Romarbrevet 4
1 Vad skola vi då säga om Abraham, vår stamfader efter köttet?
What then shall we say that Abraham, our forefather, has discovered?
2 Om Abraham blev rättfärdig av gärningar, så har han ju något att berömma sig av. Dock icke inför Gud.
If Abraham was indeed justified by works, he had something to boast about, but not before God.
3 Ty vad säger skriften? »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.»
For what does the Scripture say? “Abraham believed God, and it was credited to him as righteousness.”
4 Den som håller sig till gärningar, honom bliver lönen tillräknad icke på grund av nåd, utan på grund av förtjänst.
Now the wages of the worker are not credited as a gift, but as an obligation.
5 Men den som icke håller sig till gärningar, utan tror på honom som gör den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.
However, to the one who does not work, but believes in Him who justifies the wicked, his faith is credited as righteousness.
6 Så prisar ock David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet, utan gärningar:
And David speaks likewise of the blessedness of the man to whom God credits righteousness apart from works:
7 »Saliga äro de vilkas överträdelser äro förlåtna, och vilkas synder äro överskylda.
“Blessed are they whose lawless acts are forgiven, whose sins are covered.
8 Salig är den man som Herren icke tillräknar synd.»
Blessed is the man whose sin the Lord will never count against him.”
9 Gäller nu detta ordet »salig» de omskurna allenast eller ock de oomskurna? Vi säga ju att »tron räknades Abraham till rättfärdighet».
Is this blessing only on the circumcised, or also on the uncircumcised? We have been saying that Abraham’s faith was credited to him as righteousness.
10 Huru blev den honom då tillräknad? Skedde det sedan han hade blivit omskuren, eller medan han ännu var oomskuren? Det skedde icke sedan han hade blivit omskuren, utan medan han ännu var oomskuren.
In what context was it credited? Was it after his circumcision, or before? It was not after, but before.
11 Och han undfick omskärelsens tecken såsom ett insegel på den rättfärdighet genom tron, som han hade, medan han ännu var oomskuren. Ty så skulle han bliva en fader för alla oomskurna som tro, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem.
And he received the sign of circumcision as a seal of the righteousness that he had by faith while he was still uncircumcised. So then, he is the father of all who believe but are not circumcised, in order that righteousness might be credited to them.
12 Han skulle ock bliva en fader för omskurna, nämligen för sådana som icke allenast äro omskurna, utan ock vandra i spåren av den tro som vår fader Abraham hade, medan han ännu var oomskuren.
And he is also the father of the circumcised who not only are circumcised, but who also walk in the footsteps of the faith that our father Abraham had before he was circumcised.
13 Det var nämligen icke genom lag som Abraham och hans säd undfick det löftet att han skulle få världen till arvedel; det var genom rättfärdighet av tro.
For the promise to Abraham and his offspring that he would be heir of the world was not given through the law, but through the righteousness that comes by faith.
14 Ty om de som låta det bero på lag skola få arvedelen, så är tron till intet nyttig, och löftet är gjort om intet.
For if those who live by the law are heirs, faith is useless and the promise is worthless,
15 Vad lagen kommer åstad är ju vredesdom; men där ingen lag finnes, där finnes icke heller någon överträdelse.
because the law brings wrath. And where there is no law, there is no transgression.
16 Därför måste det bero på tro, för att det skulle vara av nåd, så att löftet kunde bliva beståndande för all hans säd, icke blott för dem som hörde till lagens folk, utan ock för dem som allenast hade Abrahams tro. Han är ju allas vår fader,
Therefore, the promise comes by faith, so that it may rest on grace and may be guaranteed to all Abraham’s offspring—not only to those who are of the law, but also to those who are of the faith of Abraham. He is the father of us all.
17 enligt detta skriftens ord: »Jag har bestämt dig till att bliva en fader till många folk»; han är detta inför den Gud som han trodde, inför honom som gör de döda levande och kallar på de ting som icke äro till, likasom voro de till.
As it is written: “I have made you a father of many nations.” He is our father in the presence of God, in whom he believed, the God who gives life to the dead and calls into being what does not yet exist.
18 Och där ingen förhoppning fanns, där hoppades han ändå och trodde; och han kunde så bliva »en fader till många folk», efter vad som var förutsagt: »Så skall din säd bliva.»
Against all hope, Abraham in hope believed and so became the father of many nations, just as he had been told, “So shall your offspring be.”
19 Och han försvagades icke i sin tro, när han betänkte huru hans egen kropp var såsom död -- han var ju omkring hundra år gammal -- och huru jämväl Saras moderliv var såsom dött.
Without weakening in his faith, he acknowledged the decrepitness of his body (since he was about a hundred years old) and the lifelessness of Sarah’s womb.
20 Han tvivlade icke på Guds löfte i otro, utan blev fastmer starkare i sin tro; ty han ärade Gud
Yet he did not waver through disbelief in the promise of God, but was strengthened in his faith and gave glory to God,
21 och var fullt viss om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.
being fully persuaded that God was able to do what He had promised.
22 Därför räknades det honom ock till rättfärdighet.
This is why “it was credited to him as righteousness.”
23 Men att det så tillräknades honom, det är skrivet icke såsom gällde det allenast honom,
Now the words “it was credited to him” were written not only for Abraham,
24 utan det skulle gälla också oss; ty det skall tillräknas jämväl oss, oss som tro på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre,
but also for us, to whom righteousness will be credited—for us who believe in Him who raised Jesus our Lord from the dead.
25 vilken utgavs för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.
He was delivered over to death for our trespasses and was raised to life for our justification.
