Romarbrevet 2

1 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.

E'ina hu'negu tamagra antahisazana rumo'za haviza hu'naze hutma refko huzmante gahazanagi, tamagranena anahukna hutma havi vahe mani'nazankitma mago'a kea osugahaze. Tamagrama rumokizamigu'ma havi vahe mani'nazanki'za zamata erigahaze hutama huzmantesazana, tamagranena anahukna hu'nazankino, tamagri'enena anazanke hurmantegahie. Na'ankure rumofoma refko nehamoka, kagranena ana hukna hu'nane.

2 Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.

Hagi antahi'none, Anumzamo'a fatgo avu'avazanteti, iza'o anazama hania vahera refko huno knazana amigahie.

3 Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?

Kagra rumozama anazama hazana refko hunezmantananki, nahigenka kagra zamagrikna hunananki, Anumzamo'ma refko huzmantesnifintira agateregahue hunka nehane?

4 Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?

Kagra nonkano knaza amunanagi knarezantfa huno agazone huneranteno, akoheranteno mani Anumzamo'ma kagri'enema mani'neana? E'i anazamo'a kagritera amneza me'nefi? Kagra nonkano knare'ma hunegantenoma kumipinti'ma kagu'a rukrahema hananegu'ma knama kaminoma ne-eazankura nontahino?

5 Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.

Hianagi krimpa'mo hankavetigenka kumimofoma kamagena humizankura kavenosie. E'i kagra'a, kefoza huno havizantfa hu'nea mizama erisana mizanka'a eri atru nehane. Na'ankure Anumzamo'a rimpahe kna ne-enkino fatgo hunoma refako huzama'a erinte'ama hugahie.

6 Ty »han skall vedergälla var och en efter hans gärningar».

Anumzamo'a zmavu'zamavama nehanaza avamente, magoke magokemofona mizana amitere hugahie.

7 Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet. (aiōnios g166)

Iza'zo knare zamuzma huvava hu'za nevu'za, ra zamagima erisagu nehake'za, himamu hankave erisigu nehake'za, haviza osniazanku nehakesamokizmia, Anumzamo manivava zmasimura zamigahie. (aiōnios g166)

8 Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.

Hu'neanagi Agra rimpa he'zana rukaha hutresigeno, iza'zoma zamagraguke nentahiza, tamage ke'mofo amage'ante zanku zamagena hunemiza, kefo avu'ava nehanaza vahete egahie.

9 Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.

Kefoza huno havizantfa hu'nea knazamo, kefozama huvava hu'za nevanaza vahetera egahie. Esera Jiu vahete eteno, anahukna huno megi'a vahete enena egahie.

10 Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.

Hu'neanagi masanentake avasesezama, ragi eri'zama, rimpa fruzana makama knare'zama nehaza vahe Anumzamo'a zamigahie. Esera Jiu vahe zamiteno, anantera anahukna huno megi'a vahera zamigahie.

11 Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;

Na'ankure Anumzamo'a magoke mofonkuke osuno, fatgo avesizanteti ana miko vahera refko nehie.

12 alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.

Na'ankure megi'a vahe'mo'za Anumzamofo kasege krenteneana ontahine'za kumira hugahazanagi, zamahe fanene hugahie. Jiu vahe'mo'za Anumzamofo kasege eri'naza vahe'mo'zama kumi'ma hanazana, ana kasegereti refkoa huzmanteno knazana zamigahie.

13 Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.

Hu'negu kasegema antahike'zama nehamo'za, Anumzamofo avurera fatgo osu'naze. Hianagi kasegema amage nentaza vahe'mo'za Anumzamofo avufina fatgoa hu'naze.

14 Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,

Na'ankure megi'a vahe'mo'za Anumzamofo kasegema krente'neana e'orinazanagi, zamagra zamagu'afina ko havizanki knarezanki hu'za nentahi'za amage'nentaze.

15 då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.

E'inahu'ma hazazamo zamagrira Anumzamofo kasegema zamagu'afi krenteneana erinteama nehaze. Ana hu'negu zamagra zamagu'afi nentahizageno, antahintahiza'zmimo'a zamasamino, knare'za nehazanki haviza nehazanki huno nezmasamie.

16 Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.

Hagi mago kna ne-enkino Anumzamo'a Jisas Kraisimpi ana miko vahe'mofo oku'a antahintahizmia refko hugahie. Ama Knare Musenkemo hu'nea kante neramasamue.

17 Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.

Hianagi tamagra Jiu vahe mani'none nehutma, Anumzamofo kasegemofonte mani'neta, Anumzamo'ene tragoteta mani'none hutma tamagra tamavufa erisaga nehaze.

18 Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;

Tamagra Agri'ma avesi'nea zana inazamo fatgo hune ko antahi'naze. Na'ankure agri kasegema korapa rempi huramigeta antahi'naze.

19 och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,

Tamagra zamavu asuhu vahe'mokizmi kama zamaveri nehuta, hanimpima mani'naza vahe'mokizmi tavi mani'none huta nehaza zankura, knare'za nehune hutma nehaze.

20 en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.

Tamagra tamagesama antahizana vahe'mo'zama neginagi avu'avazama nehaza vahe'mokizmi kana zamaveri nehune nehuta, mofavremokizmi Anumzamofo kana rempi hunezamune huta nehaze. Na'ankure Anumzamofo kasegefina, knare antahi'zane tamage'zana antahi vagare'none huta nentahize.

21 Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!

Tamagrama vahe'mokizmi rempi hunezamita, hagi nahigeta tamagra'a rempi huta nontahize? Tamagra musufa oseho huta nezmasamize. Hianagi tamagra'a musufa nosazo?

22 Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!

Tamagra ru venenene anene monkoza osiho huta nehazanagi, tamagra'a anazana nosazo? Tamagra havi anumzante mono huonteho nehuta, mono nozmifintira kumzafa nosazo?

23 Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,

Tamagra kasegema antahi'naza zankura tamufga erisaga nehaze. Hu'neanagi kasegema rutagrazana Anumzamofona ra agi eri haviza nehaze.

24 ty, såsom det är skrivet, »för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna».

Na'ankure avontafepima hu'neana, Megi'a vahe'mo'zama Anumzamofo agima huhavizama nehazana, na'ankure tamagrama haza avu'ava zante anahu kea nehaze hu'ne. (Ais 52:5, Izik 36:20.)

25 Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.

Na'ankure Jiu vahe'motma tavufga tgahu tamavutamava zamo'ma knare'ma hanie hanutma, kasegemofo amagema antesageno'e. Hianagi kasegema rutagrenageno'a tamavufga taga nehaza tamavutamavazamo'a amne'zankna hugahie.

26 Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?

Hagi megi'a vahe'mo'za zamavufaga taga osune'za, Anumzamofo kasegema amagema'antesazana, zamufga taga osu'naza zamo'a zamufga tgahu vahekna hugahaze.

27 Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.

Tamage amega avufga taga osu, megi'a vahepinti iza'o Anumzamofo kasege amagema antesimo, Jiu vahe oku tamavufga taga hu'nesaza vahe'mota Anumzamofo kasege amage nontesaza vahe'motagu keagafi manigahaze hu'za hurmantegahaze.

28 Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.

Hu'negu tamagra tamage Jiu vahera omani'naze. Na'ankure Jiu vahe'mo'zama kaseneramante'za oku tamavufga tgama huramante'naza zamo'a tamazeri Jiu vahera ose'ne.

29 Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.

Hianagi tamage Jiu vahe'ma mani'naku'ma hanu'za, kasegemofo amage antegahaze. Tamage oku avufgama taga hu'zana agu'afi tumo'amofo Anumzamofo Avamumo erifore hugahianki, amega avufgare erifore osugahie. E'inama nehaza vahe'mo'za vahe'mofo tegatirompage, Anumzamofontegati ra zamagima erisaza zanku nehakaze.