< Romarbrevet 11 >

1 Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.
Bhai ngunabhuya, bhuli a Nnungu bhashikwaakananga bhandunji bhabho? Nng'oo! Pabha nkali nne namwene na Ng'ishilaeli, jwa lukolo lwa a Bhulaimu, kabhila ja a Bhenjamini.
2 Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:
A Nnungu bhangaakananga bhandunji bhabho bhubhaagulenje kuumila bhukala. Eu nkakugamanyanga Majandiko shigabheleketa ga a Eliya? Shibhashite kwaalugulanga Ishilaeli kwa a Nnungu kuti,
3 »Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv»?
“Mmakulungwa, bhashikwaabhulaganga ashinkulondola bhenu nibhomola itala yenu. Nepeshe nne jikape, numbe bhapinga mulaganga!”
4 Och vad får han då för svar av Gud? »Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.»
Bhuli a Nnungu bhaajangwileje nndi? “Njikwilepesheya bhandunji elupu shabha bhangatindibhalilanga shanamu sha nnungu ashemwa Bhaali.”
5 Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.
Bhai nneyo peyo nkali agano mobha gano, bhapalinji bhalepekenje bhaagwilwenje kwa nema.
6 Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.
Bhai ibhaga bhaagwilwenje kwa nema, nngabha bhaagwilwenje kwa itendi, na ibhaga bhaagwilwenje kwa itendi, nngabha bhaagwilwenje kwa nema.
7 Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.
Igala nndi? Shindu shibhaloleyangaga Ishilaeli shila bhangashipatanga. Bhashipatilenje ni bhaagwilwenje bhala, ikabheje bhananji ninonopeywa mitima.
8 Så är ju skrivet: »Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag.»
Malinga Majandiko shigalugula, “A Nnungu bhashikwaanonopeyanga mitima jabhonji, Na meyo gabhonji ganalole Na wala makutu gabhonji ganapilikane mpaka lelo.”
9 Och David säger: »Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.
Na a Daudi gubhashite, “Kalamu yabhonji ibhe lukonji lwya kwaatanjiyanga muyanyata, Na shindu sha kwiikubhala, bhagwanganje ni ukumulwa mboteko.
10 Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid.»
Meyo gabhonji gatagwe lubhindu Bhanalolanje. Migongo jabhonji jipinde mobha gowe!”
11 Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola »uppväckas till avund».
Bhai ngunabhuya kabhili, bhuli, Bhayaudi bhashinkwiikubhalanga nigwanganga kaje? Ng'oo! Ikabheje kwa lebha kwabhonji, ntapulo uishe ku bhandu bha ilambo ina, nkupinga ashaayene bhakolanje lupimilo.
12 Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fåtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet så bliva!
Bhai monaga kulebha kwa Bhayaudi kushibha utajili kushilambolyo na kulebha kwabhonji kushibha utajili ku bhandu bhananji bha ilambo ina, bhuli aki jabhonji nngabha shijibhe utajili gwa punda?
13 Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, håller jag mitt ämbete högt --
Bhai, ngunabheleketa na mmanganyanji nninginji nngabha Bhayaudi. Pabha nne ntume jwa bhandunji bha ilambo ina, numbe nne ngunakwiiniya ga liengo lyangu,
14 om jag till äventyrs så skulle kunna »uppväcka avund» hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa några bland dem.
nkupinga naatendanje ashaalongo ajangu bhammonelanje lupimililo mmanganyanji naatapulanje bhananji munkumbi gwabhonji.
15 Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall då deras upptagande hava med sig, om icke liv från de döda?
Bhai monaga kukanwa kwabhonji kushilundanya bhandunji na a Nnungu, bhuli kuposhelwa kwabhonji shikubhe nndi, ikabhe gumi ku bhawilenje?
16 Om förstlingsbrödet är heligt, så är ock hela degen helig; och om roten är helig, så äro ock grenarna heliga.
Monaga nnimbu ubhaga gwa ukonjelo, bhai, gakagulago shigabhe ga ukonjelo na litepo libhaga lya ukonjelo na nyambi shiibhe nneyo peyo.
17 Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,
Nyambi ina ya misheituni ishelilwe, nipandishila nyambi ya nsheituni nng'itu. Bhai, mmanganyanji nninginji nngabha Bhayaudi, ni lujambi lwa nsheituni nng'itu. Nnaino nnakwiikonjanga utwenje gwa litepo lya nsheituni gwa nshitalu.
18 så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.
Nnainyegayanje nyambi ishelilwe ila, eu monaga nkuipuna, bhai nkumbushile kuti nngabha mmwe nkujigala litepo, ikabheje litepo ni likunnjigala mmwe.
19 Nu säger du kanhända: »Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort.»
Pana shimmelekete kuti, “Nyambi ila yashinkushelwa nkupinga mbandishilwe nne.”
20 Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.
Elo! Yashinkushelwa kwa ligongo lya ungakulupalila, ikabheje mmwe nshipandishilwa kwa ligongo lya ngulupai yenu, nnailumbilile ikabhe nnjogope.
21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.
Pabha monaga a Nnungu bhangaaleshelelanga Bhayaudi bhalinginji malinga nyambi iyene, bhuli punkuganishiya shibhammonele shiya mmwe?
22 Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.
Nnole uguja gwa a Nnungu na shibhakuti kalipa kwa bhaagwanganga, ikabheje bhanguja kwenu mmwe, monaga shinnonjeye muuguja gwabho. Bhai ikabhe nneyo, numbe mmwe shinshelwe.
23 Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.
Nabhalabhonji Bhayaudi bhalekangaga ungakulupalila gwabhonji, shibhapandishilwanje kabhili. Pabha a Nnungu bhanakombola kwapandishilanga kabhili.
24 Ty om du har blivit borthuggen från ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola då icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra!
Monaga mmanganyanji mwashinkushelwanga kopoka munsheituni nng'itu, gumpandishilwenje munsheituni gwa nshitalu, bhai pangali ukomu ashaayenenji bhashelilwenje, nipandishilwa kabhili munkongo gwabhonji.
25 Ty för att I, mina bröder, icke skolen hålla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;
Ashaalongo ajangu, nne ngunapinga nshimanyanje ashino shinjubhi shino, nkupinga nnaibhonanje kuti nshikolanga nngomo. Kunonopa kwa mitima ja Ishilaeli pukwaaliji nngabha kwa lonjeya, mpaka bhandunji bha ilambo ina pushibhaamanyanje a Nnungu.
26 och så skall hela Israel bliva frälst, såsom det är skrivet: »Från Sion skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.
Penepo Ishilaeli bhowe shibhatapulwanje, malinga Majandiko ga Ukonjelo shigataya kuti, “Nkugombola shaishe kopoka ku Shayuni, Shaalushoye lubheleko lwa a Yakobho muilebho yabho.
27 Och när jag borttager deras synder, då skall detta vara det förbund, som jag gör med dem.»
Gegano ni malagano gangu na bhene bhanganyabho pushinaaleshelelanje yambi yabhonji.”
28 Se vi nu på evangelium, så äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi på utkorelsen, så äro de hans älskade, för fädernas skull.
Bhai kwa ligongo lya Ngani ja Mmbone bhashibhanganga bhamagongo ajenunji, ikabheje ga agulwa kwabhonji bhaapingwanga na a Nnungu kwa ligongo lya asha nakulu bhabhonji bha bhukala.
29 Ty sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra.
Pabha a Nnungu bhakatendebhuka kwa upo yabho wala nshemo gwabho.
30 Såsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fått barmhärtighet,
Pabha malinga mmanganyanji bhukala shumwaaleshilenje a Nnungu, ikabheje nnaino bhashikummonelanga shiya kwa ligongo lya lebha kwa Bhaishilaeli.
31 så hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, också själva skola få barmhärtighet.
Nneyo peyo na Bhaishilaeli bhashilebhanga nkupinga kubhonelwa shiya kwenunji, na bhalabhonji bhabhonelwanje shiya.
32 Ty Gud har givit dem alla till pris åt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla. (eleēsē g1653)
Pabha a Nnungu bhashikwaatabhanga bhandu bhowe muilebho yabhonji, nkupinga bhaabhonelanje shiya bhowe. (eleēsē g1653)
33 O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!
Nnole, shiushite punda upalume gwa lunda na lumanyio lwa a Nnungu! Ukumu yabho jwakwa jwa kombola kwiimanya, wala mipango jabho jwakwa akujimanya!
34 Ty »vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare?
Pabha gani aimanyi ng'aniyo ya Bhakulungwa? Eu gani abhapele lunda?
35 Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?»
Eu gani shakombole kwaapa shindu bhenebho, Nkupinga abhujishiywe kabhili shenesho?
36 Av honom och genom honom och till honom är ju allting. Honom tillhör äran i evighet, amen. (aiōn g165)
Pabha indu yowe kuikopweshe kwa Bhenebho, puili na Bhenebho, na kwa ligongo lya Bhenebho. Kuiniywa kubhe na bhenebho pitipiti. Amina. (aiōn g165)

< Romarbrevet 11 >