< Romarbrevet 3 >

1 Vilket företräde hava då judarna, eller vad gagn hava de av omskärelsen?
اَپَرَنْچَ یِہُودِنَح کِں شْریشْٹھَتْوَں؟ تَتھا تْوَکْچھیدَسْیَ وا کِں پھَلَں؟
2 Jo, ett stort företräde, på allt sätt; först och främst det, att de hava blivit betrodda med Guds löftesord.
سَرْوَّتھا بَہُونِ پھَلانِ سَنْتِ، وِشیشَتَ اِیشْوَرَسْیَ شاسْتْرَں تیبھْیودِییَتَ۔
3 Ty vad betyder det, om några av dem blevo trolösa? Kan då deras trolöshet göra Guds trofasthet om intet?
کَیشْچِدْ اَوِشْوَسَنے کرِتے تیشامْ اَوِشْوَسَناتْ کِمْ اِیشْوَرَسْیَ وِشْواسْیَتایا ہانِرُتْپَتْسْیَتے؟
4 Bort det! Må Gud stå såsom sannfärdig, om ock »var människa är en lögnare». Så är ju skrivet: »På det att du må finnas rättfärdig i dina ord och få rätt, när man sätter sig till doms över dig.»
کیناپِ پْرَکارینَ نَہِ۔ یَدْیَپِ سَرْوّے مَنُشْیا مِتھْیاوادِنَسْتَتھاپِیشْوَرَح سَتْیَوادِی۔ شاسْتْرے یَتھا لِکھِتَماسْتے، اَتَسْتْوَنْتُ سْوَواکْیینَ نِرْدّوشو ہِ بھَوِشْیَسِ۔ وِچارے چَیوَ نِشْپاپو بھَوِشْیَسِ نَ سَںشَیَح۔
5 Men är det nu så, att vår orättfärdighet tjänar till att bevisa Guds rättfärdighet, vad skola vi då säga? Kan väl Gud, han som låter vredesdomen drabba, vara orättfärdig? (Jag talar såsom vore det fråga om en människa.)
اَسْماکَمْ اَنْیایینَ یَدِیشْوَرَسْیَ نْیایَح پْرَکاشَتے تَرْہِ کِں وَدِشْیامَح؟ اَہَں مانُشاناں کَتھامِوَ کَتھاں کَتھَیامِ، اِیشْوَرَح سَمُچِتَں دَنْڈَں دَتّوا کِمْ اَنْیایِی بھَوِشْیَتِ؟
6 Bort det! Huru skulle Gud då kunna döma världen?
اِتّھَں نَ بھَوَتُ، تَتھا سَتِیشْوَرَح کَتھَں جَگَتو وِچارَیِتا بھَوِشْیَتِ؟
7 Och å andra sidan, om Guds sannfärdighet genom min lögnaktighet ännu mer har trätt i dagen, honom till ära, varför skall då jag likväl dömas såsom syndare?
مَمَ مِتھْیاواکْیَوَدَنادْ یَدِیشْوَرَسْیَ سَتْیَتْوینَ تَسْیَ مَہِما وَرْدّھَتے تَرْہِ کَسْمادَہَں وِچارےپَرادھِتْوینَ گَنْیو بھَوامِ؟
8 Och varför skulle vi icke »göra vad ont är, för att gott måtte komma därav», såsom man, för att smäda oss, påstår att vi göra, och såsom några föregiva att vi lära? -- Sådana få med rätta sin dom.
مَنْگَلارْتھَں پاپَمَپِ کَرَنِییَمِتِ واکْیَں تْوَیا کُتو نوچْیَتے؟ کِنْتُ یَیرُچْیَتے تے نِتانْتَں دَنْڈَسْیَ پاتْرانِ بھَوَنْتِ؛ تَتھاپِ تَدْواکْیَمْ اَسْمابھِرَپْیُچْیَتَ اِتْیَسْماکَں گْلانِں کُرْوَّنْتَح کِیَنْتو لوکا وَدَنْتِ۔
9 Huru är det alltså? Äro vi då något förmer än de andra? Ingalunda. Redan härförut har jag ju måst anklaga både judar och greker för att allasammans vara under synd.
اَنْیَلوکیبھْیو وَیَں کِں شْریشْٹھاح؟ کَداچَنَ نَہِ یَتو یِہُودِنو نْیَدیشِنَشْچَ سَرْوَّایوَ پاپَسْیایَتّا اِتْیَسْیَ پْرَمانَں وَیَں پُورْوَّمْ اَدَدامَ۔
10 Så är ock skrivet: »Ingen rättfärdig finnes, icke en enda.
لِپِ رْیَتھاسْتے، نَیکوپِ دھارْمِّکو جَنَح۔
11 Ingen förståndig finnes, ingen finnes som söker Gud.
تَتھا جْنانِیشْوَرَجْنانِی مانَوَح کوپِ ناسْتِ ہِ۔
12 Nej, alla hava de avvikit, allasammans hava de blivit odugliga, ingen finnes som gör vad gott är, det finnes ingen enda.
وِمارْگَگامِنَح سَرْوّے سَرْوّے دُشْکَرْمَّکارِنَح۔ ایکو جَنوپِ نو تیشاں سادھُکَرْمَّ کَروتِ چَ۔
13 En öppen grav är deras strupe, sina tungor bruka de till svek. Huggormsgift är inom deras läppar.
تَتھا تیشانْتُ وَے کَنْٹھا اَناورِتَشْمَشانَوَتْ۔ سْتُتِوادَں پْرَکُرْوَّنْتِ جِہْوابھِسْتے تُ کیوَلَں۔ تیشاموشْٹھَسْیَ نِمْنے تُ وِشَں تِشْٹھَتِ سَرْپَّوَتْ۔
14 Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.
مُکھَں تیشاں ہِ شاپینَ کَپَٹینَ چَ پُورْیَّتے۔
15 Deras fötter äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
رَکْتَپاتایَ تیشاں تُ پَدانِ کْشِپْرَگانِ چَ۔
16 Förödelse och elände är på deras vägar,
پَتھِ تیشاں مَنُشْیاناں ناشَح کْلیشَشْچَ کیوَلَح۔
17 och fridens väg känna de icke.
تے جَنا نَہِ جانَنْتِ پَنْتھانَں سُکھَدایِنَں۔
18 Guds fruktan är icke för deras ögon.»
پَرَمیشادْ بھَیَں یَتَّتْ تَچَّکْشُشورَگوچَرَں۔
19 Nu veta vi att allt vad lagen säger, det talar den till dem som hava lagen, för att var mun skall bliva tillstoppad och hela världen stå med skuld inför Gud;
وْیَوَسْتھایاں یَدْیَلِّکھَتِ تَدْ وْیَوَسْتھادھِینانْ لوکانْ اُدِّشْیَ لِکھَتِیتِ وَیَں جانِیمَح۔ تَتو مَنُشْیَماتْرو نِرُتَّرَح سَنْ اِیشْوَرَسْیَ ساکْشادْ اَپَرادھِی بھَوَتِ۔
20 ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt inför honom. Vad som kommer genom lagen är kännedom om synden.
اَتَایوَ وْیَوَسْتھانُرُوپَیح کَرْمَّبھِح کَشْچِدَپِ پْرانِیشْوَرَسْیَ ساکْشاتْ سَپُنْیِیکرِتو بھَوِتُں نَ شَکْشْیَتِ یَتو وْیَوَسْتھَیا پاپَجْنانَماتْرَں جایَتے۔
21 Men nu har, utan lag, en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittna om,
کِنْتُ وْیَوَسْتھایاح پرِتھَگْ اِیشْوَرینَ دییَں یَتْ پُنْیَں تَدْ وْیَوَسْتھایا بھَوِشْیَدْوادِگَنَسْیَ چَ وَچَنَیح پْرَمانِیکرِتَں سَدْ اِدانِیں پْرَکاشَتے۔
22 en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla dem som tro. Ty här är ingen åtskillnad.
یِیشُکھْرِیشْٹے وِشْواسَکَرَنادْ اِیشْوَرینَ دَتَّں تَتْ پُنْیَں سَکَلیشُ پْرَکاشِتَں سَتْ سَرْوّانْ وِشْواسِنَح پْرَتِ وَرْتَّتے۔
23 Alla hava ju syndat och äro i saknad av härligheten från Gud;
تیشاں کوپِ پْرَبھیدو ناسْتِ، یَتَح سَرْوَّایوَ پاپِنَ اِیشْوَرِییَتیجوہِیناشْچَ جاتاح۔
24 och de bliva rättfärdiggjorda utan förskyllan, av hans nåd, genom förlossningen i Kristus Jesus,
تَ اِیشْوَرَسْیانُگْرَہادْ مُولْیَں وِنا کھْرِیشْٹَکرِتینَ پَرِتْرانینَ سَپُنْیِیکرِتا بھَوَنْتِ۔
25 honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans blod. Så ville Gud -- då han i sin skonsamhet hade haft fördrag med de synder som förut hade blivit begångna -- nu visa att han dock var rättfärdig.
یَسْماتْ سْوَشونِتینَ وِشْواساتْ پاپَناشَکو بَلِی بھَوِتُں سَ ایوَ پُورْوَّمْ اِیشْوَرینَ نِشْچِتَح، اِتّھَمْ اِیشْوَرِییَسَہِشْنُتْواتْ پُراکرِتَپاپاناں مارْجَّنَکَرَنے سْوِییَیاتھارْتھْیَں تینَ پْرَکاشْیَتے،
26 Ja, så ville han i den tid som nu är lämna beviset för att han är rättfärdig. Härigenom skulle han både själv befinnas vara rättfärdig och göra den rättfärdig, som låter det bero på tro på Jesus.
وَرْتَّمانَکالِییَمَپِ سْوَیاتھارْتھْیَں تینَ پْرَکاشْیَتے، اَپَرَں یِیشَو وِشْواسِنَں سَپُنْیِیکُرْوَّنَّپِ سَ یاتھارْتھِکَسْتِشْٹھَتِ۔
27 Huru bliver det då med vår berömmelse? Den är utestängd. Genom vilken lag? Månne genom en gärningarnas lag? Nej, genom en trons lag.
تَرْہِ کُتْراتْمَشْلاگھا؟ سا دُورِیکرِتا؛ کَیا وْیَوَسْتھَیا؟ کِں کْرِیارُوپَوْیَوَسْتھَیا؟ اِتّھَں نَہِ کِنْتُ تَتْ کیوَلَوِشْواسَرُوپَیا وْیَوَسْتھَیَیوَ بھَوَتِ۔
28 Vi hålla nämligen före att människan bliver rättfärdig genom tro, utan laggärningar.
اَتَایوَ وْیَوَسْتھانُرُوپاح کْرِیا وِنا کیوَلینَ وِشْواسینَ مانَوَح سَپُنْیِیکرِتو بھَوِتُں شَکْنوتِیتْیَسْیَ رادّھانْتَں دَرْشَیامَح۔
29 Eller är Gud allenast judarnas Gud? Är han icke ock hedningarnas? Jo, förvisso också hedningarnas,
سَ کِں کیوَلَیِہُودِنامْ اِیشْوَرو بھَوَتِ؟ بھِنَّدیشِنامْ اِیشْوَرو نَ بھَوَتِ؟ بھِنَّدیشِنامَپِ بھَوَتِ؛
30 så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro, så ock de oomskurna genom tron.
یَسْمادْ ایکَ اِیشْوَرو وِشْواساتْ تْوَکْچھیدِنو وِشْواسیناتْوَکْچھیدِنَشْچَ سَپُنْیِیکَرِشْیَتِ۔
31 Göra vi då vad lag är om intet genom tron? Bort det! Vi göra tvärtom lag gällande.
تَرْہِ وِشْواسینَ وَیَں کِں وْیَوَسْتھاں لُمْپامَ؟ اِتّھَں نَ بھَوَتُ وَیَں وْیَوَسْتھاں سَںسْتھاپَیامَ ایوَ۔

< Romarbrevet 3 >