< Romarbrevet 14 >
1 Om någon är svag i tron, så upptagen honom dock vänligt, utan att döma över andras betänkligheter.
Now accept one who is weak in faith, but not for disputes over opinions.
2 Den ene har tro till att äta vad som helst, under det att den som är svag allenast äter vad som växer på jorden.
One person has faith to eat all things, but the one who is weak eats only vegetables.
3 Den som äter må icke förakta den som icke äter. Ej heller må den som icke äter döma den som äter; ty Gud har upptagit honom,
Do not let the one who eats despise the one who does not eat. Do not let the one who does not eat judge the one who eats, for God has accepted him.
4 och vem är du som dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer allenast hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående, ty Herren är mäktig att hålla honom stående.
Who are you who judge another's servant? To his own lord he stands or falls. Yes, he will be made to stand, for the Lord has power to make him stand.
5 Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne.
One esteems one day as more important; and another one esteems every day alike. Let each one be fully convinced in his own mind.
6 Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om någon avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han tackar Gud.
The one who observes the day, observes it to the Lord; and the one who does not observe the day, he does not observe it to the Lord. The one who eats, he eats to the Lord; since he gives thanks to God. And the one who does not eat, he does not eat to the Lord, and gives thanks to God.
7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.
For none of us lives to himself, and none dies to himself.
8 Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.
For if we live, we live to the Lord. Or if we die, we die to the Lord. If therefore we live or die, we are the Lord's.
9 Ty därför har Kristus dött och åter blivit levande, att han skall vara herre över både döda och levande.
For to this end Messiah died, and lived again, that he might be Lord of both the dead and the living.
10 Men du, varför dömer du din broder? Och du åter, varför föraktar du din broder? Vi skola ju alla en gång stå inför Guds domstol.
But you, why do you judge your brother? Or you again, why do you despise your brother? For we will all stand before the judgment seat of God.
11 Ty det är skrivet: »Så sant jag lever, säger Herren, för mig skola alla knän böja sig, och alla tungor skola prisa Gud.»
For it is written, "'As I live,' says the Lord, 'to me every knee will bow. Every tongue will confess to God.'"
12 Alltså skall var och en av oss inför Gud göra räkenskap för sig själv.
So then each one of us will give account of himself to God.
13 Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.
Therefore let us not judge one another any more, but judge this rather, not to put a stumbling block in a brother's way, or an occasion for falling.
14 Jag vet väl och är i Herren Jesus viss om att intet i sig självt är orent; allenast om någon håller något för orent, så är det för honom orent.
I know, and am persuaded in the Lord Yeshua, that nothing is unclean of itself; except that to him who considers anything to be unclean, to him it is unclean.
15 Om nu genom din mat bekymmer vållas din broder, så vandrar du icke mer i kärleken. Bliv icke genom din mat till fördärv för den som Kristus har lidit döden för.
Yet if because of food your brother is grieved, you walk no longer in love. Do not destroy with your food him for whom Messiah died.
16 Låten alltså icke det goda som I haven fått bliva utsatt för smädelse.
Then do not let your good be slandered,
17 Ty Guds rike består icke i mat och dryck, utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.
for the Kingdom of God is not eating and drinking, but righteousness, peace, and joy in the Ruach ha-Kodesh.
18 Den som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och håller provet inför människor.
For he who serves Messiah in these things is acceptable to God and approved by people.
19 Vi vilja alltså fara efter det som länder till frid och till inbördes uppbyggelse.
So then, let us follow after things which make for peace, and things by which we may build one another up.
20 Bryt icke för mats skull ned Guds verk. Väl är allting rent, men om ätandet för någon är en stötesten, så bliver det för den människan till ondo;
Do not overthrow God's work for food's sake. All things indeed are clean, however it is evil for anyone who creates a stumbling block by eating.
21 du gör väl i att avhålla dig från att äta kött och dricka vin och från annat som för din broder bliver en stötesten.
It is good to not eat meat, drink wine, or do anything by which your brother stumbles, or is offended, or is made weak.
22 Den tro du har må du hava för dig själv inför Gud. Salig är den som icke måste döma sig själv, när det gäller något som han har prövat vara rätt.
The faith you have, keep between yourself and God. Happy is the one who does not judge himself in that which he approves.
23 Men om någon hyser betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke sker av tro. Ty allt som icke sker av tro, det är synd.
But he who doubts is condemned if he eats, because it is not of faith; and whatever is not of faith is sin.