Romarbrevet 12
1 Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.
I entreat you, then, friends, by the mercies of God, to offer your bodies as a living and holy sacrifice, acceptable to God, for this is your rational worship.
2 Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt. (aiōn g165)
Do not conform to the fashion of this world; but be transformed by the complete change that has come over your minds, so that you may discern what God’s will is – all that is good, acceptable, and perfect. (aiōn g165)
3 Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
In fulfilment of the charge with which I have been entrusted, I tell every one of you not to think more highly of themselves than they ought to think, but to think until they learn to think soberly – in accordance with the measure of faith that God has allotted to each.
4 Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
For, just as in the human body there is a union of many parts, and each part has its own function,
5 så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.
so we, by our union in Christ, many though we are, form but one body, and individually we are related one to another as its parts.
6 Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
Since our gifts differ in accordance with the particular charge entrusted to us, if our gift is to preach, let our preaching correspond to our faith;
7 har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;
if it is to minister to others, let us devote ourselves to our ministry; the teacher to their teaching,
8 är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
the counselor to their counsel. Let the person who gives in charity do so with a generous heart; let the person who is in authority exercise due diligence; let the person who shows kindness do so in a cheerful spirit.
9 Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
Let your love be sincere. Hate the wrong; cling to the right.
10 Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.
In the love of the community of the Lord’s followers, be affectionate to one another; in showing respect, set an example of deference to one another;
11 Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
never flagging in zeal; fervent in spirit; serving the Master;
12 Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
rejoicing in your hope; steadfast under persecution; persevering in prayer;
13 Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
relieving the wants of Christ’s people; devoted to hospitality.
14 Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
Bless your persecutors – bless and never curse.
15 Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
Rejoice with those who are rejoicing, and weep with those who are weeping.
16 Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
Let the same spirit of sympathy animate you all, not a spirit of pride; enjoy the company of ordinary people. Do not think too highly of yourselves.
17 Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.
Never return injury for injury. Aim at doing what everyone will recognise as honourable.
18 Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
If it is possible, as far as rests with you, live peaceably with everyone.
19 Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»
Never avenge yourselves, dear friends, but make way for the wrath of God; for scripture declares – “‘It is for me to avenge, I will requite,’ says the Lord.”
20 Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»
Rather – “If your enemy is hungry, feed him; if he is thirsty, give him to drink. By doing this you will heap coals of fire on his head.”
21 Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.
Never be conquered by evil, but conquer evil with good.
