Rut 2
1 Men Noomi hade en frände på sin mans sida, en rik man av Elimeleks släkt, vid namn Boas.
Pea naʻe ʻia Naomi ha kāinga ʻo hono husepāniti, ko e tangata koloaʻia lahi ʻaupito, ʻi he fale ʻo ʻElimeleki, pea ko hono hingoa ko Poasi.
2 Och moabitiskan Rut sade till Noomi: »Låt mig gå ut på åkern och plocka ax efter någon inför vilkens ögon jag finner nåd.» Hon svarade henne: »Ja, gå, min dotter.»
Pea naʻe pehē ʻe Lute ko e fefine Moape kia Naomi, “Ke ke tuku au ke u ʻalu ni ki he ngoue, pea tufi ʻae ngaahi ʻuluʻi uite ʻo muimui ʻiate ia, ʻaia te u maʻu ai ʻae fiemālie ʻi hono ʻao.” Pea naʻe pehē ʻe ia kiate ia, “ʻĀ ʻeku tama, ke ke ʻalu.”
3 Då gick hon åstad och kom till en åker och plockade där ax efter skördemännen; och det hände sig så för henne att åkerstycket tillhörde Boas, som var av Elimeleks släkt.
Pea naʻe ʻalu ia, pea hoko ʻo tufi ʻi he ngoue ʻo muimui ʻi he kau tuʻusi: pea tā ne mālie ʻia ʻene hoko ki he potu ʻoe ngoue naʻe ʻia Poasi, ʻaia naʻe ʻi he kāinga ʻo ʻElimeleki.
4 Och Boas kom just då dit från Bet-Lehem; och han sade till skördemännen: »HERREN vare med eder.» De svarade honom: »HERREN välsigne dig.»
Pea, vakai, naʻe haʻu ʻa Poasi mei Petelihema, ʻo ne pehē ki he kau tuʻusi, “Ke ʻiate kimoutolu ʻa Sihova.” Pea naʻa nau tali ia ʻo pehē, “Ke tāpuaki koe ʻe Sihova.”
5 Och Boas frågade den bland tjänarna, som hade uppsikt över skördemännen: »Vem tillhör den unga kvinnan där?»
Pea naʻe pehē ʻe Poasi ki heʻene tamaioʻeiki naʻe fakanofo ki he kau tuʻusi, “Ko e fefine ʻo hai eni?”
6 Tjänaren som hade uppsikt över skördemännen svarade och sade: »Det är en moabitisk kvinna, den kvinna som med Noomi har kommit hit från Moabs land.
Pea leaange ʻe he tamaioʻeiki naʻe fakanofo ki he kau tuʻusi ʻo ne pehē, “Ko e fefine Moape ia naʻe haʻu mo Naomi mei he fonua ko Moape:”
7 Hon bad att hon skulle få plocka och hopsamla ax bland kärvarna, efter skördemännen; och så kom hon, och hon har hållit på allt sedan i morse ända till denna stund, utom att hon nyss har vilat något litet därinne.»
Pea naʻe pehē ʻe ia, “ʻOku ou kole kiate kimoutolu, tuku au ke u tufi ʻo tānaki muimui ʻi he kau tuʻusi ʻi he lotolotonga ʻoe ngaahi ū: ko ia naʻe haʻu ai ia, pea kuo ne fai maʻuaipē ia, talu mei he pongipongi ki he feituʻulaʻā ni kuo ne afe siʻi pe ia ki he fale.”
8 Då sade Boas till Rut: »Hör, min dotter: du skall icke gå bort och plocka ax på någon annan åker, ej heller gå härifrån, utan du skall hålla dig till mina tjänarinnor här.
Pea naʻe pehē ai ʻe Poasi kia Lute, “ʻE hoku ʻofefine, ʻoku ʻikai te ke fanongo? ʻOua naʻa ke ʻalu ki ha ngoue kehe ke tufi, pea ʻoua naʻa ke ʻalu mei heni, ka ke nofomaʻu pe ʻo ofi ki hoku kau fefine:
9 Se efter, var skördemännen arbeta på åkern, och gå efter dem; jag har förbjudit mina tjänare att göra dig något för när. Och om du bliver törstig, så gå till kärlen och drick av det som mina tjänare hämta.»
Ke ke sio pe ki he ngoue ʻoku nau tuʻusi, pea ke muimui ʻiate kinautolu: ʻikai kuo ʻosi ʻeku fekau ki he kau talavou ke ʻoua naʻa nau ala kiate koe? Pea ʻoka ke ka fieinu, ʻalu ki he ngaahi ʻaiʻanga inu ʻo inu, pea inu ʻaia kuo ʻutu ʻe he kau talavou.”
10 Då föll hon ned på sitt ansikte och bugade sig mot jorden och sade till honom: »Varför har jag funnit sådan nåd för dina ögon, att du tager dig an mig, fastän jag är en främling?»
Pea naʻe tōmapeʻe ia ki hono mata, pea punou ia ki he kelekele, ʻo ne pehē kiate ia, “Ko e hā kuo u ʻilo ai ʻae ʻofa ʻi ho ʻao, koeʻuhi ke ke fie tokanga ai kiate au, he ko e muli au?”
11 Boas svarade och sade till henne: »För mig har blivit berättat allt vad du har gjort mot din svärmoder efter din mans död, huru du har övergivit din fader och din moder och ditt fädernesland, och vandrat åstad till ett folk som du förut icke kände.
Pea naʻe tali ʻe Poasi ʻo ne pehē kiate ia, “Kuo fakahā ʻo lahi kiate au, ʻaia kotoa pē kuo ke fai ki hoʻo faʻē ʻi he fono, talu ʻae pekia ʻa ho husepāniti: pea mo hoʻo liʻaki hoʻo tamai mo hoʻo faʻē, pea mo e fonua naʻa ke tupu ai, pea kuo ke haʻu ki ha kakai naʻe ʻikai te ke tomuʻa ʻilo.
12 HERREN vedergälle dig för vad du har gjort; ja, må full lön tillfalla dig från HERREN, Israels Gud, till vilken du har kommit, för att finna tillflykt under hans vingar.»
Ke totongi ʻe Sihova ʻa hoʻo ngāue, pea ke foaki kiate koe ʻe Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli ʻae totongi lahi, ʻaia ko e kapakau ʻoʻona kuo ke haʻu ke falala ki ai.”
13 Hon sade: »Så må jag då finna nåd för dina ögon, min herre; ty du har tröstat mig och talat vänligt med din tjänarinna, fastän jag icke är såsom någon av dina tjänarinnor.»
Pea naʻe pehē ʻe ia, “Tuku ke u ʻilo ʻae ʻofa ʻi he ʻao ʻo hoku ʻeiki; he kuo ke fakafiemālieʻi au, pea kuo tau hoʻo lea ki he loto ʻo hoʻo kaunanga, neongo ʻoku ʻikai te u hangē ha taha ʻi hoʻo kaunanga.”
14 Och när måltidsstunden var inne, sade Boas till henne: »Kom hitfram och ät av brödet och doppa ditt brödstycke i vinet.» Då satte hon sig vid sidan av skördemännen; och han lade för henne rostade ax, och hon åt och blev mätt och fick därtill över.
Pea naʻe pehē ʻe Poasi kiate ia, ʻI he feituʻulaʻā kai ke ke haʻu ki heni, “Pea kai ʻi he mā, pea peke hoʻo konga mā ʻi he vaimahi.” Pea naʻe nofo ofi ia ki he kau tuʻusi: pea naʻa ne ʻatu kiate ia ʻae uite tunu, pea kai ʻe ia, pea mākona, pea naʻe toe.
15 Och när hon därefter stod upp för att plocka ax, bjöd Boas sina tjänare och sade: »Låten henne ock få plocka ax mellan kärvarna, och förfördelen henne icke.
Pea ʻi heʻene tuʻu hake ke tufi, naʻe fekau ʻe Poasi ki heʻene kau talavou, ʻo pehē, “Tuku ia ke tufi ʻi he lotolotonga ʻoe ngaahi ū, pea ʻoua naʻa fakamā ia:
16 Ja, I mån till och med draga ut strån ur knipporna åt henne och låta dem ligga, så att hon får plocka upp dem, och ingen må banna henne därför.»
pea tuku ke ngangana ʻae ngaahi faluku koeʻuhi ke ne maʻu ia, pea tuku ai pe ia, koeʻuhi ke ne tufi ia, pea ʻoua naʻa valoki ia.”
17 Så plockade hon ax på åkern ända till aftonen; och när hon klappade ut det som hon hade plockat, var det vid pass en efa korn.
Ko ia ne tufi ai ia ʻi he ngoue ko ia ʻo aʻu ki he efiafi pea naʻe tuki ʻe ia ʻaia kuo ne tufi: pea ko e efa nai ʻe taha ʻoe paʻale.
18 Och hon tog sin börda och gick in i staden, och hennes svärmoder fick se vad hon hade plockat. Därefter tog hon fram och gav henne vad hon hade fått över, sedan hon hade ätit sig mätt.
Pea naʻa ne toʻo hake ia, ʻo ʻalu ki he kolo: pea naʻe mamata ʻene faʻē ʻi he fono ki he meʻa naʻa ne tufi: pea ne ʻomi ia ʻo ʻatu ia kiate ia, ʻaia naʻa ne fakatoe, hili ʻene kai ʻo mākona.
19 Då sade hennes svärmoder till henne: »Var har du i dag plockat ax, och var har du arbetat? Välsignad vare han som har tagit sig an dig!» Då berättade hon för sin svärmoder hos vem hon hade arbetat; hon sade: »Den man som jag i dag har arbetat hos heter Boas.»
Pea naʻe pehē ʻe heʻene faʻē ʻi he fono kiate ia, “Naʻa ke tufi ki fē he ʻaho ni? Pea naʻa ke ngāue ki fē koe?” Ke monūʻia pe ia ʻaia naʻa ne tokangaʻi koe. Pea naʻa ne fakahā ki heʻene faʻē ʻi he fono ʻaia naʻa ne ngāue mo ia, ʻo ne pehē, “Ko e tangata naʻaku ngāue ʻi ai he ʻaho ni ko Poasi hono hingoa.”
20 Då sade Noomi till sin sonhustru: »Välsignad vare han av HERREN, därför att han icke har undandragit sig att bevisa godhet både mot de levande och mot de döda!» Och Noomi sade ytterligare till henne: »Den mannen är vår nära frände, en av våra bördemän.»
Pea naʻe pehē ʻe Naomi ki heʻene tama ʻi he fono, “Ke monūʻia pe ia ʻia Sihova, ʻaia ʻoku ʻikai tuku ʻene fai angaʻofa ki he moʻui, pea mo e mate.” Pea naʻe pehē ʻe Naomi kiate ia, “Ko e tangata kāinga ofi ia kiate kitaua, ko e tokotaha ʻo hota kāinga ʻoku ofi lahi.”
21 Moabitiskan Rut sade: »Han sade ock till mig: 'Håll dig till mina tjänare, ända till dess att de hava inbärgat hela min skörd.'»
Pea naʻe pehē ʻe Lute ko e fefine Moape, naʻa ne pehē foki kiate au, “Ke ke fai maʻu pe ke ofi ki heʻeku kau talavou, ke ʻoua ke ʻosi ʻeku tuʻusi ʻeku taʻu kotoa.”
22 Då sade Noomi till sin sonhustru Rut: »Ja, det är bäst, min dotter, att du går med hans tjänarinnor, så att man icke behandlar dig illa, såsom det kunde ske på en annan åker.»
Pea naʻe pehē ʻe Naomi kia Lute ko ʻene tama ʻi he fono, “ʻA ʻeku tama, ʻOku lelei ia, koeʻuhi ke ke ʻalu kituʻa mo ʻene kau kaunanga, koeʻuhi ke ʻoua naʻa ʻilo koe ʻi ha ngoue kehe ʻe taha.”
23 Så höll hon sig då till Boas' tjänarinnor och plockade ax där, till dess både korn- och veteskörden voro avslutade. Men hon bodde hos sin svärmoder.
Ko ia naʻe ʻalu maʻu pe ia mo e kau kaunanga ʻa Poasi, ke fai ʻene tufi ke ʻoua ke hili ʻae fetuku ʻae taʻu paʻale mo e taʻu uite: pea naʻe nofo ia mo ʻene faʻē ʻi he fono.
