Romarbrevet 11
1 Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.
Hagi amanage hu'na nehue, Anumzamo'a Agra'a vahera avesra huzmantenefi? I'o anara osugahie. Na'ankure nagranena Israeli nere, Benzamini nagapinti Abrahamu negehone.
2 Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:
Anumzamo'a Agra'a vahe korapa huhampri'zmante'nea vahekino ozmatre'ne. Ontahi'nazafi mono Avontafe'moma kasnampa ne' Ilaijanku'ma hu'neana? Elaija'a Israeli vahekura amanage huno Anumzamofontega nunamuna hu'ne,
3 »Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv»?
Ramoke, kasnampa vaheka'a zamahe nefriza, kre'sramna vu itaraminka'a tgana vazinetre'za, nagrake mani'noge'za nahe frinaku nehakraze. (1 Kin 19:10)
4 Och vad får han då för svar av Gud? »Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.»
Hu'neanagi na'ane huno Anumzamo'a ke nona'a hunte'ne? 7 tauseni'a vahera, Bali havi anumzantera zamarena re'za monora huonte'namokizmia zamazeri frakuge'za mani'naze. (1 Kin 19:18)
5 Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.
E'inahu kna menina hu'ne. Maka Israeli vahe'mo'za Anumzamofona zamagena humizafinti, osi'a naga Anumzamo'a asuragi zamanteno huhampri zamantenemo'za mani'naze.
6 Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.
Hagi Anumzamo'ma asunku huzmanteno huhamprima zmantene'sniana, e'i eriza enerizazante anara osu'ne. Hagi eri'za enerizazantema huhamprima zmante'simpga asuntagizamo'a, asuntagizana omnesine.
7 Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.
Hagi na'a fore hu'ne? Israeli vahe'mo'za fatgo vahe manisune hute'za ana'ana hu'za vu'nazanagi, fatgo vahera osenazanagi, huhamprima zmante'nea vahe'mo'za fatgo vahera sazageno, ruga'amokizmia zmarimpamo'a hanavetige'za, Anumzamofo kea ontahi'naze.
8 Så är ju skrivet: »Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag.»
Avontafepi krente'neana, Anumzamo'a zamazeri zmavutoko hu avamu nezmino, zmavua onke'sazegu reso nehuno, ke ontahisazegu zmagesa renknirege'za, ontahiza manime e'za ama knare ehanati'naze. (Diu-Kas 29:4, Ais 29:10)
9 Och David säger: »Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.
Hagi Devitia amanage huno hu'ne, Zamatrenkeno rama'a ne'zama ne tratema eri atru huno nezamo'a, kukomo zamazeriankna nehuno, zmagigo zmi havere tanafa hazankna nehina mizazmia eriho.
10 Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid.»
Zamatregeno zamurgamo'a hanintiri nehinke'za nonkeza, zamagenamo fagagina pri hute'zage maka kna maniho. (Sam-Zga 69:22-23)
11 Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola »uppväckas till avund».
Hagi mago'ane zmantahinegoe, Israeli vahe'mo'zama tanafa hu'za traka hu'nazana ete oraotinaku traka hu'nazafi? I'o trakama hu'nazana otigahaze. Hu'neanagi Anumzamofo zmefi humiza nona'a, Anumzamo'a megia vahe'mokizmia havi avu'ava'zampintira zmaresige'za, Israeli vahe'mo'za megi'a vahera kanive rezmantegahaze.
12 Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fåtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet så bliva!
Hagi Israeli vahe'mo'za kumi'ma hu'naza zamo, kokankoka vahetega marerisa asomura vu'ne. Trakama hu'naza zamo'a marerisa asomura megi'a vahe'mokizmia huzmante'ne. Hu'neanagi Israeli vahe'mo'za Anumzamofoma zamefima huomizasina, inanknahu asomu kokankoka vahe'mo'za erizasine.
13 Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, håller jag mitt ämbete högt --
Ana maka kema nehuana, megi'a vahe'mota tamagriku nehue. Anumzamo'a megi'a vahe'mokizmi aposol manio huno huhampri'nantenegu ama ana eri'zamo'a nagripina kota eri'zani'a me'ne.
14 om jag till äventyrs så skulle kunna »uppväcka avund» hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa några bland dem.
Mago'a kankamumpinti megi'a vahe'mota tamagripi eri'zani'a enerisugeno, Jiu vahe'nimo'za kniveneresageno, zmahoke ahesiegu nehue.
15 Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall då deras upptagande hava med sig, om icke liv från de döda?
Na'ankure Israeli vahe'mo'za Anumzamofo zmefi humiza zamo, kokankoka vahera Agrane zamazeri mago zamarimpa hu'ne. Hagi inankna hugahie Israeli vahe'ma Anumzamo'ma ete zmaresnia zamo'a, e'i fripinti oti'za zamasimu erizankna hugahaze!
16 Om förstlingsbrödet är heligt, så är ock hela degen helig; och om roten är helig, så äro ock grenarna heliga.
Bretima krenaku heru'ma anteneza anampintima esema refko hu'za kre'za Anumzamofoma nemisageno'a, ana maka herunte'naza bretimo'a ruotage hugahie. Zafa'mofo rafunamo'ma ruotgema hu'nenkeno'a, ana maka azankunamo'enena ruotge hugahie.
17 Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,
Hu'neanagi olivi zafamofo mago'a azankuna'aramina hantagi netreno, tamagrira afi olivi zafamofo azankuna'a mani'nazageno, tamavreno olivi zafare rukamrermantegeta amunozmifi mani'neta, zamagrane knare masavena agafafinti enerize.
18 så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.
Hu'negu tamagra azankuna'a mani'none hutma rantmagia e'oriho. Na'ankure tamagra rafunamofona aza nosazanki, arfunafinti tamaza hu'zana enerize.
19 Nu säger du kanhända: »Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort.»
Tamagra anage hugahaze, tagri rukamare'rantesnigu azankuna'aramina hantgi zmatrene.
20 Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.
E'i tamage, Jiu vahe'mo'za zamentinti osazagu hantgi netreno, megi'a vahe'mota tamentinti hazagu tamazeri rukamareramante'ne. Tamagra'agura antahisga osutma, Anumzamofonku koro hunteho.
21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.
Na'ankure Anumzamo'ma olivi zafamofo azankuna'a eri hantgima zamatrenesuno'a, tamagri enena tamatresigeta omanigosaze.
22 Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.
E'ina hu'negu Anumzamofo fru avu'ava ene hihamu avu'ava'anenku tamagesa antahiho. Trakama hzamokizmia Anumzamo'a zamazeri haviza nehie. Hianagi tamagrira fru avu'ava hurmantegahie. Tamagrama Anumzamofo fru avu'avazama huta ovanageno'a, ru tamagri'enena ana zanke huno ru hantagi tamatregahie.
23 Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.
Hagi Israeli vahe'mo'za zamentinti osu zamavuzmavapinti'ma zamagu'a rukrehe hanageno'a, ete Anumzamo'a ana azankunara erino zafa'arera rukamregahie. Na'ankure Anumzamo'a amne anara huga hu'neankino, amne anara hugahie.
24 Ty om du har blivit borthuggen från ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola då icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra!
Na'ankure tamagra afi olivi zafamofo azankuna'a mani'nazageno, taga huno olivi zafa fatgore rukamreramante'neankino, Olivi zafa azankuna'a erino ete olivi zafa fatgorera rukamare zmantesigeno'a, knarezantfa hugahie.
25 Ty för att I, mina bröder, icke skolen hålla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;
Hagi nafuhetane nasaraheta, ama oku kea antahini hanazegu nagrira nave'nesie. Antahi'zantmifina antahi'zane vahe' mani'none huta rantmagia e'oriho. Mago'a Israeli vahe'mokizmi zmarimpamo'a erigineankino, mani'nenageno Anumzamo'a megi'a vahera zamavregahie hu'neama'a efregahaze.
26 och så skall hela Israel bliva frälst, såsom det är skrivet: »Från Sion skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.
Anumzamo'a ana maka Israeli vahera eteno zamavregahie. Anumzamofo avontafepi anage huno krente'ne, Vahe'ma knazampintima zamavre nera, Saioniti egahie. Agra Jekopu nagapintira Anumzane tragoteno omani avu'ava zana emeri atregahie.
27 Och när jag borttager deras synder, då skall detta vara det förbund, som jag gör med dem.»
Koma Nagrama huvempa huhagerafi kema huzmante'noa kemofo amage antena, kumi'zmia eritre zamantegahue hu'ne. (Ais 59:20-21)
28 Se vi nu på evangelium, så äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi på utkorelsen, så äro de hans älskade, för fädernas skull.
Israeli vahe'mo'za Anumzamofo ha' vahekna hu'nazageno, Knare Musenkemo'a megi'a vahemotarega ne-e. Hianagi zamagrira huhampri zamante'neankino, zamesizmente'ne. Na'ankure zamagehemofonku huno zamesizmante'ne.
29 Ty sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra.
Na'ankure Anumzamo'ma musezama zami'nea vahepintira, ete ana zana antahintahi'a ete ruzahera hunora e'origahie.
30 Såsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fått barmhärtighet,
Korapara tamagra megi'a vahe'mota Anumzamofo kea amagera onte'nazanagi, Anumzamofo kema Israeli vahe'mo'za menina ontahizageno, Anumzamo'a tamagrira asuragi tamante'ne.
31 så hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, också själva skola få barmhärtighet.
Ana hu'negu Jiu vahe'mo'za Anumzamofo kea amagera ontazageno, Anumzamofo rimpa fruzamo'a megi'a vahe'mota tmagrite e'neankino, ana hukna huno tamagritetira ete vugahie.
32 Ty Gud har givit dem alla till pris åt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla. (eleēsē g1653)
Anumzamo'a maka vahe'mokizmi asuragizmantenaku ana maka'mokizmi zmatrege'za keontahi avu'avazamifi, kina hu'za mani'naze. (eleēsē g1653)
33 O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!
Iza Anumzamofo marerisa fenozama'agi, antahizama'agi, knare antahintahizama'anena refko huno kegahie? Anumzamofo knare antahintahizama'ane avu'avazama'a refako huta antahiamara huga osu'none.
34 Ty »vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare?
Iza Ramofo antahi'zana antahino keno hu'ne? Hifi iza antahintahi'amo agaterenesigeno Ramofona antahintahia amigahie?
35 Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?»
Hagi iza Ramofona esera agatereno razana ami'nesigu, ete Ramo'a nona huno mizasentegahie? (Jop 35:7)
