< Romarbrevet 10 >
1 Mina bröder, mitt hjärtas åstundan och min bön till Gud för dem är att de må bliva frälsta.
Brethren, my heart's desire and prayer to YHWH for Israel is, that they might be saved.
2 Ty det vittnesbördet giver jag dem, att de nitälska för Gud. Dock göra de detta icke med rätt insikt.
For I bear them record that they have a zeal of YHWH, but not according to knowledge.
3 De förstå nämligen icke rättfärdigheten från Gud, utan söka att komma åstad en sin egen rättfärdighet och hava icke givit sig under rättfärdigheten från Gud.
For they being ignorant of YHWH 's righteousness, and going about to establish their own righteousness, have not submitted themselves unto the righteousness of YHWH.
4 Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror.
For the Messiah is the end of the law for righteousness to every one that believeth.
5 Moses skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen, att den människa som övar sådan rättfärdighet skall leva genom den.
For Moses describeth the righteousness which is of the law, That the man which doeth those things shall live by them.
6 Men den rättfärdighet som kommer av tro säger så: »Du behöver icke fråga i ditt hjärta: 'Vem vill fara upp till himmelen (nämligen för att hämta Kristus ned)?'
But the righteousness which is of faith speaketh on this wise, Say not in thine heart, Who shall ascend into heaven? (that is, to bring the Messiah down from above: )
7 ej heller: 'Vem vill fara ned till avgrunden (nämligen för att hämta Kristus upp ifrån de döda)?'» (Abyssos )
Or, Who shall descend into the deep? (that is, to bring up the Messiah again from the dead.) (Abyssos )
8 Vad säger den då? »Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta (nämligen ordet om tron, det som vi predika).»
But what saith it? The word is nigh thee, even in thy mouth, and in thy heart: that is, the word of faith, which we preach;
9 Ty om du med din mun bekänner Jesus vara Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då bliver du frälst.
That if thou shalt confess with thy mouth the Master Yahushua, and shalt believe in thine heart that YHWH hath raised him from the dead, thou shalt be saved.
10 Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig, och genom munnens bekännelse bliver man frälst.
For with the heart man believeth unto righteousness; and with the mouth confession is made unto salvation.
11 Skriften säger ju: »Ingen som tror på honom skall komma på skam.»
For the scripture saith, Whosoever believeth on him shall not be ashamed.
12 Det är ingen åtskillnad mellan jude och grek; alla hava ju en och samme Herre, och han har rikedomar att giva åt alla som åkalla honom.
For there is no difference between the Jew and the Greek: for the same Sovereign over all is rich unto all that call upon him.
13 Ty »var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst».
For whosoever shall call upon the name of YHWH shall be saved.
14 Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade?
How then shall they call on him in whom they have not believed? and how shall they believe in him of whom they have not heard? and how shall they hear without a preacher?
15 Och huru skulle predikare kunna komma, om de icke bleve sända? Så är och skrivet: »Huru ljuvliga äro icke fotstegen av de män som frambära gott budskap!»
And how shall they preach, except they be sent? as it is written, How beautiful are the feet of them that preach the glad tidings of peace, and bring glad tidings of good things!
16 Dock, icke alla hava blivit evangelium lydiga. Esaias säger ju: »Herre, vem trodde vad som predikades för oss?»
But they have not all obeyed the glad tidings. For Isaiah saith, YHWH, who hath believed our report?
17 Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.
So then faith cometh by hearing, and hearing by the word of YHWH.
18 Jag frågar då: Hava de kanhända icke hört predikas? Jo, visserligen; det heter ju: »Deras tal har gått ut över hela jorden, och deras ord till världens ändar.»
But I say, Have they not heard? Yes verily, their sound went into all the earth, and their words unto the ends of the world.
19 Jag frågar då vidare: Har Israel kanhända icke förstått det? Redan Moses säger: »Jag skall uppväcka eder avund mot ett folk som icke är ett folk; mot ett hednafolk utan förstånd skall jag reta eder till vrede.»
But I say, Did not Israel know? First Moses saith, I will provoke you to jealousy by them that are no people, and by a foolish nation I will anger you.
20 Och Esaias går så långt, att han säger: »Jag har låtit mig finnas av dem som icke sökte mig, jag har låtit mig bliva uppenbar för dem som icke frågade efter mig.»
But Isaiah is very bold, and saith, I was found of them that sought me not; I was made manifest unto them that asked not after me.
21 Men om Israel säger han: »Hela dagen har jag uträckt mina händer till ett ohörsamt och gensträvigt folk.»
But to Israel he saith, All day long I have stretched forth my hands unto a disobedient and gainsaying people.