< Romarbrevet 14 >
1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter.
Kintu kun biswas te komjur ase, tai logote eku bisar kotha nadiyi kene, taike grohon koribi.
2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden.
Biswas thaka ekjon to sob khabo pare, kintu komjur thaka ekjon to khali pata-sata he khai.
3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom,
Etu karone kun pora sob khai, tai pora ekjon kun eku nakhai taike ninda koribo nadibi; aru jun manu nakhai tai bhi kha ekjon ke bisar na koribi. Kelemane Isor pora taike grohon kori loise.
4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.
Apuni kun ase dusra laga nokor ke bisar kori bole to? Tai nijor laga malik age te he tai khara korithake, nohoile giri thake. Kintu taike uthai dibo kelemane, Probhu pora taike khara kori dibole pare.
5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.
Ekjon pora din ekta to dusra din pora bhal eneka bhabona kore, kintu kunba pora sob din to eke eneka bhabona kore. Sob manu pora nijor monte he thik biswas koribo lage.
6 Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud.
Kun pora din alag ulaikene mani ase, tai Probhu laga naam te mani loi ase; aru jun manu khai ase, Isor ke dhanyavad diya nisena, Probhu laga naam te khai ase. Jun manu nakhai, Isor ke dhanyavad diya nisena Probhu laga naam te nakhabi.
7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.
Kelemane amikhan kun bhi nijor nimite jinda nathake, nohoile nijor karone namore.
8 Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.
Jodi amikhan jinda thakile, Probhu nimite ase, aru jodi morile bhi, Probhu nimite he mori ase. Etu nimite, jodi amikhan jinda thakilebi morile bhi Probhu nimite he ase.
9 Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.
Etu nimite he Khrista mori jaise aru jinda hoise, titia he Tai jinda thaka khan aru mori kene thaka khan sob laga Probhu hobo.
10 Men du, varför dömer du din broder? Och du åter, varför föraktar du din broder? Vi skola ju alla en gång stå inför Guds domstol.
Kintu apuni kele bhai khan uporte bisar kori ase? Aru apuni kele bhai khan ke ninda kori ase? Kelemane amikhan sob Isor pora bisar korate khara koribo.
11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»
Kelemane eneka likha ase, Probhu he koise, “Moi jinda thaka tak,” sob Moi age te athukaribo, Aru sob manu nijor jiba pora Isor ke shikar koribo.”
12 Alltså skall var och en av oss inför Gud göra räkenskap för sig själv.
Etu karone amikhan sob nijor laga kaam Isor logot te janai dibo.
13 Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.
Etu karone etiya pora amikhan ekjon he ekjon laga bisar nakoribo, kintu tai laga bhai laga theng nalagibo nimite, nohoile bhal laga rasta bondh nakoribo nimite monte rakhibo.
14 Jag vet väl och är i Herren Jesus viss om att intet i sig självt är orent; allenast om någon håller något för orent, så är det för honom orent.
Moi jani ase aru Probhu Jisu naam te thik jani loise, sapha nohua jinis eku bhi nai, kintu kun pora nohoi eneka bhabona kore tai nimite sapha nohoi.
15 Om nu genom din mat bekymmer vållas din broder, så vandrar du icke mer i kärleken. Bliv icke genom din mat till fördärv för den som Kristus har lidit döden för.
Kelemane apuni ki khai ase, etu pora bhai laga mon jokhom kori dile, apuni morom te nathake. Apuni ki khai ase etu pora Khrista kun karone morise Taike nosto na koribi.
16 Låten alltså icke det goda som I haven fått bliva utsatt för smädelse.
Etu karone ki bhal ase eneka apuni pora mani loi ase, etu biya nisena kobole nadibi.
17 Ty Guds rike består icke i mat och dryck, utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.
Kelemane Isor laga rajyo to kha luwa nimite nohoi, kintu Pobitro Atma te dharmikta, aru shanti aru khushi nimite ase.
18 Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor.
Kun pora Khrista ke eneka pora sewa kore Isor ke bhi aru manu ke bhi khushi kore.
19 Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse.
Etu karone, ki shanti ase aru ki pora mili kene ekjon-ekjon ke banabo pare etu bisaribi.
20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo;
Kha luwa nimite Isor laga kaam nosto na koribi. Sob jinis to hosa bhi sapha ase, kintu ekjon laga kha luwa pora jodi kunba theng lagi bole dise koile, titia etu to galti ase.
21 du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten.
Jodi mangso aru angur ros kha nimite bhai ekjon ke theng lagikena, aru tai paap kori jai nohoile komjur hoijai, tinehoile eitu khan nakhaile he bhal hobo.
22 Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt.
Apuni laga ki biswas ase, apuni majote he rakhibi. Kun he nijor pora mani luwa sob te nijorke galti nabhabi, etu manu asishit ase.
23 Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd.
Kintu kunba pora jodi duita mon kori biya bhabona pora khai koile, etu nijorke ninda kori ase, kelemane etu to biswas pora nohoi. Aru ki biswas te nohoi, etu sob to paap ase.