Jehova Nyasaye mi dhako mabiro e dalani ochal gi Rael gi Lea, ma nochungo dhood Israel, kargi ji ariyo. Mad ibed ngʼat maduongʼ ei Efratha kendo ibed ngʼat marahuma ei Bethlehem.
12 Och blive ditt hus såsom Peres' hus, hans som Tamar födde åt Juda, genom de avkomlingar som HERREN skall giva dig med denna unga kvinna.»
Koa kuom nyithindo ma Jehova Nyasaye biro miyi kuom dhakoni ma pod tin-ni, mad odi bi chal gi mar Perez mane Tamar onywolo ne Juda.”
13 Så tog då Boas Rut till sig, och hon blev hans hustru, och han gick in till henne; och HERREN gav henne livsfrukt, och hon födde en son.
Kuom mano Boaz nokawo Ruth mine odoko chiege. Bangʼe noriwore kode, kendo Jehova Nyasaye nomiyo omako ich, kendo nonywolo nyathi ma wuowi.
14 Då sade kvinnorna till Noomi: »Lovad vare HERREN, som i dag har så gjort, att det icke fattas dig en bördeman som skall få ett namn i Israel!
Mon nowachone Naomi niya, “Opak Jehova Nyasaye kawuononi nikech ok osejwangʼi, nimar osemiyi nyakwari. Mad obed ngʼat marahuma e piny Israel duto!
15 Han skall bliva dig en tröstare och en försörjare på din ålderdom; ty din sonhustru, som har dig kär, har fött honom, hon som är mer för dig än sju söner.»
Obiro duogo ngimani kendo obiro riti ndalo ma iti. Nikech chi wuodi moheri kendo maberni moloyo yawuowi abiriyo, ema osenywole.”
16 Och Noomi tog barnet och lade det i sin famn och blev dess sköterska.
Eka Naomi nokawo nyathino mi noriwe e tiende, kendo ne orite.
17 Och grannkvinnorna sade: »Noomi har fått en son»; och de gåvo honom namn, de kallade honom Obed. Han blev fader till Isai, Davids fader.
Mon mane odak kanyo nowacho niya, “Naomi nigi wuowi.” Kendo negichake ni Obed. En ema ne en wuon Jesse ma wuon Daudi.
18 Och detta är Peres' släktregister: Peres födde Hesron;
Koro ma e anywola joka Perez: Perez ne en wuon Hezron,
19 Hesron födde Ram; Ram födde Amminadab;
Hezron ne en wuon Ram, Ram ne en wuon Aminadab,
20 Amminadab födde Naheson; Naheson födde Salma;
Aminadab ne en wuon Nashon, Nashon ne en wuon Salmon,
21 Salmon födde Boas; Boas födde Obed;
Salmon ne en wuon Boaz, Boaz ne en wuon Obed,
22 Obed födde Isai, och Isai födde David.
Obed ne en wuon Jesse, to Jesse ne en wuon Daudi.
