< Romarbrevet 7 >

1 Eller veten I icke, mina bröder -- jag talar ju till sådana som känna lagen -- att lagen råder över en människa för så lång tid som hon lever?
Vennad ja õed, (ma räägin siin inimestele, kes tunnevad seadust), kas te ei näe, et seadusel on volitused kellegi üle ainult siis, kui ta on elus?
2 Så är ju en gift kvinna genom lag bunden vid sin man, så länge denne lever; men om mannen dör, då är hon löst från den lag som band henne vid mannen.
Näiteks abielunaine on seaduse järgi oma abikaasaga seotud sel ajal, kui abikaasa on elus, aga kui mees sureb, siis saab naine vabaks oma seaduslikust kohustusest mehe ees.
3 Alltså, om hon giver sig åt en annan man, medan hennes man lever, så kallas hon äktenskapsbryterska; men om mannen dör, då är hon fri ifrån lagen, så att hon icke är äktenskapsbryterska, om hon giver sig åt en annan man.
Seega, kui naine elab teise mehega sel ajal, kui tema abikaasa elab, rikub naine abielu. Aga kui naise mees sureb ja ta abiellub seejärel teise mehega, siis ei ole ta abielurikkumises süüdi.
4 Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud.
Samamoodi, mu sõbrad, olete surnud seadusele Kristuse ihu kaudu ning seega kuulute nüüd kellelegi teisele − Kristusele, kes äratati surnuist üles −, et me võiksime elada viljakat elu Jumalale.
5 Ty medan vi ännu voro i ett köttsligt väsende, voro de syndiga lustar, som uppväcktes genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt döden.
Sel ajal kui meid valitses vana olemus, tegutsesid meis patused ihad (nagu nähtub seadusest) ja tõid kaasa surma.
6 Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det varunder vi förr höllos fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende.
Aga nüüd oleme seadusest vabastatud ning oleme surnud sellele, mis hoiab meid ahelais, et me saaksime teenida vaimu uudsuses ja mitte seaduse vana kirjatähte.
7 Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden skulle jag icke hava lärt känna, om icke genom lagen; ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt: »Du skall icke hava begärelse.»
Mida me siis järeldame? Et seadus on patt? Muidugi mitte! Ma ei oleks teadnud, mis on patt, kui seadus ei oleks seda määratlenud. Ma ei oleks mõistnud, et teiste inimeste asjade endale tahtmine on vale, kui ei oleks seadust, mis ütleb: „Ära ihalda endale seda, mis kuulub kellelegi teisele.“
8 Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död.
Kuid selle käsu kaudu leidis patt võimaluse õhutada minus igasuguseid isekaid soove, sest ilma seaduseta on patt surnud.
9 Jag levde en gång utan lag; men när budordet kom, fick synden liv,
Ma elasin, mõistmata, mida seadus tegelikult tähendab, aga kui sain aru käsu tähendusest, ärkas patt taas ellu ja ma surin.
10 och jag hemföll åt döden. Så befanns det att budordet, som var givet till liv, det blev mig till död;
Ma avastasin, et seesama käsk, mis oli mõeldud elu toomiseks, tõi hoopis surma,
11 ty då synden fick tillfälle, förledde den mig genom budordet och dödade mig genom det.
sest patt leidis käsu kaudu mooduse minu petmiseks ja kasutas käsku minu tapmiseks!
12 Alltså är visserligen lagen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott.
Siiski on seadus püha ja käsk püha, õige ja hea.
13 Har då verkligen det som är gott blivit mig till död? Bort det! Men synden har blivit det, för att så skulle varda uppenbart att den var synd, i det att den genom något som självt var gott drog över mig död; och så skulle synden bliva till övermått syndig, genom budordet.
Kas nüüd miski, mis on hea, tapab mind? Muidugi mitte! Kuid patt ilmutab end patuna, kasutades head minu surma põhjustamiseks. Niisiis ilmneb käsu abil, kui halb on patt tegelikult.
14 Vi veta ju att lagen är andlig, men jag är av köttslig natur, såld till träl under synden.
Me mõistame, et seadus on vaimulik, kuid ma olen liigagi inimlik, patu ori.
15 Ty jag kan icke fatta att jag handlar såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag.
Ma tõesti ei saa aru, mis toimub. Ma teen seda, mida ma ei taha teha, ja ma vihkan seda, mida ma teen!
16 Om jag nu gör det som jag icke vill, så giver jag mitt bifall åt lagen och vidgår att den är god.
Aga kui ma ütlen, et ma teen seda, mida ma ei taha, näitab see, et ma tunnistan, et seadus on hea ja õige.
17 Så är det nu icke mer jag som gör sådant, utan synden, som bor i mig.
Seega ei ole see enam mina, kes seda teeb, vaid minus elav patt,
18 Ty jag vet att i mig, det är i mitt kött, bor icke något gott; viljan är väl tillstädes hos mig, men att göra det goda förmår jag icke.
sest ma tean, et minus ei ole midagi head selles osas, mis puutub minu patusesse inimolemusse. Kuigi ma tahan teha head, ei ole ma selleks võimeline.
19 Ja, det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag.
Head, mida ma teha tahan, ma ei tee; samal ajal halba, mida ma ei taha teha, seda ma just teen!
20 Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det icke mer jag som gör det, utan synden, som bor i mig.
Ometi kui ma teen seda, mida ma ei taha teha, siis ei tee seda mina, vaid minus elav patt.
21 Så finner jag nu hos mig, som har viljan att göra det goda, den lagen, att det onda fastmer är tillstädes hos mig.
See on põhimõte, mille olen avastanud: kui ma tahan teha seda, mis on hea, on alati olemas ka halb.
22 Ty efter min invärtes människa har jag min lust i Guds lag;
Minu sisemisele olemusele valmistab Jumala seadus rõõmu,
23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, en som ligger i strid med den lag som är i min håg, en som gör mig till fånge under syndens lag, som är i mina lemmar.
kuid ma näen enda sees tegutsemas teistsugust seadust, mis on sõjajalal seadusega, mida mu mõistus on otsustanud järgida, ja nii olen ma minu sees oleva patu seaduse vang.
24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? --
Olen äärmiselt õnnetu! Kes päästab mind sellest ihust, mis põhjustab mu surma? Tänu Jumalale, Sest tema teeb seda Jeesuse Kristuse, meie Issanda kaudu!
25 Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag, sådan jag är i mig själv, visserligen med min håg Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.
Olukord on selline: kuigi ma ise otsustan mõistusega kuuletuda Jumala seadusele, järgib mu inimloomus patu seadust.

< Romarbrevet 7 >