< Romarbrevet 14 >

1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter.
Reciban al débil en la fe, pero no para enjuiciar sus opiniones.
2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden.
Uno considera bien comer de todo. Otro que es débil come verduras.
3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom,
El que come no desprecie al que no come, y el que no come no juzgue al que come, porque Dios lo aceptó.
4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.
¿Quién eres tú para que juzgues al esclavo de otro? Para su amo está firme o cae. Será afirmado, porque el Señor es poderoso para sostenerlo.
5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.
Uno considera diferente un día de otro, pero otro considera iguales todos los días. Cada uno esté plenamente convencido de lo que piensa.
6 Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud.
El que observa el día, lo tiene en cuenta para el Señor. El que come, come para [el] Señor, porque da gracias a Dios. El que no come, no come para [el] Señor, y da gracias a Dios.
7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.
Porque ninguno de nosotros vive para él mismo, y ninguno muere para él mismo.
8 Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.
Si vivimos, para el Señor vivimos. Si morimos, para el Señor morimos. Así que, si vivimos o morimos, somos del Señor.
9 Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.
Para esto Cristo murió y volvió a vivir: para que sea Señor de [los] muertos y de los vivos.
10 Men du, varför dömer du din broder? Och du åter, varför föraktar du din broder? Vi skola ju alla en gång stå inför Guds domstol.
¿Por qué alguno de ustedes juzga a su hermano? O también tú, ¿por qué desprecias a tu hermano? Porque todos compareceremos ante el tribunal de Dios.
11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»
Pues está escrito: Yo vivo, dice [el] Señor, que ante Mí se doblará toda rodilla, y toda lengua confesará a Dios.
12 Alltså skall var och en av oss inför Gud göra räkenskap för sig själv.
Así que cada uno de nosotros dará cuenta a Dios.
13 Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.
Por tanto ya no nos juzguemos unos a otros, más bien decidan no poner tropiezo u ocasión de caer al hermano.
14 Jag vet väl och är i Herren Jesus viss om att intet i sig självt är orent; allenast om någon håller något för orent, så är det för honom orent.
Sé y me convencí en [el] Señor Jesús de que nada es impuro. Pero es impuro para el que lo considera impuro.
15 Om nu genom din mat bekymmer vållas din broder, så vandrar du icke mer i kärleken. Bliv icke genom din mat till fördärv för den som Kristus har lidit döden för.
Porque si tu hermano se ofende por lo que comes, ya no procedes según [el] amor. No destruyas con tu comida a aquél por quien Cristo murió.
16 Låten alltså icke det goda som I haven fått bliva utsatt för smädelse.
Que no hablen mal de lo bueno de ustedes.
17 Ty Guds rike består icke i mat och dryck, utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.
Porque el reino de Dios no es comida y bebida, sino justicia, paz y gozo en [el ]Espíritu Santo.
18 Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor.
El que en esto es un esclavo de Cristo es aceptable ante Dios y aprobado por los hombres.
19 Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse.
Así que persigamos lo que contribuye a la paz y a la mutua edificación.
20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo;
No destruyas la obra de Dios por causa de una comida. En verdad todas las cosas son limpias, pero es malo que una persona cause una ofensa por lo que come.
21 du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten.
Bueno es no comer carne, ni beber vino, ni [hacer] algo en lo que tu hermano se ofenda, se debilite o tropiece.
22 Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt.
Tú tienes fe. Tenla para ti mismo delante de Dios. Inmensamente feliz el que no se juzga en lo que aprueba.
23 Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd.
Pero el que duda sobre lo que come, se acusa, porque no [comió] por fe. Todo lo que no es por fe es pecado.

< Romarbrevet 14 >