Romarbrevet 4
1 Vad skola vi då säga om Abraham, vår stamfader efter köttet?
La ba tok boki ye wo Ibraim, te be mor tebwiye fiya?
2 Om Abraham blev rättfärdig av gärningar, så har han ju något att berömma sig av. Dock icke inför Gud.
No Ibraim fiya cerka fiye nangene ri ci kin fiyam ker kungka duwek, la kebo kabum Kwama.
3 Ty vad säger skriften? »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.»
La tak ye bifumro tok tiye? Ibraim ne bilenke Kwama nin, lan kiyeken cak-cake fiye ci wiye.
4 Den som håller sig till gärningar, honom bliver lönen tillräknad icke på grund av nåd, utan på grund av förtjänst.
Na weu nii wo ma nangen tiyeu, cuner cero mani a kiyeti na luma fiye ci wiye, la dike na ce.
5 Men den som icke håller sig till gärningar, utan tror på honom som gör den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.
La co wo manki nangeneu, lan ne bilenker nii wo cer no bwiran ker tiyeu, bilen ker cero kiye ken na cak-cake cinen.
6 Så prisar ock David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet, utan gärningar:
Dauda tok ker bibwiyer dor nii wo Kwama kiye nii cak-cakeu, ki bwini nangene.
7 »Saliga äro de vilkas överträdelser äro förlåtna, och vilkas synder äro överskylda.
La con toki, nob bibwiyereb nobo ci tab ciinen kero bwir ciyereu, buro bwirankereciyeu cumom-cumeu.
8 Salig är den man som Herren icke tillräknar synd.»
Nii bibwiyere wo kibi duware ce Kwwama mani a kiye cinenke ce tiyeu.
9 Gäller nu detta ordet »salig» de omskurna allenast eller ock de oomskurna? Vi säga ju att »tron räknades Abraham till rättfärdighet».
La bibwiyero tokeu ki no dor nubo biyem te la'u ki kwa ci, kaka kange cii nubo biyebo te lareu? Wori bon tok kero, “bilenker Ibraim me kiye cak-cake dor cer.”
10 Huru blev den honom då tillräknad? Skedde det sedan han hade blivit omskuren, eller medan han ännu var oomskuren? Det skedde icke sedan han hade blivit omskuren, utan medan han ännu var oomskuren.
La ci kiye co nyi? Ki bwiko Ibraim biyem tē lāre ce kaka co biyebo ka? Kebo mor biyeka, dila mor bwini biyeka te larek.
11 Och han undfick omskärelsens tecken såsom ett insegel på den rättfärdighet genom tron, som han hade, medan han ännu var oomskuren. Ty så skulle han bliva en fader för alla oomskurna som tro, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem.
Ibraim yo yirom biye kam bo wuro co dokka kangek bilenkere co cike fiya ca biye beu. Co bibwiyer yiromero wo, dok co ca yilam tee nubo ne bilenkereu gwam. Bwen duwal ci biyebeu. Nyori dike nungeu a kiye cinen cak-cake.
12 Han skulle ock bliva en fader för omskurna, nämligen för sådana som icke allenast äro omskurna, utan ock vandra i spåren av den tro som vår fader Abraham hade, medan han ännu var oomskuren.
Wori nungi con yilam tee nubo biyemeu buro kebo ka tē lā ceu biye meu dila kange nubo buro fuwaten naa ciyeti nur bilenker wo tee be Ibraim fuwau na nimre cii biyem tē lā ceu.
13 Det var nämligen icke genom lag som Abraham och hans säd undfick det löftet att han skulle få världen till arvedel; det var genom rättfärdighet av tro.
Wori noro ma Ibraim min kange naniya ceko, can yilam nii kwali dor bitinero boubo werfuneronin la bou cak-cake wo wo bilenkerer mineu.
14 Ty om de som låta det bero på lag skola få arvedelen, så är tron till intet nyttig, och löftet är gjort om intet.
Nā nubo burona werfundo ceu nob kwalib di, bilenker manki diker, la noro dubangum.
15 Vad lagen kommer åstad är ju vredesdom; men där ingen lag finnes, där finnes icke heller någon överträdelse.
La werfunero ki bom nyo ki funer, la fiye ki bwini werfunere di fuwa ka nyalek man.
16 Därför måste det bero på tro, för att det skulle vara av nåd, så att löftet kunde bliva beståndande för all hans säd, icke blott för dem som hörde till lagens folk, utan ock för dem som allenast hade Abrahams tro. Han är ju allas vår fader,
Lawo kin bilenker na noro yi dor lumar ri na bwangten naniyak Ibraimek gwam, kebo ka nubo bwangten werfun tiye, dila kange nubo buro yilam ki bilenke Ibraime. Cin Tee be gwam,
17 enligt detta skriftens ord: »Jag har bestämt dig till att bliva en fader till många folk»; han är detta inför den Gud som han trodde, inför honom som gör de döda levande och kallar på de ting som icke äro till, likasom voro de till.
Kambo mulangum mulangeu, “min yonen na yilam tee bi tenni, kila kila”. Ibraim kino kabum nii co wo ci ciya cikeu, con Kwama, wo ne nubo bwiya meu dume tiyeu, na cwo diker maniyeu, na bou na no wi.
18 Och där ingen förhoppning fanns, där hoppades han ändå och trodde; och han kunde så bliva »en fader till många folk», efter vad som var förutsagt: »Så skall din säd bliva.»
Wi yak kange dike bwiti bwiyeu, Ibraim ciya kange Kwama ki bi kwan neret dor kāba cek. La con yilam tee bi tenni kila-kilau kambo yim ceu,”Nyo naniyak mweko a yila tiye.”
19 Och han försvagades icke i sin tro, när han betänkte huru hans egen kropp var såsom död -- han var ju omkring hundra år gammal -- och huru jämväl Saras moderliv var såsom dött.
Kebo ki yobka mor bilenker. Ibraim nyumom ki bwiceu dolbo bōka bwek (wori cor cero kiyang kwini kwob) kange ciraka fiye borek wice ko.
20 Han tvivlade icke på Guds löfte i otro, utan blev fastmer starkare i sin tro; ty han ärade Gud
La ker nore Kwamaro, Ibaim tintang bo mor bwini neke bilenker, lanyeu, con ma bikwan mor bilenker la con ne Kwama duktangka.
21 och var fullt viss om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.
Co diim ki ciyaka Kwama ma cinen nor, la can di cinen.
22 Därför räknades det honom ock till rättfärdighet.
Lan kiye wo cak-cake cinen.
23 Men att det så tillräknades honom, det är skrivet icke såsom gällde det allenast honom,
La kero wo kiye ci ne neu, mukang bo nace na dor ceroce ki kwāce.
24 utan det skulle gälla också oss; ty det skall tillräknas jämväl oss, oss som tro på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre,
La mulangum ki bo ken. ki nii wo a kiye cinen tiye, bo nobo ba ne bilenker ki nii wo kung Yecu Tee luwe beu bwareu.
25 vilken utgavs för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.
Won co wuro ci neken co ker bwiran kerebe, lan kung co na fang bo.
