Romarbrevet 14

1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter.

Võtke vastu need, kellel on veel raskusi Jumalasse uskumisega, ja ärge astuge vaidlusse isiklike arvamuste üle.

2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden.

Üks inimene võib arvata, et ta võib kõike süüa, samal ajal teine, kelle usk on nõrk, sööb ainult aedvilju.

3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom,

Need, kes söövad kõike, ei tohi halvustada neid, kes ei söö, ja need, kes ei söö, ei tohi arvustada neid, kes söövad, sest Jumal võtab nad mõlemad vastu.

4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.

Mis õigust on teil kellegi teise teenija üle kohut mõista? Tema enda isand on see, kes otsustab, kas ta teeb õigesti või valesti. Issanda abiga suudavad nad õiguse poolel seista.

5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.

Mõned peavad mõnda päeva olulisemaks kui teisi, samas kui teised peavad kõiki päevi ühesuguseks. Igaüks peaks oma mõtteis täielikult veendunud olema.

6 Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud.

Need, kes austavad erilist päeva, teevad seda Issandale; ja need, kes söövad ilma muretsemata, teevad seda Issandale, sest nad tänavad Jumalat. Samal ajal need, kes väldivad teatud asjade söömist, teevad seda Issandale ja ka nemad annavad tänu Jumalale.

7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.

Keegi meist ei ela iseendale ega sure iseendale.

8 Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.

Kui elame, siis elame Issandale, või kui sureme, siis sureme Issandale − seega kas me elame või sureme, me kuulume Issandale.

9 Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.

Sel põhjusel Kristus suri ja ärkas jälle ellu − et ta saaks olla nii surnute kui ka elavate Issand.

10 Men du, varför dömer du din broder? Och du åter, varför föraktar du din broder? Vi skola ju alla en gång stå inför Guds domstol.

Miks te siis arvustate oma kaasusklikke? Miks te põlgate oma kaasusklikke? Sest me kõik seisame Jumala kohtutrooni ees.

11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»

Sest Pühakiri ütleb: „„Sama kindlalt kui ma elan, “ütleb Issand, „peavad kõik põlved kummarduma minu ees ja iga keel kuulutab, et ma olen Jumal.““

12 Alltså skall var och en av oss inför Gud göra räkenskap för sig själv.

Seega peab igaüks meist oma teguviisi Jumala ees selgitama.

13 Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.

Seepärast ärgem enam mõistkem üksteise üle kohut, vaid otsustagem hoopis, et me ei pane takistusi oma kaasusklike teele ega sunni neid langema.

14 Jag vet väl och är i Herren Jesus viss om att intet i sig självt är orent; allenast om någon håller något för orent, så är det för honom orent.

Ma olen kindel − mind on veennud Issand Jeesus −, et miski ei ole iseenesest tseremoniaalselt ebapuhas. Aga kui keegi peab seda ebapuhtaks, siis on see tema jaoks ebapuhas.

15 Om nu genom din mat bekymmer vållas din broder, så vandrar du icke mer i kärleken. Bliv icke genom din mat till fördärv för den som Kristus har lidit döden för.

Kui teie kaasusklikku haavab teie toiduküsimus, siis ei käitu te enam armastavalt. Ärge hävitage kedagi, kelle eest Kristus suri, toiduga, mida valite söömiseks.

16 Låten alltså icke det goda som I haven fått bliva utsatt för smädelse.

Ärge laske head, mida teete, vääriti kujutada,

17 Ty Guds rike består icke i mat och dryck, utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.

sest Jumala riik ei ole söömine ja joomine, vaid õigesti elamine ning rahu ja rõõmu omamine Pühas Vaimus.

18 Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor.

Igaüks, kes teenib Kristust niimoodi, on Jumalale meelepärane ja teised tunnustavad teda.

19 Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse.

Käigem siis rahurajal ja leidkem võimalusi üksteise julgustamiseks.

20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo;

Ärge hävitage Jumala tööd vaidlustega toidu üle. Kõik on puhas, kuid on vale süüa ja teisi haavata.

21 du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten.

Parem on mitte süüa liha ja mitte juua veini ega teha midagi muud, mis paneks kaasuskliku komistama.

22 Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt.

See, mida te isiklikult usute, on teie ja Jumala vaheline asi. Õnnelikud on need, kes ei mõista end hukka, tehes seda, mida nad õigeks peavad!

23 Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd.

Aga kui teil on kahtlusi, kas millegi söömine on õige või vale, siis ei peaks sööma, sest te pole veendunud, et see on õige. Mis ei põhine kindlal veendumusel, on patt.