Romarbrevet 1

1 Paulus, Jesu Kristi tjänare, kallad till apostel, avskild till att förkunna Guds evangelium,

Susura ia mia au, Paulus. Lamatualain noꞌe nala au fo dadꞌi Yesus Kristus dedꞌenun. Ana soꞌu au dadꞌi Yesus Kristus atahori dedꞌenun fo uu dui-bꞌengga Eni Hara-lii Malolen sudꞌiꞌ sia bee-bꞌee.

2 vilket Gud redan förut genom sina profeter hade i heliga skrifter utlovat,

Dalahulun, Lamatualain nafadꞌe neu mana ola-ola nara fo suraꞌ soꞌal Hara-lii Maloleꞌ naa, sia Susura Meumaren. Sia Susura naa, Lamatuaꞌ helu-fuli nae haitua Anan, Yesus, fo nema dadꞌi atahori. Ia naa, Hehelu-fufulin naa dadꞌi ena, huu Yesus nema dadꞌi atahori mia mane Daud tititi-nononosin ena.

3 evangelium om hans Son, vilken såsom människa i köttet är född av Davids säd

4 och såsom helig andevarelse är med kraft bevisad vara Guds Son, allt ifrån uppståndelsen från de döda, ja, evangelium om Jesus Kristus, vår Herre,

Te Lamatualain natudꞌu bukti nae, Yesus Kristus naa, Eni Anan boe. Huu Yesus Dula-dalen, tebꞌe-tebꞌeꞌ meumareꞌ onaꞌ Lamatualain. Ma Lamatuaꞌ pake koasan de nafefela baliꞌ Yesus mia mamaten. Naa de, hita bubꞌuluꞌ tae Lamatualain Anan, naeni Yesus, hita Lamatuan.

5 genom vilken vi hava fått nåd och apostlaämbete för att, hans namn till ära, upprätta trons lydnad bland alla hednafolk,

Yesus natudꞌu rala malolen neu au, huu Ana tengga nala au dadꞌi dedꞌenun fo uu dui-bꞌengga hehelu-fufulin sia bee-bꞌee. Huu Ana nau atahori nda Yahudi ra sa o, ramahere E boe ma rasodꞌa tungga hihii-nanaun. Au o nau fo atahori mia basa nusaꞌ ra, ramahere Kristus ma rasodꞌa tungga hihii-nanaun.

6 bland vilka jämväl I ären, I som ären kallade och Jesu Kristi egna --

Hei mana sia Roma ra o, onaꞌ naa boe. Hei ima mia nusaꞌ hetar sia mamanaꞌ hetar. Yesus Kristus noꞌe nala hei nae, “Ima leo! Ima dadꞌi Au atahori nggara!”

7 jag, Paulus, hälsar alla Guds älskade som bo i Rom, dem som äro kallade och heliga. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Naa de au haitua susura fee nggi sia Roma, ma fee nggi nesenenedꞌaꞌ ae, Lamatualain sue-lai nggi. Ana o noꞌe fo ama dadꞌi Eni atahorin mana rasodꞌa meumareꞌ. Au hule-oꞌe fo Lamatualain, hita Aman, no Yesus Kristus, hita Lamatuan, ratudꞌu rala malole nara neu nggi ma fee nggi misodꞌa no mole-dꞌame.

8 Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för eder alla, därför att man i hela världen talar om eder tro.

Au mulai suraꞌ susura ngga ia, no oꞌe makasi nae-nae neu Lamatualain, huu Yesus Kristus ue-tao sia rala mara. Au o oꞌe makasi boe, huu atahori mana leo sia mana parenda Roma ra nusa nara, ara ola-olaꞌ soꞌal hei nemehere mara neu Yesus.

9 Ty Gud, som jag i min ande tjänar såsom förkunnare av evangelium om hans Son, han är mitt vittne, han vet huru oavlåtligt jag tänker på eder

Au hule-oꞌe nda namaꞌetu sa fee nggi. Tebꞌe! Lamatuaꞌ bubꞌuluꞌ nae, saa fo au olaꞌ ia, tebꞌe. Ana o bubꞌuluꞌ au manggate tao ues, fo dui-bꞌengga Anan Hara-lii Malolen.

10 och i mina böner alltid beder att jag dock nu omsider må få ett gynnsamt tillfälle att komma till eder, om Gud så vill.

Mete ma au hule-oꞌe na, au oꞌe taꞌo ia: “Lamatuaꞌ, au nda itaꞌ ae dꞌalan taꞌo bee sa boe. Te mete ma tungga Lamatuaꞌ hihii-nanaun, na, soi dalaꞌ fo au uu ita nonoo nggara sia Roma.”

11 Ty jag längtar efter att se eder, för att jag må kunna meddela eder någon andlig nådegåva till att styrka eder;

Au hule-oꞌe taꞌo naa, huu au hii-nau ae ita nggi, fo bꞌanggi fee nggi koasa mia Lamatuaꞌ Dula-dalen, fo ama dadꞌi mii Lamatuaꞌ atahorin mana maꞌatata mahereꞌ.

12 jag menar: för att jag i eder krets må tillsammans med eder få hämta hugnad ur vår gemensamma tro, eder och min.

Au masud ngga taꞌo ia: mete ma au dadꞌi uma leo o nggi, au ae tao manggatee rala mara, fo nemehere mara boe manggatee. Ma au nau fo hei o tao manggatetee rala ngga boe.

13 Jag vill säga eder, mina bröder, att jag ofta har haft i sinnet att komma till eder, för att också bland eder få skörda någon frukt, såsom bland övriga hednafolk; dock har jag allt hittills blivit hindrad.

Toronoo susue nggara e! Au nau fo ama bubꞌuluꞌ mae, au ae eti seꞌu nggi sia Roma lao hetar ena. Te losa faiꞌ ia au nda feꞌe eti sa boe. De mete ma dadꞌi eti, au hule-huleꞌ fo atahori hetar feꞌe ramahere rahereꞌ neu Kristus, onaꞌ sia mamanaꞌ laen ra boe. No taꞌo naa, au ue-tatao ngga naꞌena buna-bꞌoa maloleꞌ.

14 Både mot greker och mot andra folk, både mot visa och mot ovisa har jag förpliktelser.

Mae taꞌo bee o, au musi dui-bꞌengga Lamatuaꞌ Hara-lii Malolen neu atahori mana olaꞌ dedꞌea Yunani do, atahori diintiu mana olaꞌ dedꞌea laen do, atahori moko do, anak do, sakolaꞌ do, nda sakolaꞌ sa. Au musi dui-bꞌengga Lamatuaꞌ Hara-lii Malolen neu basa atahori. Naa de au sadꞌia ala ena ae eti seꞌu nggi sia Roma.

15 Därför är jag villig att förkunna evangelium också för eder som bon i Rom

16 Ty jag blyges icke för evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, först och främst för juden, så ock för greken.

Au nda mae mbei-mbei sa boe, soꞌal Lamatuaꞌ Yesus Hara-lii Malolen. Te mete ma atahori namahere neu Lamatualain, Hara-liiꞌ naa naꞌena koasa mia E fo fee masodꞌaꞌ neu atahori naa, sala-kilun. Atahori Yahudi ra bubꞌuluꞌ raꞌahuluꞌ dalaꞌ ia ra, dei de nusaꞌ laen ra.

17 Rättfärdighet från Gud uppenbaras nämligen däri, av tro till tro; så är ock skrivet: »Den rättfärdige skall leva av tro.»

Hara-liiꞌ naa o natudꞌu Lamatuaꞌ dꞌalan fo tao natetu atahori masalaꞌ ra. Basa naa ra bisa dadꞌi, sadꞌi atahori ramahere neu E, ma ramahere rakandooꞌ a. Huu nenesuraꞌ sia Lamatuaꞌ Susura Meumaren oi, “Atahori musi ramahere neu Lamatualain dei, dei fo ara feꞌe malolole ro E. Huu mete ma rasodꞌa ramahere neu E, dei fo ara feꞌe hambu masodꞌa ndoo-tetuꞌ ena.”

18 Ty Guds vrede uppenbarar sig från himmelen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycka sanningen.

Te Lamatualain nafadꞌe basa taꞌo ia: hambu atahori nda nau taoafiꞌ neu E sa. Ma hambu ruma tao dꞌala deꞌulakaꞌ mataꞌ-mataꞌ. Ma Lamatuaꞌ nda simbo tatao-nonoꞌin nara naa sa. Atahori ia ra rahine ndoo-tetuꞌ a sia rala nara ena. Onaꞌ naa o, ara akaꞌ tao rakandooꞌ a dꞌala-dꞌala nda matetuꞌ ra sa. Ara nda nau simbo ndoo-tetuꞌ a sa ma ara akaꞌ kokoe-nanasi atahori, losa basa se nda ritaꞌ rae bee ndoo-tetuꞌ sa ena. Naa de Lamatuaꞌ nae naꞌondaꞌ huku-dꞌokiꞌ neu se mia lalai nema.

19 Vad man kan känna om Gud är nämligen uppenbart bland dem; Gud har ju uppenbarat det för dem.

20 Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit synliga, i det att de kunna förstås genom hans verk. Så äro de då utan ursäkt. (aïdios g126)

Atahori ia ra nda raꞌena totoꞌu-nonoet fo rasalaꞌe ao nara sa, huu dalaꞌ mana tao atahori bisa bubꞌuluꞌ soꞌal Lamatualain naa, manggareloꞌ ena. Te Mesaꞌ ne mana natudꞌu naa! Au masud ngga taꞌo ia: eniꞌ a mia Ana naꞌadadadꞌiꞌ lalai no raefafoꞌ losa leleꞌ ia, mete ma atahori rae rahine soꞌal Lamatuaꞌ, no koasan nda mana mamaꞌetuꞌ sa, na bisa! Mae Lamatuaꞌ nda nenenitaꞌ sa o, te hita atahori feꞌe tahine E mia saa fo Ana taoꞌ ra. Naa de au ae, atahori deꞌulakaꞌ ra nda raꞌena totoꞌu-nonoet fo rasalaꞌe ao nara sa ena rae, “Au nda uhine saa-saa soꞌal Lamatualain sa.” (aïdios g126)

21 Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, utan förföllo till fåfängliga tankar; och så blevo deras oförståndiga hjärtan förmörkade.

Dadꞌi mae rahine Lamatuaꞌ, te nda nau rataa E rae, “Lamatuaꞌ naa, hita Lamatualain na!” Ara o nda nau roꞌe makasi mbali E sa boe. Boe ma dudꞌuꞌa nara liuali, losa nda rahine saa-saa fo matetuꞌ a sa ena. Ara nda ritaꞌ rae taꞌo bee sa de ara ander-ander mataꞌ-mataꞌ, soꞌal Lamatuaꞌ. Ma rala nara maꞌahatu.

22 När de berömde sig av att vara visa, blevo de dårar

Ara esa-esaꞌ olaꞌ no koaot rae, “Au ia, atahori mana nahine dalaꞌ naeꞌ!” Mae ara duꞌa raꞌo naa o, te matetun, nggoa nara onaꞌ amba e.

23 och bytte bort den oförgänglige Gudens härlighet mot beläten, som voro avbilder av förgängliga människor, ja ock av fåglar och fyrfotadjur och krälande djur.

Boe ma ara nda beꞌutee neu Lamatualain manaseliꞌ a sa, huu ara rae, “Hai nda parlu Lamatuaꞌ mataꞌ naa sa!” Te ara mulai beꞌutee neu paton mataꞌ-mataꞌ, mana onaꞌ atahori. Ma ara o beꞌutee neu paton mana onaꞌ mbuiꞌ, onaꞌ banda laen, ma mana onaꞌ mengge ra boe. No taꞌo naa, ara timba hendi Lamatuaꞌ fo nda mana mateꞌ a sa, de nggati no sudꞌiꞌ a saa mana bisa mateꞌ ra!

24 Därför prisgav Gud dem i deras hjärtans begärelser åt orenhet, så att de med varandra skändade sina kroppar.

Naa de Lamatuaꞌ hela se taꞌo naa ena, fo hela se tao tunggaꞌ a hihii nara. Ana hela se sudꞌiꞌ a tao tungga dꞌala deꞌulakaꞌ mata-mataꞌ mana naꞌoka sia rala nara. Losa nda raꞌena mamaet sa ena. Boe ma ara tao-taoꞌ a manggenggeoꞌ mataꞌ-mataꞌ neu ao nara, ma tao onaꞌ naa neu atahori laen ao nara boe.

25 De hade ju bytt bort Guds sanning mot lögn och tagit sig för att dyrka och tjäna det skapade framför Skaparen, honom som är högtlovad i evighet, amen. (aiōn g165)

Ara rahine nenori ndoo-tetuꞌ soꞌal Lamatualain sia rala nara ena, te ara nda nau taoafiꞌ sa. Dudꞌuꞌa nara rambalulutu ena, ma ara dudꞌuꞌa rae, “Malole lenaꞌ, ata tao mataꞌ-mataꞌ, fo rambalulutu, te nda hambu nggenggeroꞌ saa sa boe!” Ara beꞌutee neu sudꞌiꞌ a saa fo Lamatuaꞌ taoꞌ ra, te nda nau beꞌutee neu Lamatuaꞌ mana tao basa sudꞌiꞌ a saa naa ra sa! Ara tao ao nara onaꞌ atahori mamahereꞌ re, tao-tao te hokoꞌ, nda maisiꞌ saa sa boe! Huu matetun, hita atahori musi koa-kio fee hadꞌa-hormat neu Lamatualain nekendoꞌ a! Naa, dei fo nandaa! (aiōn g165)

26 Fördenskull gav Gud dem till pris åt skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt;

Huu deꞌulaka nara, naa de Lamatuaꞌ hela se, fo ara tao-taoꞌ a manggenggeoꞌ, tunggaꞌ a hihii-nanau nara. Ara akaꞌ hohongge mataꞌ-mataꞌ, nda mae rahine sa. Inaꞌ ra nda nau sungguꞌ ro sao nara sa, ara hiiꞌ a saa, mana nda nandaa no hadꞌat sa. Huu inaꞌ ra sungguꞌ ro inaꞌ ra!

27 sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.

Touꞌ ra o onaꞌ naa boe! Nda hii sungguꞌ ro sao nara sa, te sungguꞌ roꞌ a touꞌ ra! Nda mae rahine sa boe! Naa de ara hambu huhuku-dodꞌokiꞌ nandaa no tataon nara! Huu ara lao raꞌadꞌodꞌooꞌ mia dala ndoo-tetuꞌ a ena.

28 Och eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag, till att bedriva otillbörliga ting.

Ara duꞌa rae, “Malole lenaꞌ, ata afiꞌ nenepaꞌa-siiꞌ to Lamatuaꞌ,” Naa de Lamatuaꞌ hela se reuꞌ ena, de ara sudꞌiꞌ a tao tungga hihii-nanau nara! Dadꞌi ara duꞌa akaꞌ deꞌulakaꞌ ra! Boe ma tao-taoꞌ a dꞌala-dꞌala nda matetuꞌ ra sa!

29 Så hava de blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet; de äro fulla av avund, mordlust, trätlystnad, svek, vrångsinthet;

Masodꞌa nara sofeꞌ ro deꞌulakaꞌ mataꞌ-mataꞌ. Ara nda rahine tao maloleꞌ ra sa, te rahine taoꞌ a deꞌulakaꞌ. Ara hii-nau leli. Ara rambedꞌaꞌ ralaꞌ. Ara hiiꞌ a horombala. Ara risa atahori. Ara akaꞌ ratofa-raauꞌ. Ara peko-lelekoꞌ. Ara Lakaese. Ara rendi-rendiꞌ a dedꞌea lenaꞌ.

30 de äro örontasslare, förtalare, styggelser för Gud, våldsverkare, övermodiga, stortaliga, illfundiga, olydiga mot sina föräldrar,

Ara raꞌamuti atahori naran. Ara mburu-oeꞌ ro Lamatuaꞌ. Ara onaꞌ nda nenenenoriꞌ sa. Ara hiiꞌ a raloe-radꞌae atahori. Ara hiiꞌ a koa-boꞌu ao nara. Ara hiiꞌ a sangga dudꞌuꞌa deꞌulakaꞌ mataꞌ-mataꞌ. Ara hiiꞌ a labꞌan atahori lasiꞌ ra.

31 oförståndiga, trolösa, utan kärlek till sina egna, utan barmhärtighet mot andra.

Ara nda ritaꞌ rae saa fo matetuꞌ sa. Ara ralena langga neu sira hehelu-fufuli nara, losa atahori nda ramahere se sa ena. Ara nda sue rahine atahori sa. Ara nda raꞌena susue-lalaiꞌ mbei sa boe neu atahori.

32 Och fastän de väl veta vad Gud har stadgat såsom rätt, att nämligen de som handla så förtjäna döden, är det dem icke nog att själva så göra, de giva ock sitt bifall åt andra som handla likaså.

Ara rahine Lamatualain hohoro-lalanen mana oi, atahori mana tao deꞌulakaꞌ mataꞌ naa ra, randaa hambu hukun mates. Mae rahine hohoro-lalaneꞌ naa o, te ara feꞌe tao deꞌulakaꞌ nda mbei-mbeiꞌ a sa. Nda akaꞌ a naa sa, ara o akaꞌ dunggu-mbau atahori, fo ara o tungga tao salaꞌ onaꞌ naa boe. Naa seli tebꞌe!